Om stadsmiljö

Sida Senast ändrad 2017-02-22

This page was archived on 2017-02-22 with reason: Other (No more updates will be done. Content about the urban environment can now be found under the topic "Sustainability transitions")

För första gången i människans historia lever nu fler människor i tätorter än på landsbygden. Europa är en av de mest urbaniserade kontinenterna. Cirka 75 procent av dess befolkning bor i tätbebyggda områden. År 2020 kommer det att vara 80 procent. Därför börjar efterfrågan på mark i och runt städer att bli akut. Den urbana utbredningen gör att landskap omformas och människors livskvalitet och miljö påverkas som aldrig förr. Stadsplanering och stadsförvaltning står högt upp på den politiska dagordningen, och de största utmaningarna är transporter och bostäder.

Tätortsmiljö

Menu

I Europa finns en tydlig stadsutveckling. Städer samspelar med och påverkar trakterna runtomkring och påverkar därför miljön inom ett mycket större område. Deras utveckling drivs också på av externa faktorer såsom demografiska förändringar, behovet av rörlighet, globalisering och limatförändringar. De allt mindre hushållen och en allt äldre befolkning förväntas öka påfrestningarna på miljön under de kommande decennierna. Vidareutvecklingen av information, kommunikationstjänster och teknik medför nya och viktiga kvalitativa förändringar av de urbana systemen.

Städer och samhällen fungerar som motorer för utveckling och driver ofta på våra kulturella, intellekturella utbildningsmässiga och tekniska landvinningar och innovationer. Dagens trend med ny, glesare stadsbebyggelse leder emellertid till en ökad förbrukning av energi, resurser, transport och mark, vilket gör att utsläpp av växthusgaser, luftföroreningar och buller ökar till nivåer som ofta överstiger godkända eller rekommenderade säkerhetsnivåer för människan.

Med ett större antal hushåll i städerna följer en ökad konsumtion, energiförbrukning, vattenförbrukning och avfallsgenerering. Miljöbyråns rapport om stadsutbredning visar att mer än en fjärdedel av EU:s territorium har påverkats direkt av den urbana markanvändningen: mellan 1990 och 2000 användes områden motsvarande fem gånger Greater London för stadsbebyggelse Det rör sig främst om tidigare jordbruksmark, vilket har lett till att viktiga ekosystemtjänster som livsmedelsproduktion, översvämningsvallar och biologisk mångfald har gått förlorade.

Konceptet ekologiska fotavtryck ger en indikation på hur mycket mark och vatten som varje person, stad eller land använder för att producera de resurser som förbrukas och hantera det avfall som produceras. Greater Londons ekologiska fotavtryck är till exempel 293 gånger större än dess eget område, dubbelt så stort som hela Storbritannien.

Av rapportenAir pollution in Europe 1990–2004 framgick att trots utsläppsbegränsningarna orsakar höga halter av fina partiklar och marknära ozon fortfarande problem i många städer och deras omgivningar. Fina partiklar ses nu allmänt som luftföroreningarnas största hot mot människors hälsa. Världshälsoorganisationen (WHO) uppskattar att ca 100 000 dödsfall per år skulle kunna kopplas till luftföroreningar i Europas städer och därmed minskar den förväntade medellivslängden med i genomsnitt ett år.

En betydande orsak till luftföroreningar och buller är den ökade motortrafiken, som även leder till minskade grönområden och rekreationsområden i stadskärnorna. Detta gör att människor flyttar ut ur städerna till förorter och landsbygd. De nya stadsområdena med glesare bebyggelse medför en ökad persontrafik, vilket ytterligare förstärker redan befintliga problem.