Gör något för vår planet, skriv bara ut denna sida om nödvändigt. Även en liten åtgärd kan göra en stor skillnad när miljoner människor detsamma!
Framtiden verkar ljus för förnybara energikällor som spelar en allt viktigare roll i takt med att Europa försöker minska beroendet av fossila bränslen. Vi talade om kommande möjligheter och utmaningar för ren energi med Mihai Tomescu, energiexpert vid Europeiska miljöbyrån.
Det europeiska landskapet för miljödata har förändrats avsevärt under de senaste fyra decennierna. Miljöförstöringen är så mångfasetterad att det krävs en mer systemisk analys och relevanta data som stöd för analysen. Under senare år har Europeiska miljöbyråns arbete i allt högre grad innefattat systemiska analyser. Europeiska miljöbyrån (EEA) kommer att fortsätta att identifiera framväxande problem och bidra till att utöka miljökunskapen i Europa.
Vår nuvarande användning av resurser är inte hållbar utan utsätter vår planet för påfrestningar. Vi måste underlätta övergången till en cirkulär, grön ekonomi genom att se längre än till bara avfallspolitiken och inrikta oss på ekodesign, innovation och investeringar. Forskning kan inte bara främja innovation inom produktion, utan också inom affärsmodeller och finansieringsmekanismer.
Europas skogar tillhandahåller viktiga tjänster: ren luft, rent vatten, naturlig koldioxidlagring, timmer, livsmedel och andra produkter. De är hem för många arter och livsmiljöer. Vi har pratat med Annemarie Bastrup-Birk, skogs- och miljöexpert vid Europeiska miljöbyrån, om de utmaningar som Europas skogar står inför.
Mot bakgrund av Europeiska miljöbyråns nyligen publicerade årliga transport- och miljörapporteringsmekanism (TERM) för 2015 och den internationella uppmärksamheten på den pågående skandalen med fordonsutsläpp, talade vi med Europeiska miljöbyråns TERM-samordnare, Alfredo Sánchez Vicente.
Klimatavtalet som undertecknades av 195 länder i Paris är det första universella och rättsligt bindande avtalet i sitt slag. Parisavtalet är resultatet av många år av förberedelser, dialog och medvetandehöjande åtgärder om behovet att ta itu med klimatförändringens nuvarande och potentiella effekter. Det utgör ett betydande och lovande steg i arbetet med att skapa en klimatsäker värld med låga koldioxidutsläpp. Det sänder även ut en tydlig signal till de politiskt ansvariga och till företag att gå ifrån fossila bränslen och investera i ren energi och anpassningsinsatser.
Mark och jord är nödvändiga för natursystem och samhällen, men den mänskliga aktiviteten hotar på ett övergripande plan funktionerna hos våra mark- och jordresurser. Varför händer detta? Vad gör Europa för att förhindra det? Eftersom 2015 har utnämnts till internationella markåret ställde vi dessa frågor till Geertrui Louwagie, projektledare vid Europeiska miljöbyrån med ansvar för bedömning och rapportering av markförhållanden.
I augusti i år enades över 190 länder om FN:s Agenda 2030 för hållbar utveckling. I slutet av september träffades statscheferna i New York, där de antog agendan och de mål för hållbar utveckling som den innehåller. Till skillnad från tidigare gäller de nya målen för hållbar utveckling både utvecklingsländerna och de utvecklade länderna. De har dessutom ett bredare fokus som täcker in fler aspekter av hållbar utveckling. Många av de sjutton målen för hållbar utveckling rör områdena miljö, resursanvändning och klimatförändring.
Grön infrastruktur erbjuder attraktiva lösningar på såväl miljöproblem som sociala och ekonomiska problem och måste därför fullt ut integreras i olika politikområden. Europeiska miljöbyrån förbereder nu en rapport om vilken roll grön infrastruktur har när det gäller att minska effekterna av naturkatastrofer till följd av väder- och klimatförändringar. Vi bestämde oss därför för att prata med rapportens huvudförfattare Gorm Dige, projektledare med ansvar för territoriell miljöanalys samt politisk och ekonomisk analys.
För att producera mat i tillräckliga mängder är Europa beroende av ett intensivt jordbruk som påverkar miljön och vår hälsa. Kan Europa hitta ett mer miljövänligt sätt att producera mat? Vi ställde den frågan till Ybele Hoogeveen, som leder en grupp hos Europeiska miljöbyrån som arbetar med resursanvändningens konsekvenser för miljön och för människors välbefinnande.
Den europeiska ekonomin är fortfarande märkt av den ekonomiska kris som började 2008. Många miljoner människor har drabbats av arbetslöshet och sänkta löner. Är det verkligen läge att prata om miljön när nyutexaminerade inte kan hitta jobb i en av de rikaste delarna av världen? I EU:s nya miljöhandlingsprogram gör man faktiskt det, men inte bara. I programmet ses miljön som en självklar och oupplöslig del av vår hälsa och vår ekonomi.
”De goda nyheterna är att situationen har förbättrats betydligt för flera luftföroreningar under de senaste decennierna. Men de luftföroreningar där vi uppnådde de mest påtagliga minskningarna är inte de som är mest skadliga för människors hälsa och för miljön”, säger Valentin Foltescu, som arbetar med bedömningar av luftkvalitet och uppgiftsrapportering hos Europeiska miljöbyrån. Vi frågade Valentin vad Europeiska miljöbyrån gör för luftkvaliteten och vad de senaste uppgifterna säger oss.
Vi lever i en värld som ständigt förändras. Hur kan vi styra de pågående förändringarna så att vi uppnår global hållbarhet till 2050? Hur kan vi hitta en balans mellan ekonomi och miljö, mellan det korta och långa perspektivet? Svaret ligger i hur vi kan klara övergången utan att låsa oss inne i ohållbara system.
Med befolkningstillväxt, urbanisering och ekonomisk utveckling ökar efterfrågan på sötvatten i tätbebyggda områden i hela Europa. Samtidigt påverkar klimatförändringar och föroreningar också stadsbornas tillgång på vatten. Hur kan Europas städer fortsätta att ge sina invånare rent sötvatten?
Vi behöver mat och vi behöver rent sötvatten för att producera vår mat. Med en efterfrågan som växer dels på grund av våra egna verksamheter och dels på grund av klimatförändringen kämpar många regioner, särskilt i södra Europa, för att hitta tillräckligt med sötvatten för att tillgodose sina behov. Hur kan vi fortsätta odla och producera livsmedel utan att naturen kommer att törsta efter rent vatten? En mer effektiv användning av vatten i jordbruket skulle definitivt vara till nytta.
For references, please go to https://www.eea.europa.eu/sv/articles/all-articles or scan the QR code.
PDF generated on 2024-04-25 22:30
Engineered by: EEA Web Team
Software updated on 26 September 2023 08:13 from version 23.8.18
Software version: EEA Plone KGS 23.9.14