Vårt klimat förändras. Forskningsrön visar att den globala medeltemperaturen stiger och att nederbördsmönstren förändras. De visar också att glaciärerna, det arktiska istäcket och Grönlandsisen smälter. Den femte utvärderingsrapporten från den mellanstatliga panelen för klimatförändringar (FN:s forskningspanel för klimatfrågor) visar att uppvärmningen sedan 1900-talets mitt huvudsakligen beror på att koncentrationerna av växthusgaser ökat till följd av utsläpp från människans verksamhet. En stor del av denna ökning orsakas av förbränningen av fossila bränslen och den förändrade markanvändningen.

Läs mer

Mark är en viktig — och ofta bortglömd — faktor i klimatsystemet. Marken är det näst största koldioxidlagret (sänkan) efter haven. Beroende på region kan klimatförändring leda till att mer koldioxid lagras i växter och mark på grund av ökad vegetation, eller till att mer koldioxid frigörs till atmosfären. Återställning av viktiga ekosystem på land och hållbar markanvändning i tätorts- och landsbygdsområden kan hjälpa oss att begränsa och anpassa oss till klimatförändringen.

Läs mer

Jordbruket både bidrar till klimatförändringen och påverkas av den. EU behöver minska växthusgasutsläppen från jordbruket och anpassa sitt system för livsmedelsproduktion för att klara klimatförändringen. Men klimatförändringen är endast en av många belastningar på jordbruket. Inför växande global efterfrågan och konkurrens om resurser måste EU:s produktion och konsumtion av livsmedel ses i ett bredare perspektiv, där jordbruk och energi- och livsmedelstrygghet kopplas samman.

Läs mer

De flesta européer bor nu i städer och därför kommer de val vi gör i fråga om städernas infrastruktur att få stort inflytande på hur väl vi klarar av klimatförändringen. Tätare nederbörd, översvämningar och värmeböljor kommer troligen att höra till de utmaningar som europeiska städer ställs inför grund av klimatförändringen. Vi frågade Holger Robrecht, biträdande regional direktör vid Internationella rådet för lokala miljöinitiativ (ICLEI), vad städerna gör för att anpassa sig till klimatförändringen.

Läs mer

Klimatförändringen har en mängd olika konsekvenser för vår hälsa, våra ekosystem och vår ekonomi. Dessa konsekvenser kommer troligen att bli allvarligare under kommande decennier. Om de inte begränsas kan det leda till höga kostnader i form av ohälsa, negativa effekter på ekosystemen och skadad egendom och infrastruktur. Många anpassningsprojekt är redan på gång i hela Europa för att förbereda oss för en klimatförändring.

Läs mer

Klimatförändringen i Europa påverkar folkhälsan redan nu och det kommer den att fortsätta att göra. Hur påverkar den européerna i dag? Hur ser framtiden ut? Vi ställde dessa frågor till Bettina Menne från WHO Europa.

Läs mer

Åtgärder för att begränsa och anpassa sig till klimatförändringen anses ofta dyra och betraktas som ytterligare en börda för ekonomin. Men europeiska länder satsar redan offentliga och privata medel på forskning, infrastruktur, jordbruk, energi, transporter, stadsutveckling, social trygghet, hälso- och sjukvård och naturskydd. Vi kan se till att de utgifter vi redan har på dessa områden gynnar klimatvänliga och hållbara alternativ som bidrar till att skapa nya arbetstillfällen.

Läs mer

Klimaendringene fører til oppvarming av havene, forsuring av havmiljøet og endrede nedbørsmønstre. Denne kombinasjonen av faktorer forverrer ofte konsekvensene av andre menneskelige faktorer som påvirker havene og fører til tap av marint biologisk mangfold. Mange menneskers levebrød avhenger av det biologiske mangfold og økosystemene i havet, så tiltak for å begrense oppvarmingen av havene må treffes raskt.

Läs mer

Avfall är inte bara ett miljöproblem utan även en ekonomisk förlust. En genomsnittlig europé producerar 481 kilo kommunalt avfall per år. En allt större del av detta återvinns eller komposteras och allt mindre skickas till soptippen. Hur kan vi ändra vårt sätt att producera och konsumera så att vi producerar mindre och mindre avfall och använder alltmer avfall som en resurs?

Läs mer

Vi använder mer och mer naturresurser på grund av befolkningstillväxt, livsstilsförändringar och ökande personlig konsumtion. För att tygla vår ohållbara konsumtion behöver vi ta itu med hela resurssystemet, inklusive produktionsmetoder, efterfrågemönster och försörjningskedjor. Här tar vi en närmare titt på livsmedel.

Läs mer

Vårt välbefinnande är beroende av att vi använder naturresurser. Vi utvinner resurser och omvandlar dem till livsmedel, byggnader, möbler, elektroniska enheter, kläder osv. Men vi utnyttjar resurser i så snabb takt att det överstiger miljöns förmåga att återskapa resurser och försörja oss. Hur kan vi garantera vårt samhälles välbefinnande på lång sikt? Att göra vår ekonomi grönare kan helt klart hjälpa till.

Läs mer

Vår livskvalitet, vår hälsa och våra jobb är beroende av miljön. Men i dag använder vi naturresurser på ett sätt och i en takt som riskerar att undergräva vårt välbefinnande och naturens förmåga att försörja oss. Vi måste i grunden förändra vårt sätt att producera, konsumera och leva. Vi behöver göra vår ekonomi grönare och den omställningen måste börja i dag.

Läs mer

Mer än tre fjärdedelar av européerna bor i tätorter. Det som stadsborna producerar, köper, äter och kastar bort, hur de förflyttar sig och var de bor har stor inverkan på miljön. Hur en stad byggs påverkar samtidigt hur dess invånare bor. Vi frågade Roland Zinkernagel från Malmö kommun om vilka konkreta åtgärder de vidtar för att göra staden mer hållbar.

Läs mer

Européer i alla åldrar är konsumenter. Det vi väljer att konsumera och köpa bidrar till att bestämma vad som produceras. Men hur väljer vi vad vi ska köpa? Är det ett rationellt eller impulsivt beslut? Vi frågade Lucia Reisch, från Handelshøjskolen i Köpenhamn, om konsumentbeteendet i Europa.

Läs mer

I mars 2014 drabbades Paris av en episod med partikelföroreningar. Användningen av privatbilar begränsades kraftigt i många dagar. På andra sidan jorden lanserade ett kinesiskt företag en ny produkt: Smogförsäkring för inhemska resenärer vars vistelse förstörts av dålig luftkvalitet. Hur mycket är då ren luft värd? Kan den ekonomiska forskningen hjälpa oss att minska föroreningarna? Vi tar en närmare titt på vissa grundläggande ekonomiska begrepp.

Läs mer

Omkring 70 % av vår planet täcks av hav och marint skräp kan upptäckas praktiskt taget överallt. Marint skräp, i synnerhet plast, utgör ett hot inte bara mot våra havs och kusters hälsa utan även mot vår ekonomi och våra samhällen. Det mesta av det marina skräpet genereras av verksamheter på land. Hur kan vi stoppa flödet av skräp till våra hav? Det bästa stället att börja ta itu med detta globala havsproblem är på land.

Läs mer

För att producera mat i tillräckliga mängder är Europa beroende av ett intensivt jordbruk som påverkar miljön och vår hälsa. Kan Europa hitta ett mer miljövänligt sätt att producera mat? Vi ställde den frågan till Ybele Hoogeveen, som leder en grupp hos Europeiska miljöbyrån som arbetar med resursanvändningens konsekvenser för miljön och för människors välbefinnande.

Läs mer

Den europeiska ekonomin är fortfarande märkt av den ekonomiska kris som började 2008. Många miljoner människor har drabbats av arbetslöshet och sänkta löner. Är det verkligen läge att prata om miljön när nyutexaminerade inte kan hitta jobb i en av de rikaste delarna av världen? I EU:s nya miljöhandlingsprogram gör man faktiskt det, men inte bara. I programmet ses miljön som en självklar och oupplöslig del av vår hälsa och vår ekonomi.

Läs mer

”De goda nyheterna är att situationen har förbättrats betydligt för flera luftföroreningar under de senaste decennierna. Men de luftföroreningar där vi uppnådde de mest påtagliga minskningarna är inte de som är mest skadliga för människors hälsa och för miljön”, säger Valentin Foltescu, som arbetar med bedömningar av luftkvalitet och uppgiftsrapportering hos Europeiska miljöbyrån. Vi frågade Valentin vad Europeiska miljöbyrån gör för luftkvaliteten och vad de senaste uppgifterna säger oss.

Läs mer

Vi lever i en värld som ständigt förändras. Hur kan vi styra de pågående förändringarna så att vi uppnår global hållbarhet till 2050? Hur kan vi hitta en balans mellan ekonomi och miljö, mellan det korta och långa perspektivet? Svaret ligger i hur vi kan klara övergången utan att låsa oss inne i ohållbara system.

Läs mer