Personliga verktyg

nästa
föregående
poster

Gå till innehållet. | Gå till navigation

Sound and independent information
on the environment

Du är här: Hem / Pressrum / Pressmeddelanden / Europa får det hett om öronen: klimatförändringen ligger högst upp på listan över miljöutmaningar

Europa får det hett om öronen: klimatförändringen ligger högst upp på listan över miljöutmaningar

Ändra språk
Politiker, företagare och privatpersoner måste agera nu i en rad miljöfrågor eller betala ett högt pris längre fram.

PRESSMEDDELANDE - Bryssel den 29 november 2005

Europa får det hett om öronen: klimatförändringen ligger högst upp på listan över miljöutmaningar



Politiker, företagare och privatpersoner måste agera nu i en rad miljöfrågor eller betala ett högt pris längre fram.

Åren 1998, 2002, 2003 och 2004 har varit de fyra varmaste sedan mätningarna började. Enbart under sommaren 2003 försvann tio procent av Alpernas glaciärer. Med nuvarande takt kommer tre fjärdedelar av glaciärerna i Schweiz att ha smält bort år 2050. Inte på fem tusen år har Europa upplevt klimatförändringar av den här omfattningen. Detta sägs i en ny rapport från Europeiska miljöbyrån (EEA) i Köpenhamn.

I 'Miljön i Europa - tillstånd och utblick 2005' (The European Environment - State and Outlook 2005), presenteras en bedömning av miljötillståndet i Europa som omfattar fem år och 31 länder. Rapporten ger en översikt över läget och visar på ett antal utmaningar; vid sidan av klimatförändringarna handlar det om biologisk mångfald, havens ekosystem, mark- och vattentillgångar, luftföroreningar och hälsa. För första gången innehåller rapporten en jämförelse av miljötillstånd och -utveckling mellan EEA:s alla medlemsländer baserad på indikatorer. De länder som berörs är EU:s 25 medlemsstater plus Bulgarien, Island, Liechtenstein, Norge, Rumänien och Schweiz samt Turkiet.

Enligt rapporten steg medeltemperaturen i Europa med 0,95 °C under 1900-talet. Detta är 35 procent mer än den genomsnittliga ökningen på 0,7 °C för jorden som helhet, och temperaturerna kommer att fortsätta att stiga. EU har insett detta och satt upp målet att den globala temperaturen inte skall få öka till mer än 2 °C över den nivå som rådde före industrialiseringen.

- Det krävs att verkningsfulla åtgärder vidtas under flera decennier. Om det inte görs kommer den globala uppvärmningen att leda till att istäckena smälter i norr samtidigt som öknarna breder ut sig söderifrån. Detta innebär att befolkningen på vår kontinent i praktiken kan komma att koncentreras till mitten. Även om vi ser till att den globala uppvärmningen inte blir större än EU:s mål - som är att ökningen får vara högst 2 °C - kommer klimatförhållandena att bli sådana som vi människor aldrig tidigare har upplevt. Utsläppen måste minskas ytterligare, säger Jacqueline McGlade, Europeiska miljöbyråns verkställande direktör.

Enligt rapporten har EU:s hittillsvarande miljölagstiftning fungerat. Vatten och luft har blivit renare, vi har avvecklat vissa ozonnedbrytande ämnen och fördubblat vår avfallsåtervinning. Dessutom har vi nu bilar som förorenar mindre; utan de mycket stora förbättringar som åstadkommits genom katalytiska avgasrenare under de senaste tjugo åren skulle vissa utsläpp ha varit tio gånger större än de är i dag. Men det har enligt rapporten tagit tio till tjugo år innan åtgärderna har givit resultat.

Dessa miljöpolitiska framgångar håller nu på att omintetgöras av förändrade levnadsmönster. Vi européer lever allt längre, och allt fler av oss bor i enpersonshushåll, vilket kräver mer boendeyta. Mellan 1990 och 2000 bebyggdes mer än 800 000 hektar mark i Europa - en yta tre gånger så stor som Luxemburg. Om denna trend fortsätter kommer vår tätortsareal att fördubblas på drygt hundra år. Att få bukt med tätorternas tendens att breda ut sig är av yttersta vikt om vi skall kunna skydda våra naturresurser, enligt rapporten.

Vi reser allt längre och allt oftare, och vi förbrukar planetens naturtillgångar dubbelt så fort som genomsnittet för världen som helhet. Transportsektorns utsläpp av växthusgaser ökar snabbare än någon annan sektors, och så kommer det att förbli under överskådlig tid. Flygresandet väntas exempelvis fördubblas från 2000 till 2030. Resultatet är att vi lämnar ett tydligt 'fotavtryck' utanför Europa genom att förbruka naturresurser och skada den globala miljön.

'Eurobarometer'-undersökningar visar att över 70 procent av européerna vill att beslutsfattarna skall ge lika stor tyngd åt miljöpolitiken som åt den ekonomiska politiken och social- och arbetsmarknadspolitiken. I rapporten understryks att om beslutsfattarna skall kunna beakta dessa åsikter, måste de samarbeta med varandra på europeisk, nationell och lokal nivå. De måste integrera miljöhänsyn i sektorer som transport, jordbruk och energi. Och de måste skapa ramar som gör det möjligt för privatpersoner och företag att göra egna insatser för miljön.

- Beslutsfattarna måste vara framsynta. Vi måste successivt gå över från skatter på arbete och investeringar till skatter på föroreningar och ineffektivt material- och markutnyttjande. Dessutom behöver vi förändra sättet att subventionera transporter, boende, energi och jordbruk. Subventionerna ska gynna långsiktigt hållbara metoder och resurseffektiv teknik, säger Jacqueline McGlade.

- Om nödvändiga incitament finns med kommer sådana reformer att leda till större investeringar, ökat nytänkande och stärkt konkurrenskraft. Det har vi redan sett i praktiken i vissa länder och sektorer. Hög bensinskatt och stränga regler har medfört att bilarna har blivit nästan dubbelt så bränslesnåla i Europa som i USA under de senaste decennierna. Vi har sett vilket pris i form av människoliv och miljöförstöring som vi måste betala för passivitet: exempel är fiskbeståndens kollaps, användningen av asbest som byggmaterial, surt regn och bly i bensinen. Det lönar sig att agera i dag för att slå vakt om framtiden, säger Jacqueline McGlade.

Upplysningar till redaktören:

Om Europeiska miljöbyrån (EEA): Europeiska miljöbyrån har sitt kontor i Köpenhamn. EEA strävar efter att bidra till att miljön i Europa förbättras avsevärt - och på ett mätbart sätt. Detta ska uppnås genom att EEA förser beslutsfattarna och allmänheten med aktuell, målgruppsanpassad, relevant och tillförlitlig information.

Som ett led i sitt uppdrag utarbetar Miljöbyrån vart femte år en heltäckande översikt över tillståndet i miljön i Europa. Rapporten 'Miljön i Europa - tillstånd och utblick 2005' (The European Environment - State and Outlook 2005) innehåller följande:

  • En samlad bedömning av miljön i Europa med kapitel om:
    • Miljö och livskvalitet
    • Markanvändning
    • Klimatförändringar
    • Luftkvalitet och hälsa
    • Sötvattensresurser
    • Kust och hav
    • Mark
    • Biologisk mångfald och ekosystem
    • Miljön och samhället
    • Framtidsutsikter
  • En uppsättning centrala indikatorer, d.v.s. ett litet antal indikatorer som är stabila och kan användas för att bedöma hur verkningsfulla olika politiska åtgärder är, t.ex. vilka framsteg som görs i strävan att uppnå Kyotomålen. En av de centrala indikatorerna är utsläpp av växthusgaser. Indikatorerna ger aktuell och relevant information om vad som sker i miljön.
  • En analys land för land som bygger på nio av de centrala indikatorerna. Denna analys ger en jämförelse av resultaten av miljöarbetet för varje enskilt land på ett 'resultatkort' (scorecard).

    Landanalyserna har utarbetats i samarbete mellan länderna och Miljöbyrån. Syftet har varit att ge ytterligare landsspecifika perspektiv på de analyser som redovisas på resultatkortet. Det är Miljöbyrån som har valt vilka indikatorer som ska ingå; valet återspeglar inte nödvändigtvis respektive lands prioriteringar. För att göra det möjligt att bättre förstå frågorna på landsnivå har vissa uppgifter från nationella källor tagits med här. Dessa uppgifter är eventuellt inte helt jämförbara med de data som sammanställts av Eurostat, Miljöbyrån eller andra internationella organ. Miljöbyrån ansvarar för slutresultatet.
  • Hur ditt land klarar sig kan du se i rapportens del C.
  • Länder som omfattas av rapporten: EU-25 (d.v.s. Belgien, Cypern, Danmark, Estland, Finland, Frankrike, Grekland, Irland, Italien, Lettland, Litauen, Luxemburg, Malta, Nederländerna, Polen, Portugal, Slovakien, Slovenien, Spanien, Storbritannien, Sverige, Tjeckien, Tyskland, Ungern, Österrike) samt Bulgarien, Island, Liechtenstein, Norge, Rumänien och Turkiet.


Webblänkar


Rapporten finns här:
http://reports.eea.europa.eu/state_of_environment_report_2005_1/

Sammanfattning:
http://reports.eea.europa.eu/state_of_environment_report_2005_1/en/soer_files/SV-summary.pdf

Nationellt perspektiv:
Sverige
Finland

Resultatkortet:
http://reports.eea.europa.eu/state_of_environment_report_2005_1/en/soer_files/SV-scorecard.pdf


Kontaktuppgifter

Massmedier kan ställa frågor till:

Brendan Killeen
Pressekreterare
Kommunikation och interna ärenden
Tfn: +45 33 36 72 69
Mobil: +45 23 68 36 71

Teresa Ruch Olsen
Pressekreterare
Kommunikation och interna ärenden
Tfn: +45 33 36 71 59
Mobil: +45 23 68 36 69

Marion Hannerup
Chef för Kommunikation och interna ärenden
Tfn: +45 33 36 71 60
Mobil: +45 51 33 22 43

For public enquiries

EEA Information Centre

Enquiry form (English)


Geographical coverage

[+] Show Map

Dokumentåtgärder

Kommentarer

Registrera dig nu!
Få anmälningar om nya rapporter och produkter. För närvarande har vi 32985 abonnenter. Frekvens: 3-4 e-brev/ månad.
Anmälningar arkiv
Följ oss
 
 
 
 
 
Europeiska miljöbyrån (EEA)
Kongens Nytorv 6
1050 Köpenhamn K
Danmark
Telefon +45 3336 7100