Personliga verktyg

nästa
föregående
poster

Gå till innehållet. | Gå till navigation

Sound and independent information
on the environment

Du är här: Hem / Pressrum / Pressmeddelanden / Europas kustområden har snart nått den punkt där miljöskadorna inte längre kan repareras

Europas kustområden har snart nått den punkt där miljöskadorna inte längre kan repareras

Ändra språk
Topics: ,
I rapporten “The changing face of Europe's coastal areas" varnar man för att den allt intensivare användningen av kuststräckorna hotar att förstöra den känsliga balansen i kustnära ekosystem.

Pressmeddelande - Köpenhamn, måndagen den 3 juli 2006

Europas kustområden har snart nått den punkt där miljöskadorna inte längre kan repareras


Den unika kustmiljön i Europa hotas i allt högre grad av sin egen popularitet enligt en ny rapport från Europeiska miljöbyrån, EEA.

I rapporten “The changing face of Europe's coastal areas" varnar man för att den allt intensivare användningen av kuststräckorna hotar att förstöra den känsliga balansen i kustnära ekosystem.

Omkring två tredjedelar av våtmarkerna i Europa (av vilka de flesta är kustnära) har till exempel gått förlorade sedan början av 1900-talet. Utvecklingen längs Medelhavet har gjort att det skapats en barriär mot Medelhavet, drygt 50 procent av kusten domineras enligt EEA av betong,.

- Vid kusterna finns de rikaste ekosystemen både i fråga om antal och mångfald av växter och djur. Kusterna utgör också portar till Europa när det gäller handel och ekonomi. De är en del av samhällsstrukturen och är nödvändiga för livskvaliteten, säger professor Jacqueline McGlade, verkställande direktör vid EEA.

- Men om vi ska skydda våra kustområden får vi inte se dem som lekplatser eller transportleder med obegränsad potential för byggnation, boende, fritidsaktiviteter och sjöfart. Istället måste vi värdera dem som ömtåliga system som ligger till grund för landskapsvärden och rekreationsområden, säger professor McGlade.

Befolkningstätheten längs Europas kust är större och ökar snabbare än i inlandet. Mellan 1990 och 2000 ökade antalet artificiella ytor (främst vägar och byggnader) i kustzonerna i nästan alla länder i Europa.

Snabbast har utvecklingen gått i Portugal (34 procents ökning på tio år), Irland (27 procent), Spanien (18 procent), följt av Frankrike, Italien och Grekland. Den havskust som är mest påverkad är den vid västra Medelhavet. Ekonomisk omstrukturering, till stor del med EU-stöd, har drivit fram en utveckling av infrastrukturen som i sin tur fört med sig en allt mer utbredd bostadsbebyggelse.

Klimatförändringar, en åldrande och mer välbeställd befolkning, ökad fritid och billigare resor gör enligt rapporten att trycket ökar och Europas kustlinje hamnar i ett krisläge.

- Tänk till exempel på den infrastruktur som behövs för att en familj från norra Europa ska kunna komma till en strand i Spanien: transportpolitik och transportbidrag, passavtal och finansiering etc. Tänk sedan på verkningarna på slutdestinationen. Som turister kan vi bidra till lokala intäkter och arbetstillfällen, men vi kan också orsaka miljöförstöring och förstörda ekosystem i områden som inte är väl skyddade genom politiska strategier och där det är svårt att stå emot en sådan intensiv användning. även om effekterna är lokala måste åtgärdsarbetet och lösningarna tas fram på europeisk nivå, säger professor McGlade.

Trots den hotfulla situationen ges det nya tillfällen till helhetssyn på kustfrågorna, där man ser på kustlinjerna som en mosaik av floder och avrinningsområden, kustzoner och marina områden. EEA välkomnar det pågående genomförandet av den "integrerade kustzonsförvaltningen", som Europeiska kommissionen sett över i år, .

- Det finns en lång historia av politiska initiativ för att skydda Europas kuster, men dessa har aldrig genomförts på ett integrerat sätt. Den integrerade förvaltningen av kustområden involverar relevanta intressegrupper och ser långsiktigt på kustzonen i syfte att balansera behovet av utveckling och bevarandet av just de resurser som upprätthåller kustekonomierna. Den tar också hänsyn till allmänhetens oro när det gäller det försämrade tillståndet längs Europas kustlinje ur miljömässig, socioekonomisk och kulturell synvinkel, säger professor McGlade.

Meddelande till redaktören:

Följ denna länk till miljöbyråns webbplats för att se rapporten i sin helhet: http://reports.eea.europa.eu/eea_report_2006_6/en

Mer information om miljöbyrån finns på webbplatsen http://www.eea.europa.eu

Faktaruta om Europas kust

  • 80 procent av havsföroreningarna har sin grund i landbaserade mänskliga aktiviteter.
  • Befolkningstätheten är större vid kusterna än i inlandet. I Europa är befolkningstätheten i kustområdena (NUTS 3) i genomsnitt 10 procent större än i inlandet. I vissa länder kan emellertid denna siffra vara över 50 procent. Det finns många regioner där befolkningen vid kusten är minst fem gånger så stor som den genomsnittliga befolkningstätheten i Europa.
  • Mellan 1990 och 2000 bredde de artificiella ytorna ut sig med 190 km2 om året. De oåterkalleliga förändringarna av landtäcket, från en naturlig utveckling till en utveckling mot urbanisering och större infrastruktur, ses som några av de största hoten mot hållbarheten i kustzonerna. 61 procent av den totala markyta som togs till anspråk för artificiella ytor gällde bostäder, service och rekreation.
  • Antalet djur som invaderar Europas hav ökade avsevärt från 1960-talet till 1980-talet, i synnerhet i Medelhavet. Deras effekt på de naturliga kustnära ekosystemen håller på att bli svår och kostsam att kontrollera. Ett exempel är maneten Mnemiopsis leydyi. En explosionsartad tillväxt av beståndet inträffade efter det att de förts in med hjälp av fartygens ballastvatten under senare delen av 1980-talet. Detta var förödande för Svarta havets fiskebestånd, ostronbestånd och även det inhemska beståndet av maneter (Euroepiska miljöbyrån, 2005b). Maneterna fann också vägen till innanhavet Kaspiska havet, och orsakade allvarliga förändringar i hela ekosystemet (Karpinsky et al., 2005).
  • Den globala temperaturen vid havsytan har stigit med i genomsnitt 0,6 °C sedan slutet av 1800-talet. Resultatet av uppvärmningen av havsytan är omfördelning och förlust av marina organismer samt onormala och giftiga blomningar av fytoplankton som inträffar i allt högre utsträckning.


Kontaktinformation:

För medieförfrågningar:

Brendan Killeen
Pressansvarig
Kommunikation och interna ärenden
Tfn +45 33 36 72 69
Mobiltfn +45 23 68 36 71

Marion Hannerup
Chef för avdelningen Kommunikation och interna ärenden
Tfn +45 33 36 71 60
Mobiltfn +45 51 33 22 43

For public enquiries:

EEA Information Centre

Enquiry form (English)


Geographical coverage

[+] Show Map

Dokumentåtgärder

Kommentarer

Registrera dig nu!
Få anmälningar om nya rapporter och produkter. För närvarande har vi 32854 abonnenter. Frekvens: 3-4 e-brev/ månad.
Anmälningar arkiv
Följ oss
 
 
 
 
 
Europeiska miljöbyrån (EEA)
Kongens Nytorv 6
1050 Köpenhamn K
Danmark
Telefon +45 3336 7100