Infographics

Infographics — 2015-03-11

Våra infographics ger visuella presentationer av de frågor som påverkar Europas miljö.

Vad finns det för samband mellan miljön och vårt välbefinnande och vår hälsa? — 2015-03-12

Naturresurser är nödvändiga för vår produktion och konsumtion, skapar välstånd och jobb, bidrar till vår livskvalitet och vårt välbefinnande. Men den höga nivån på resursförbrukningen undergräver ekosystemens kapacitet att tillgodose våra behov.

Hur kan vi göra vår ekonomi cirkulär och resurseffektiv? — 2015-03-11

För närvarande använder vi mer resurser än vad vår planet kan producera. Vi behöver minska den mängd avfall vi genererar och den mängd material vi utvinner.

Hur påverkas miljön av den mat vi köper och äter, eller inte äter? — 2015-03-12

Innan maten hamnar på våra tallrikar måste den produceras, beredas, paketeras, transporteras och distribueras. I varje steg förbrukas resurser och avfall och föroreningar genereras.

Vad beror matslöseriet i Europa på? — 2015-03-12

Ungefär en tredjedel av de livsmedel som produceras i världen förloras eller slösas bort. Livsmedelsslöseriet innebär en stor förlust av andra resurser som mark, vatten, energi och arbetskraft.

Europas avfallsströmmar — 2015-03-12

Sammanlagt genererades 2 500 miljoner ton avfall i EU-28 och Norge 2010. Här är en översikt över var avfallet kom ifrån och vad det bestod av.

Hur mycket av vårt kommunala avfall återvinner vi? — 2015-03-12

Mycket av det avfall som vi kastar bort kan återvinnas. Återvinning är bra för miljön eftersom avfallet inte hamnar i deponier utan blir till råvaror för nya produkter. Återvinning kan också främja innovation och skapa jobb.

Hur kan vi minska och använda avfallet bättre? — 2015-03-12

Det bästa sättet att minska miljöeffekterna av avfall är att förhindra att det ens uppstår. Många saker som vi kastar bort kan återanvändas och andra kan återvinnas som råvaror.

Var kommer det marina skräpet ifrån och vilka effekter har det? — 2015-03-12

Allt mer skräp hamnar i världshaven och skadar ekosystemen, dödar djur och innebär en hälsorisk för människor. Lösningen är att förhindra avfall och hantera avfallet bättre på land.

Europas klimat håller på att förändras — 2015-10-15

Ett förändrat klimat påverkar praktiskt taget alla aspekter av våra liv. Intensivare och oftare förekommande nederbörd i många delar av Europa innebär att det blir vanligare med svåra översvämningar. På andra håll i Europa, bland annat i Sydeuropa, gör högre temperaturer och minskat regn att många områden drabbas av torka.

Är vi redo för klimatförändringen? — 2015-10-15

Klimatförändringen har en mängd olika konsekvenser för vår hälsa, våra ekosystem och vår ekonomi. Dessa konsekvenser kommer troligen att bli allvarligare under kommande decennier. Om de inte begränsas kan det leda till höga kostnader i form av ohälsa, negativa effekter på ekosystemen och skadad egendom och infrastruktur.

Klimatförändringen och havet — 2015-10-15

Klimatförändring värmer upp haven, försurar havsmiljön och förändrar nederbördsmönstren. Denna kombination av faktorer förvärrar ofta effekterna av andra påfrestningar på haven som orsakas av människan, vilket leder till förlust av marinbiologisk mångfald.

Klimatförändringen och jordbruket — 2015-10-15

Jordbruket både bidrar till klimatförändringen och påverkas av den. EU behöver minska växthusgasutsläppen från jordbruket och anpassa sitt system för livsmedelsproduktion för att klara klimatförändringen. Inför växande global efterfrågan och konkurrens om resurser måste EU:s produktion och konsumtion av livsmedel ses i ett bredare perspektiv, där jordbruk och energi- och livsmedelstrygghet kopplas samman.

Marken och klimatförändringen — 2015-10-15

Mark är en viktig och ofta bortglömd faktor i klimatsystemet. Marken är det näst största koldioxidlagret (sänkan) efter haven. Återställning av viktiga ekosystem på land och hållbar markanvändning i tätortsoch landsbygdsområden kan hjälpa oss att begränsa och anpassa oss till klimatförändringen.

Att begränsa klimatförändringen — 2015-10-15

EU:s ansträngningar att minska växthusgasutsläppen fungerar. EU väntas faktiskt uppfylla sitt ensidiga minskningsmål på 20 procent (jämfört med 1990) tidigare än den överenskomna tidsfristen till 2020. Dessutom tänker EU minska de inhemska utsläppen med minst 40 procent till 2030 och ytterligare minska koldioxidutsläppen från sin ekonomi till 2050. EU står för närvarande för 10 procent av de globala växthusgasutsläppen.

Bränsletyper och växthusgasutsläpp — 2016-10-07

Efterfrågan på transporter hör nära samman med ekonomisk aktivitet: under tillväxtperioder går den ekonomiska produktionen upp och fler varor transporteras och fler människor reser. Transporternas inverkan på människors hälsa, miljön och klimatförändringarna hör nära samman med valet av bränsle. Rena alternativa bränslen, såsom el, finns redan och kan vara de lämpligaste ersättningarna för bensin och diesel. Resans längd spelar en viktig roll vid bestämningen av bränsletypens lämplighet.

Fordonsutsläpp och effektivitet — 2016-10-07

Vägtransporter som drivs av fossila bränslen är den viktigaste källan till transportrelaterade luftföroreningar. Varje fordon släpper ut föroreningar från flera olika källor.

Luftföroreningsexponering i städer — 2016-10-07

Många européer utsätts för skadliga luftföroreningsnivåer. Upp till 30 procent av européerna i städerna utsätts för luftföroreningsnivåer över EU:s luftkvalitetsnormer. Och omkring 98 procent av européerna i städerna utsätts för luftföroreningsnivåer som anses hälsofarliga enligt Världshälsoorganisationens striktaste riktlinjer.

Bullerföroreningar i Europa — 2016-10-07

Bullerföroreningar är ett ökande miljöproblem och uppstår från flera olika källor. Bullrets oönskade effekter kan ses i de utsatta mänskliga populationernas välbefinnande, i djurlivets hälsotillstånd och fördelning, liksom i barnens förmåga att ta till sig kunskap i skolan.

EU har som mål att minska utsläppen av växthusgaser — 2016-10-07

Flera EU-mål har satts för att minska de europeiska transporternas miljöeffekter, bland annat deras växthusgaser. Transportsektorns mål ingår i EU:s totala mål att minska utsläppen av växthusgaser med 80–95 procent till 2050.

Temperaturinversion håller kvar föroreningarna på marknivå — 2016-10-07

Föroreningar inträffar oftare under förhållanden med temperaturinversion. Under längre högtrycksperioder under vintermånaderna når solstrålarna ner till marken och värmer upp den. På natten innebär avsaknaden av ett molnskikt, att marken snabbare förlorar värme och att luften som är i kontakt med marken blir kallare. Den varmare luften stiger och fungerar som ett lock genom att hålla den kallare luften fången nära marken. Också föroreningar fångas, inklusive de från vägtrafiken, så att luftlagret närmast marken blir alltmer förorenat. Detta fortsätter tills de rådande väderleksförhållandena ändras.