Framtiden verkar ljus för förnybara energikällor som spelar en allt viktigare roll i takt med att Europa försöker minska beroendet av fossila bränslen. Vi talade om kommande möjligheter och utmaningar för ren energi med Mihai Tomescu, energiexpert vid Europeiska miljöbyrån.

Läs mer

Det europeiska landskapet för miljödata har förändrats avsevärt under de senaste fyra decennierna. Miljöförstöringen är så mångfasetterad att det krävs en mer systemisk analys och relevanta data som stöd för analysen. Under senare år har Europeiska miljöbyråns arbete i allt högre grad innefattat systemiska analyser. Europeiska miljöbyrån (EEA) kommer att fortsätta att identifiera framväxande problem och bidra till att utöka miljökunskapen i Europa.

Läs mer

Vår nuvarande användning av resurser är inte hållbar utan utsätter vår planet för påfrestningar. Vi måste underlätta övergången till en cirkulär, grön ekonomi genom att se längre än till bara avfallspolitiken och inrikta oss på ekodesign, innovation och investeringar. Forskning kan inte bara främja innovation inom produktion, utan också inom affärsmodeller och finansieringsmekanismer.

Läs mer

Europas skogar tillhandahåller viktiga tjänster: ren luft, rent vatten, naturlig koldioxidlagring, timmer, livsmedel och andra produkter. De är hem för många arter och livsmiljöer. Vi har pratat med Annemarie Bastrup-Birk, skogs- och miljöexpert vid Europeiska miljöbyrån, om de utmaningar som Europas skogar står inför.

Läs mer

Mot bakgrund av Europeiska miljöbyråns nyligen publicerade årliga transport- och miljörapporteringsmekanism (TERM) för 2015 och den internationella uppmärksamheten på den pågående skandalen med fordonsutsläpp, talade vi med Europeiska miljöbyråns TERM-samordnare, Alfredo Sánchez Vicente.

Läs mer

Klimatavtalet som undertecknades av 195 länder i Paris är det första universella och rättsligt bindande avtalet i sitt slag. Parisavtalet är resultatet av många år av förberedelser, dialog och medvetandehöjande åtgärder om behovet att ta itu med klimatförändringens nuvarande och potentiella effekter. Det utgör ett betydande och lovande steg i arbetet med att skapa en klimatsäker värld med låga koldioxidutsläpp. Det sänder även ut en tydlig signal till de politiskt ansvariga och till företag att gå ifrån fossila bränslen och investera i ren energi och anpassningsinsatser.

Läs mer

Mark och jord är nödvändiga för natursystem och samhällen, men den mänskliga aktiviteten hotar på ett övergripande plan funktionerna hos våra mark- och jordresurser. Varför händer detta? Vad gör Europa för att förhindra det? Eftersom 2015 har utnämnts till internationella markåret ställde vi dessa frågor till Geertrui Louwagie, projektledare vid Europeiska miljöbyrån med ansvar för bedömning och rapportering av markförhållanden.

Läs mer

I augusti i år enades över 190 länder om FN:s Agenda 2030 för hållbar utveckling. I slutet av september träffades statscheferna i New York, där de antog agendan och de mål för hållbar utveckling som den innehåller. Till skillnad från tidigare gäller de nya målen för hållbar utveckling både utvecklingsländerna och de utvecklade länderna. De har dessutom ett bredare fokus som täcker in fler aspekter av hållbar utveckling. Många av de sjutton målen för hållbar utveckling rör områdena miljö, resursanvändning och klimatförändring.

Läs mer

Grön infrastruktur erbjuder attraktiva lösningar på såväl miljöproblem som sociala och ekonomiska problem och måste därför fullt ut integreras i olika politikområden. Europeiska miljöbyrån förbereder nu en rapport om vilken roll grön infrastruktur har när det gäller att minska effekterna av naturkatastrofer till följd av väder- och klimatförändringar. Vi bestämde oss därför för att prata med rapportens huvudförfattare Gorm Dige, projektledare med ansvar för territoriell miljöanalys samt politisk och ekonomisk analys.

Läs mer

År 2014 var rekordvarmt. Det var också ännu ett år i en rad allt varmare decennier. För att begränsa den globala uppvärmningen till 2 °C över förindustriella nivåer och minimera effekterna av klimatförändringen, måste utsläppen av växthusgaser till atmosfären minskas betydligt. Regeringar kan sätta upp mål men till sist är det industrin, företagen, de lokala myndigheterna och hushållen som måste vidta åtgärder. Syftet med åtgärderna måste vara att se till att utsläppen minskar, att koncentrationerna av växthusgas i atmosfären stabiliseras, att temperaturhöjningarna hejdas och att klimatförändringen begränsas.

Läs mer

Vårt klimat förändras. Forskningsrön visar att den globala medeltemperaturen stiger och att nederbördsmönstren förändras. De visar också att glaciärerna, det arktiska istäcket och Grönlandsisen smälter. Den femte utvärderingsrapporten från den mellanstatliga panelen för klimatförändringar (FN:s forskningspanel för klimatfrågor) visar att uppvärmningen sedan 1900-talets mitt huvudsakligen beror på att koncentrationerna av växthusgaser ökat till följd av utsläpp från människans verksamhet. En stor del av denna ökning orsakas av förbränningen av fossila bränslen och den förändrade markanvändningen.

Läs mer

Mark är en viktig — och ofta bortglömd — faktor i klimatsystemet. Marken är det näst största koldioxidlagret (sänkan) efter haven. Beroende på region kan klimatförändring leda till att mer koldioxid lagras i växter och mark på grund av ökad vegetation, eller till att mer koldioxid frigörs till atmosfären. Återställning av viktiga ekosystem på land och hållbar markanvändning i tätorts- och landsbygdsområden kan hjälpa oss att begränsa och anpassa oss till klimatförändringen.

Läs mer

Jordbruket både bidrar till klimatförändringen och påverkas av den. EU behöver minska växthusgasutsläppen från jordbruket och anpassa sitt system för livsmedelsproduktion för att klara klimatförändringen. Men klimatförändringen är endast en av många belastningar på jordbruket. Inför växande global efterfrågan och konkurrens om resurser måste EU:s produktion och konsumtion av livsmedel ses i ett bredare perspektiv, där jordbruk och energi- och livsmedelstrygghet kopplas samman.

Läs mer

De flesta européer bor nu i städer och därför kommer de val vi gör i fråga om städernas infrastruktur att få stort inflytande på hur väl vi klarar av klimatförändringen. Tätare nederbörd, översvämningar och värmeböljor kommer troligen att höra till de utmaningar som europeiska städer ställs inför grund av klimatförändringen. Vi frågade Holger Robrecht, biträdande regional direktör vid Internationella rådet för lokala miljöinitiativ (ICLEI), vad städerna gör för att anpassa sig till klimatförändringen.

Läs mer

Klimatförändringen har en mängd olika konsekvenser för vår hälsa, våra ekosystem och vår ekonomi. Dessa konsekvenser kommer troligen att bli allvarligare under kommande decennier. Om de inte begränsas kan det leda till höga kostnader i form av ohälsa, negativa effekter på ekosystemen och skadad egendom och infrastruktur. Många anpassningsprojekt är redan på gång i hela Europa för att förbereda oss för en klimatförändring.

Läs mer

Klimatförändringen i Europa påverkar folkhälsan redan nu och det kommer den att fortsätta att göra. Hur påverkar den européerna i dag? Hur ser framtiden ut? Vi ställde dessa frågor till Bettina Menne från WHO Europa.

Läs mer

Åtgärder för att begränsa och anpassa sig till klimatförändringen anses ofta dyra och betraktas som ytterligare en börda för ekonomin. Men europeiska länder satsar redan offentliga och privata medel på forskning, infrastruktur, jordbruk, energi, transporter, stadsutveckling, social trygghet, hälso- och sjukvård och naturskydd. Vi kan se till att de utgifter vi redan har på dessa områden gynnar klimatvänliga och hållbara alternativ som bidrar till att skapa nya arbetstillfällen.

Läs mer

Klimaendringene fører til oppvarming av havene, forsuring av havmiljøet og endrede nedbørsmønstre. Denne kombinasjonen av faktorer forverrer ofte konsekvensene av andre menneskelige faktorer som påvirker havene og fører til tap av marint biologisk mangfold. Mange menneskers levebrød avhenger av det biologiske mangfold og økosystemene i havet, så tiltak for å begrense oppvarmingen av havene må treffes raskt.

Läs mer

Avfall är inte bara ett miljöproblem utan även en ekonomisk förlust. En genomsnittlig europé producerar 481 kilo kommunalt avfall per år. En allt större del av detta återvinns eller komposteras och allt mindre skickas till soptippen. Hur kan vi ändra vårt sätt att producera och konsumera så att vi producerar mindre och mindre avfall och använder alltmer avfall som en resurs?

Läs mer

Vi använder mer och mer naturresurser på grund av befolkningstillväxt, livsstilsförändringar och ökande personlig konsumtion. För att tygla vår ohållbara konsumtion behöver vi ta itu med hela resurssystemet, inklusive produktionsmetoder, efterfrågemönster och försörjningskedjor. Här tar vi en närmare titt på livsmedel.

Läs mer