Grunderna i ekonomi och miljö

Ändra språk
Article Publicerad 2014-09-04 Senast ändrad 2016-08-31 15:12
I mars 2014 drabbades Paris av en episod med partikelföroreningar. Användningen av privatbilar begränsades kraftigt i många dagar. På andra sidan jorden lanserade ett kinesiskt företag en ny produkt: Smogförsäkring för inhemska resenärer vars vistelse förstörts av dålig luftkvalitet. Hur mycket är då ren luft värd? Kan den ekonomiska forskningen hjälpa oss att minska föroreningarna? Vi tar en närmare titt på vissa grundläggande ekonomiska begrepp.

 Image © Gülcin Karadeniz

Ordet ekonomi kommer från det grekiska ordet oikonomia, som betyder hushållning. De aktiviteter som begreppet täcker har en ännu längre historia. Tidiga samhällen bestod huvudsakligen av storfamiljer som arbetade tillsammans för att se till att gruppen överlevde och att dess grundläggande behov tillgodosågs. Olika medlemmar av samhället ansvarade för olika aktiviteter: tillhandahålla livsmedel, hitta eller bygga tak över huvudet.

När våra samhällen och de tillgängliga teknikerna blev mer sofistikerade började medlemmarna att specialisera sig på olika uppgifter som samhället behövde. Specialisering följde när handeln med varor och tjänster ökade, både inom samhället och mellan olika samhällen.

Marknadspriser

Användningen av en gemensam valuta underlättade handeln. Oavsett om pengarna har formen av pärlor, silvermynt eller euro avspeglar de en underförstådd överenskommelse om att den som besitter dem kan utväxla dem mot varor och tjänster. Det faktiska priset – hur många enheter av den gemensamma valutan som kan bytas mot en produkt – är också det en överenskommelse mellan köparen och säljaren.

Det finns olika modeller för att förklara hur marknaderna bestämmer sälj- och köppriset. Ett av grundantagandena är att köparen, eller konsumenten, tillmäter produkten ett visst värde och är villig att köpa den. För de flesta produkter gäller att ju högre priset är, desto färre konsumenter är villiga att köpa den.

Ett annat antagande är att leverantören inte skulle tillverka produkten om produkten inte kan säljas till ett pris som är högre än vad det kostar att tillverka en enhet av den produkten. I verkliga livet kan leverantörer sälja sina produkter till ett pris som understiger produktionskostnaderna för att tvinga bort konkurrenter från marknaden eller för att göra sig av med överskottslager, ett förfarande som kallas för dumpning.

Nyckelordet här är kostnad. Hur beräknar vi kostnaden? Inkluderar de priser vi betalar för varor och tjänster kostnaden för att använda naturresurser – eller med en mer teknisk term "naturkapital" – eller kostnaden för den förorening som genereras under produktionen och konsumtionen?

Det korta svaret är nej. Knappast något av priserna avspeglar den verkliga kostnaden för en produkt – dvs. ett pris som täcker både produktionskostnader och miljökostnader (inklusive hälsokostnader förknippade med miljöförsämring). Vårt nuvarande ekonomiska system bygger på tusentals års praxis där man utgått från att de tjänster naturen tillhandahåller till oss är gratis. I de flesta fall täcker det vi betalar för råvaror (olja, järnmalm, vatten, timmer osv.) utvinning, transport och företagskostnader. Det är en av de viktigaste svagheterna i det nuvarande ekonomiska systemet och av två huvudskäl är den inte lätt att avhjälpa.

Det är svårt att uppskatta kostnader

För det första är det svårt att komma fram till en kostnadsuppskattning för alla tjänster och fördelar som naturen ger oss, eller för de skador som våra verksamheter vållar. Hur mycket enskilda individer eller samhällen är villiga att betala för ren luft kan variera betydligt. För en befolkning som är utsatt för höga nivåer av partikelföroreningar kan den vara värd en förmögenhet. För dem som njuter av frisk luft varje dag kan det vara något som de knappast lägger märke till.

Miljöekonomer utvecklar redovisningsprinciper för att försöka sätta ett pris på de fördelar vi får från miljön och de skador på miljön våra verksamheter orsakar.

En del av arbetet med miljöräkenskaper är inriktat på skadekostnaderna för att beräkna ett värde i pengar för tjänsterna. När det gäller luftkvalitet beräknar miljöekonomerna t.ex. sjukvårdskostnaderna för dålig luftkvalitet, kortare förväntad livslängd, förlorade arbetsdagar m.m. På samma sätt kan man fråga sig hur mycket det är värt att bo i ett tyst område. Skillnaden i huspriser för hus med likvärdig status kan användas för att få en uppskattning av en tyst miljös marknadsvärde.

Alla dessa beräkningar förblir dock bara indikationer. Det är inte alltid klarlagt i vilken utsträckning dålig luftkvalitet bidrar till vissa luftvägsproblem eller hur buller sänker huspriserna.

För vissa resurser uppskattar man i miljöräkenskaperna också hur mycket av den resursen som är tillgänglig i ett visst område, t.ex. sötvatten i ett flodbäcken. Till detta läggs nederbördsnivåer, vattenflödena i floder, ytvattnet och grundvattnet osv.

Fish for free

(c) Gülcin Karadeniz

Betala för miljötjänster

För det andra skulle det få allvarliga sociala konsekvenser på kort sikt, även om vi kunde komma fram till en bestämd prislapp som avspeglar denna "extrakostnad" i rådande priser. Den drastiska ökningen av livsmedelspriserna 2008 då priset på vissa baslivsmedel fördubblades på sex månader, påverkade alla, men de fattigaste drabbades värst. En snabb övergång från ett system där naturens tjänster är gratis till ett system där alla kostnader är inräknade skulle vara ganska kontroversiellt i socialt avseende.

Det finns dock redan vissa miljökostnader inräknade i de priser vi betalar för vissa varor och tjänster. Skatter och subventioner är de vanligaste instrumenten som regeringar använder för att justera marknadspriserna. Miljöskatter innebär att en extra kostnad läggs till ovanpå produktpriserna, vilket gör att försäljningspriset blir högre. Detta instrument kan användas för att begränsa konsumtionen av vissa ohållbara produkter. De trängselavgifter som tillämpas i vissa europeiska städer innebär t.ex. att endast bilister som har betalat en extra avgift får köra privatbilar i stadens centrum.

Subventioner kan på samma sätt användas för att uppmuntra konsumenter att välja mer miljövänliga produkter genom att sänka deras inköpspris. Dessa instrument kan också användas för att lösa frågor som handlar om social rättvisa genom att tillhandahålla bistånd till eftersatta och drabbade grupper.

Miljöekonomer utvecklar också principer för en miljöskattereform för att utforska hur skatter kan skiftas till förmån för miljövänliga alternativ och hur subventioner som är skadliga för miljön kan reformeras.

I vissa fall kan en marknadsaktör (leverantör eller köpare) vara tillräckligt stor för att påverka marknaden. För vissa gröna tekniker och produkter har de offentliga myndigheternas beslut att gå över till dessa tekniker gjort att de har kunnat få spridning på marknaden och konkurrera med etablerade aktörer.

Även om den ekonomiska forskningen hjälper oss att förstå vissa principer som styr våra konsumtions- och produktionsmönster, priser och incitament kan många andra faktorer som t.ex. teknik och politik inverka i vår globaliserade värld.

Relaterat innehåll

Nyheter och artiklar

Related briefings

Publikationer inom samma område

Geographic coverage

Europe
Insorterad under ,
Europeiska miljöbyrån (EEA)
Kongens Nytorv 6
1050 Köpenhamn K
Danmark
Telefon +45 3336 7100