nästa
föregående
poster

Det gemensamma miljöinformationssystemet (SEIS)

Ändra språk
Sida Senast ändrad 2023-03-15
Det gemensamma miljöinformationssystemet (SEIS) upprättades för att förbättra insamlingen, utbytet och användningen av miljödata och miljöinformation i Europa. Syftet medSEIS är att skapa ett samordnat och webbaserat EU-omfattande miljöinformationssystem genom att förenkla och modernisera befintliga informationssystem och processer.

Vad är SEIS?

Bakgrund: I februari 2008 föreslog Europeiska kommissionen i sitt meddelande Mot ett gemensamt miljöinformationssystem (SEIS) en lösning på Europas miljöinformationsutmaning. SEIS har därefter blivit ett samarbetsinitiativ för EU, Europeiska miljöbyrån (EEA) och de 39 länderna i det europeiska nätverket för miljöinformation och miljöövervakning (Eionet). Faktum är att genomförandet av SEIS har stått i centrum för vårt arbete sedan 2009 och fortfarande ligger till grund för det fleråriga arbetsprogrammet för 2014–2018 och vårt dagliga arbete.

Mål: Syftet med SEIS är att skapa ett bättre miljöinformationssystem för Europa. Det är en viktig drivkraft för vår kunskapstillväxt och samordnar en mängd information från det europeiska nätverket för miljöinformation och miljöövervakning och andra nätverk och partners, forskningsprojekt som drivs med deltagande av allmänheten (citizen science), crowdsourcing och nya initiativ för insamling av miljöinformation som till exempel Copernicus. Dessa mål stöds av ett nätverk av tillhandahållare av offentlig information som utbyter miljödata och miljöinformation med varandra. SEIS bidrar till att förenkla, effektivisera och modernisera de befintliga systemen och processerna, och gör dem webbaserade. Det är ett decentraliserat men ändå samordnat system som förbättrar kvaliteten på, tillgången till och tillgängligheten och förståelsen för miljöinformation.

SEIS handlar också om ett paradigmskifte, där enskilda länder eller regioner i stället för att rapportera data till särskilda internationella organisationer går över till att skapa onlinesystem med tjänster som gör informationen tillgänglig för olika typer av användare – både människor och maskiner. En sådan övergång sker stegvis och säkerställer att SEIS fortsätter att vara en drivkraft för tillgång till miljöinformation och dess integrering i den kunskapsbaserade ekonomin.

 

SEIS sju principer: SEIS bygger på sju principer. Informationen bör

  1. hanteras så nära källan som möjligt,
  2. samlas in en enda gång och sedan förmedlas till andra för många olika syften,
  3. vara lättillgänglig så att det är enkelt att fullgöra rapporteringsskyldigheterna,
  4. vara lättillgänglig för alla användare,
  5. vara åtkomlig så att det går att göra jämförelser på rätt geografisk nivå och så att medborgarna kan delta,
  6. vara fullt tillgänglig både för allmänheten och på nationell nivå på det aktuella nationella språket,
  7. främjas genom gemensamma öppna källkodsprogram.

 

Ett viktigt övergripande mål för SEIS är att ge tillgång till miljöinformation och att maximera och utöka dess användningsområde. Information tas ofta fram för ett visst syfte, men det finns ofta också en mängd andra användningsområden. Genom att tillämpa SEIS-principerna blir det enklare. Information om översvämningar behövs till exempel för att begränsa översvämningarnas eventuella konsekvenser, men informationen är också mycket värdefull för försäkringsbolag och husköpare som ska bedöma fastighetsriskerna.

Tekniska möjligheter: Det är uppenbart att SEIS behöver utnyttja och främja utvecklingen av modern informations- och kommunikationsteknik. Informations- och kommunikationstekniken gör det ännu lättare att utbyta information, både mellan enskilda personer, slutna grupper och hela nätgemenskaper. Exempel på informations- och kommunikationsteknik är sensorer, satelliter, interaktiva karttjänster, webbtjänster och mobilapplikationer.

Informations- och kommunikationstekniken är framför allt bra för att få fram realtidsdata som kan användas för snabba beslut – allt från nationella myndigheter som hanterar nödsituationer till människor som planerar dagen utifrån information om lokala väder- eller trafikförhållanden.

Lägre kostnader: Ytterligare fördelar med SEIS är att den administrativa bördan för offentliga myndigheter minskar, vilket i sin tur leder till kostnadsbesparingar till följd av bättre effektivitet. Automatiska elektroniska system börjar till exempel ersätta många av de mänskliga resurser som nu ägnas åt utbyte av information.

Tre pelare: För att SEIS ska fungera väl bör det vara uppbyggt kring tre pelare: innehåll, infrastruktur och samarbete. För det första måste systemet identifiera vilka typer av innehåll (data) som behövs och potentiella källor. För det andra krävs en effektiv, webbaserad teknisk infrastruktur som drar full nytta av den mest avancerade informations- och kommunikationstekniken, bland annat webbtjänster (där maskiner talar med varandra utan mänsklig inblandning, något som kan vara både dyrt och mindre effektivt). För det tredje måste samarbets- och styrningsstrukturen kunna hantera mänskliga resurser, input och nätverkssamarbete.

Många tillämpningsområden: Det blir allt viktigare att tillämpa SEIS sju principer och tre pelare. Det är också nödvändigt för alla nätverk som bygger på informationsutbyte, bland annat EEA:s europeiska nätverk för miljöinformation och miljöövervakning.

EEA moderniserar för närvarande sitt eget informationssystem på grundval av SEIS principer. EEA tillhandahåller kopplade data som en del av en semantisk datatjänst, upprätthåller interaktiva och gemensamma kartvisare och främjar i allmänhet aktuell information om tillståndet i miljön online genom sin webbplats.

Andra aktuella initiativ med anknytning till SEIS är följande:

Copernicus – genomför övervakningstjänster som möjliggör jordobservationsdata

Inspire – förbättrar tillgången och standardiserar miljödata för bättre integration

Det europeiska grannskapsinstrumentet – utvidgar SEIS till att även omfatta det europeiska grannskapet

GEO/Geoss – bygger upp det globala systemet av jordobservationssystem

UN-GGIM – tillhandahåller data och information för FN:s mål för hållbar utveckling

Mer information om SEIS:

Permalinks

Geographic coverage

Dokumentåtgärder