2. Centrala slutsatser

Sida Senast ändrad 2016-04-19 19:32

2 CENTRALA SLUTSATSER


Framsteg mot en hållbar utveckling

Europeiska unionen gör framsteg när det gäller att minska vissa miljöbelastningar, även om dessa inte är tillräckliga för att förbättra kvaliteten på miljön totalt sett och är än mer otillräckliga när det gäller att åstadkomma en hållbar utveckling. Utan en accelererad miljöpolitik kommer föroreningarna att fortsätta överstiga hälsoskyddsnormer och de ofta begränsade belastningar som miljön tål. De åtgärder som hittills vidtagits kommer inte att leda till att miljöhänsyn integreras i ekonomiska sektorer och inte heller till en hållbar utveckling.

Detta är de viktigaste slutsatserna i en bedömning av trender, aktuell status och utsikter för miljön i Europeiska unionen (EU) som Europeiska miljöbyrån har gjort på uppdrag av Europeiska kommissionen. Denna rapport ingår som del i granskningen av EG:s miljöprogram "Mot en hållbar utveckling", det s.k. femte åtgärdsprogrammet för miljön.

Det femte åtgärdsprogrammet för miljön markerade en viktig förändring av inriktningen på miljöpolitiken inom EU. Åtgärdsprogrammets huvudprinciper är att miljöhänsyn skall integreras i olika ekonomiska sektorer, att politiska mål skall uppnås (och att tidsplaner skall hållas), att uppsättningen av instrument skall breddas och att principen om delat ansvar skall etableras. Ungefär samtidigt med åtgärdsprogrammet utvecklades nya begrepp som "hållbar utveckling" och "miljörum", vilka också avser ekosystems fortlevnad, folkhälsa och ekonomiska funktioner som krävs för framtida generationers utveckling.

Box 2: Utvidgningen av EU

Sedan publiceringen av det femte åtgärdsprogrammet och den åtföljande rapporten om miljöns aktuella status, har EU utvidgats genom anslutningen av Österrike, Finland och Sverige år 1995. Detta innebär att nya frågor tillkommer och att redan väckta frågor ändras. Exempelvis har den totala skogsarealen i EU ökat dramatiskt, och de hälsorisker och den fara för den lokala ekologin som vägtransport och turism medför i Alperna har blivit frågor för EU. Många av de nya frågor som väckts genom anslutningen av de nya medlemsstaterna sammanhänger med den känsliga miljön i dessa länder (t.ex. när det gäller försurning av vatten och mark). Utvidgningen av EU till att även omfatta Finland och Sverige innebär bl.a. att den produktiva men känsliga (och kraftigt förorenade) Östersjön har blivit en del av EU.

Även om denna rapport fokuserar huvudsakligen på den ursprungliga unionen med 12 medlemsstater (eftersom den är en utvärdering och uppdatering av 1992 års bedömning) är slutsatserna giltiga även för den utvidgade unionen med 15 medlemsstater.

MILJÖTRENDER

Vissa av belastningarna på miljön har minskat under de senaste åren (framför allt tack vare åtgärder som infördes före det femte åtgärdsprogrammet). Framsteg kan noteras när det gäller minskningen av ozonnedbrytande ämnen, utsläpp av tungmetaller och svaveldioxid (SO2) samt förbättring av ytvattnets kvalitet. Om miljöpolitiken genomförs fullt ut kommer detta troligen att leda till ytterligare minskning av miljöbelastningar trots att produktionen och konsumtionen fortsätter att öka. Följande frågor kräver emellertid ytterligare uppmärksamhet på europeisk nivå: klimatförändring och försurning, avfallshantering, luftkvaliteten (i städer), grundvattenkvaliteten samt förstörelse och fragmentering av livsmiljön. En annan fråga som blir allt viktigare och som inte har behandlats ingående på europeisk nivå är kvaliteten på marken, som är en viktig naturresurs.

Tidsfaktorn spelar naturligtvis en viktig roll när det gäller utvecklingen av miljöproblem och den åtgärdsinriktade utformningen av politiken. På grund av kemiska och biologiska tidsfördröjningar tar det tid innan miljöproblem blir märkbara. När de väl börjar märkas är skadorna irreversibla eller så tar det lång tid att återställa miljön. Dessutom finns det samhälleliga orsaker till att det tar tid innan åtgärder vidtas eftersom det tar tid att göra allmänheten medveten om problemen, att utveckla åtgärdsprogram, att genomföra åtgärderna (med hänsyn till den snabba omsättningen av kapitalvaror) och att förändra företagens och medborgarnas beteende. Det räcker därför inte att ställa en diagnos på det aktuella tillståndet. För att miljöpolitiken skall kunna stödjas och för att samhällen och politikens utformare skall få tillräcklig feedback om hur aktuella och planerade åtgärder påverkar miljön måste det finnas informationssystem som tidigt varnar för skador och utvecklingen måste följas noggrant.

SAMHÄLLSTRENDER OCH MÅLSEKTORER

Hittills är det framför allt inom industrisektorn som framstegen har gjorts. Punktkällor till föroreningar har omgärdats av bestämmelser. Däremot har diffusa källor, som produkter, konsumenter och mobila källor, åtgärdats i långt mindre utsträckning.

En granskning av åtgärdernas aktuella status och den information som hittills samlats in leder till slutsatsen att det vid denna tidpunkt är svårt att bedöma i vilken mån åtgärderna i programmet kan påverka framtida trender. Om man jämför trenderna för produktion och konsumtion av idag med de trender som konstaterades för tre år sedan, då det femte åtgärdsprogrammet publicerades, är de flesta av dem oförändrade.

Den nuvarande politiken fokuserar på frågan om åtgärdernas påverkan ("hur kan målet nås") medan frågan om effektivitet (dvs. maximala miljöfördelar till minimala ekonomiska kostnader) knappt berörs alls. I framtiden kommer effektiviteten att vara en av de viktigaste frågorna. Om effektiviteten ställs i centrum kan detta driva på ytterligare integrering av miljöhänsyn i ekonomiska sektorer. Dessutom kommer man troligen att ha utnyttjat de mest kostnadseffektiva åtgärderna till fullo redan under detta årtionde. Om den ekonomiska tillväxten och befolkningen fortsätter att öka enligt prognoserna och om inte några nya tekniska genombrott inträffar, kommer det att bli alltmer kostsamt och administrativt och politiskt komplicerat att vidta de åtgärder som i framtiden krävs för att bibehålla de utsläppsnivåer som har uppnåtts eller att sänka dem till de slutliga målen.

OM MÅLEN SKALL UPPNÅS KRÄVS EN ACCELERERAD MILJÖPOLITIK

Om Europeiska unionen vill nå sina miljömål (dvs. att undvika negativa hälsoeffekter och skador på ekosystem) krävs en accelererad miljöpolitik. Detta är en av de viktigaste uppgifterna för Europeiska unionen under de kommande åren, i synnerhet som samhällstrenderna visar att belastningarna på miljön kommer att förvärras. Befolkningstillväxten och den ekonomiska tillväxten visar uppåtgående trender, vilket leder till ökad energi- och råvaruförbrukning, transport och turism. Om en hållbar utveckling skall komma till stånd, måste den ekonomiska tillväxten (ytterligare) frigöras från dessa trender, om de inte kan kombineras med tillräckliga (och kostnadseffektiva) åtgärder för att minska skadorna på miljön.

   
 
Europeiska miljöbyrån (EEA)
Kongens Nytorv 6
1050 Köpenhamn K
Danmark
Telefon +45 3336 7100