Internationellt samarbete

Ändra språk
Sida Senast ändrad 2017-08-08
De flesta miljöfrågor är av gränsöverskridande natur och många är världsomfattande. De kan hanteras effektivt endast genom ett internationellt samarbete.

I förordningen om inrättande av Europeiska miljöbyrån och Eionet förutses ett aktivt internationellt samarbete inom miljöbyråns huvudsakliga arbetsområden. I miljöbyråns uppgifter ingår det att främja införlivandet av europeisk miljöinformation med internationella miljöövervakningsprogram, samarbeta med regionala och internationella organ och program, som Organisationen för ekonomiskt samarbete och utveckling (OECD) och FN:s miljöprogram (UNEP), samt samarbeta med institutioner i länder utanför EU.

Miljöbyråns internationella samarbete sker i fyra olika former:

  1. Internationellt samarbete och Eionet.
  2. Regionalt samarbete med EU:s grannskap.
  3. Samarbete med internationella organisationer och FN-organ samt inom ramen för internationella konventioner.
  4. Samarbete med länder och regioner utanför EU.

1. Internationellt samarbete och Eionet

Eionet är i huvudsak inriktat på miljöbyråns medlemsländer, men redan i inrättandeförordningen förutses ett framtida samarbete med ”... sådana institutioner i länder som inte är medlemmar i gemenskapen vilka kan tillhandahålla uppgifter, information och expertis ...” Den skrivningen har gjort det möjligt för länder utanför EU att delta i Eionets verksamhet och sedan bli medlemmar av miljöbyrån.

I strikt mening omfattar Eionet bara miljöbyråns medlemsländer, men i praktiken finns ett väletablerat samarbete med länderna på västra Balkan (miljöbyråns samarbetsländer).

2.   Regionalt samarbete med EU:s grannskap

Europeiska miljöbyrån har lång erfarenhet av samarbete i olika tematiska frågor och av tvärgående samarbete, även med länder som inte ingår i Eionet. Byrån samarbetar till exempel med flera regionala processer och organ som täcker geografiska områden med nära eller gränsöverskridande geografiska eller geopolitiska kopplingar till EU, där det också finns en tydlig EU-politik.

Miljöbyråns regionala samarbete är främst inriktat på att bidra med miljöinformation och utvärderingar inom ramen för olika konventioner och andra processer. Det omfattar allt från utbyte av miljödata och miljöinformation till att medverka i utvärderingar och främja nätverkande och informationssamarbete.

Under perioden 2010–2015 fick miljöbyrån extra finansiering från EU för att införa principer och god praxis för det gemensamma miljöinformationssystemet (Seis) i länder i EU:s grannskap. Dessa omfattar följande länder:

  • Partnerländer i öst: Armenien, Azerbajdzjan, Georgien, Moldavien, Ukraina, Vitryssland
  • Partnerländer i södra medelhavetsområdet: Algeriet, Egypten, Israel, Jordanien, Libanon, Libyen, Marocko, Palestina, Tunisien

Det samarbetet fortsatte med extra stöd till två nya projekt som inleddes den 1 februari 2016. Dessa är inriktade på EU:s partnerländer i öst och syd och genomförs inom ramen för det europeiska grannskapsinstrumentet (ENI), som finansieras av Europeiska kommissionen (GD Grannskapspolitik och utvidgningsförhandlingar). Projekten syftar till följande:

  • Att införa det gemensamma miljöinformationssystemets principer i praktiken i partnerländerna i öst (ENI SEIS II East-projektet).
  • Att införa det gemensamma miljöinformationssystemets principer i praktiken i partnerländerna i söder (stödmekanismen för Seis), i samarbete med FN:s miljöprogram UNEP och handlingsplanen för Medelhavet, MAP.

Det konkreta arbetet bygger på resultat som uppnåtts i tidigare projekt och syftar till att stärka regelbunden framtagning av miljöindikatorer och utvärderingar för att bidra till en god kunskapsbas för politiska beslut och gott styre på miljöområdet. Det regionala perspektivet och regional sammanhållning är ett övergripande mål, men arbetet är också inriktat på landsspecifikt stöd och tekniskt stöd inom de prioriterade områden som identifierats på nationell nivå.

Miljöbyrån samarbetar även med Arktiska rådet och dess arbetsgrupper. Här har arbetet tre mål: 1) Att bedöma arktiska frågor som rör EU med tanke på att delar av Arktis ingår i EU och att fem av Arktiska rådets åtta medlemmar även är medlemmar av miljöbyrån. 2) Att hjälpa de arktiska länder som är medlemmar av EU och miljöbyrån med deras medverkan i utvärderingsprocesser för Arktis. 3) Att påverka processer som rör det cirkumpolära arktiska området genom att sprida miljöbyråns och Eionets arbetssätt och främja principerna för Seis, bland annat i observationsnätverket SAON (Sustaining Arctic Observing Networks).

3.Samarbete med internationella organisationer

Miljöbyrån samarbetar sedan länge med internationella organisationer och FN-organ, i synnerhet sådana som är inriktade på miljöfrågor och närliggande områden, till exempel FN:s miljöprogram på global nivå och FN:s ekonomiska kommission för Europa på europeisk nivå. Samarbetet gäller såväl olika teman (t.ex. klimatförändringar och biologisk mångfald) som tvärgående initiativ. I samarbetet kring olika tematiska frågor bidrar miljöbyrån med information och sakkunskap som EU:s och miljöbyråns medlemsländer samt länder de samarbetar med kan använda i arbetet med internationella konventioner och de plattformar för globala utvärderingar som FN nyligen skapat. I sitt tvärgående arbete är miljöbyrån inriktad på kunskapsdelning och på att främja Seis-principerna för att stärka förutsättningarna för en kunskapsbaserad politik. I både det tematiska och det tvärgående arbetet samarbetar miljöbyrån direkt med dessa organ genom att bidra med sakkunskap i pågående processer. Miljöbyrån hjälper även EU:s och byråns medlemsländer och samarbetsländer att fullgöra sina rapporteringsskyldigheter, tillhandahålla utvärderingar och (eventuellt i samarbete) utveckla EU:s ståndpunkter. Arbetet för att stödja EU:s och miljöbyråns medlemsländer och samarbetsländer görs som en del av större politiska processer. Ett exempel är FN:s ramkonvention om klimatförändringar (UNFCCC) där miljöbyrån har en aktiv roll i att mäta, rapportera och kontrollera utsläppen av växthusgaser.

Efter antagandet av FN:s 2030-agenda för hållbar utveckling, med målen för hållbar utveckling, behövs ett konkretare ramverk för uppföljning och översyn av 2030-agendan på nationell, regional och global nivå. Miljöbyrån kommer att ha en särskild roll i övervakning och granskning på regional nivå. Det arbetet ska utföras i nära samarbete med Europeiska kommissionen och EU:s medlemsländer.

Byrån har också fortlöpande kontakt med det globala system av jordobservationssystem (Geoss) som hanteras av gruppen för jordobservation och med FN:s initiativ för global hantering av geospatial information (Global Geospatial Information Management).

4. Samarbete med länder och regioner utanför EU

Miljöbyrån låter utomeuropeiska organ på nationell och regional nivå ta del av dess sakkunskap och arbetsmetoder. Sedan nästan 20 år förs en regelbunden dialog med den amerikanska miljövårdsmyndigheten (Environmental Protection Agency), och ett informationsutbyte med länder i Centralasien har pågått under de senaste 15 åren. Miljöbyrån har också ett utbyte med institutioner och organ i exempelvis Australien, Indien, Kanada, Kina och Sydkorea samt med regionala organ i Afrika, Asien och Sydamerika.

Prenumerationer
${Anmäl dig} för att få våra rapporter (i tryckt och/eller elektronisk form) och kvartalsvisa e-nyhetsbrev.
Följ oss
 
 
 
 
 
Europeiska miljöbyrån (EEA)
Kongens Nytorv 6
1050 Köpenhamn K
Danmark
Telefon +45 3336 7100