Transporter och folkhälsan

Ändra språk
Article Publicerad 2016-09-30 Senast ändrad 2016-09-30 16:47
Luft- och bullerföroreningar från transportsektorn orsakar många olika hälsoproblem, där vägtransporter och dieselfordon står bakom en särskilt stor del. EU och dess medlemsstater vidtar nu med viss framgång en lång rad åtgärder för att minska transporternas inverkan på hälsan. Innovativa lösningar och lokala insatser kan förbättra situationen ännu mer.

 Image © Daniel Nicolae (My City / EEA)

Världshälsoorganisationen (WHO) varnade nyligen för hälsovådliga luftföroreningsnivåer i storstäder runt om i världen. Bara några dagar in på 2016 drabbades fler europeiska städer, däribland London och Paris, av föroreningshändelser. Deras invånare uppmanades att ändra sitt beteende genom att använda kollektivtrafiknäten eller samåka för att inte problemet skulle förvärras. Särskilda väderförhållanden och höga utsläpp av föroreningar och beräknade fall av extrem värme i samband med klimatförändringarna gör att vi kan förvänta oss att det blir vanligare med föroreningshändelser.

Det finns allt fler tydliga belägg för de hälsoeffekter som kan uppstå av människors exponering för många olika luftförorenande ämnen. Trots att kanske bara episoder av höga föroreningsnivåer skapar rubriker i medierna är det mycket skadligare för hälsan att långvarigt och kontinuerligt utsättas för också låga koncentrationer av luftföroreningar.

Europas transportsektor har uppnått kraftigt minskade utsläpp av vissa betydande luftförorenande ämnen – främst genom utsläppsnormer, finansieringsåtgärder och, i mindre grad, genom alternativa bränslen och trafikundvikande åtgärder. Men fler insatser är nödvändiga för att fortsätta minska föroreningsnivåerna och uppnå EU:s mål till 2030 och därefter. Även om vägtransportsektorn är den främsta föroreningskällan är det inte bara den som måste minska sina utsläpp – också luftfart, sjöfart och järnvägar bidrar till luftföroreningarna och får inte ignoreras.

På samma sätt utgör bullerföroreningar ett hot mot människors hälsa och välbefinnande, där vägtrafiken åter är den som bidrar mest. Samtidigt som de luftförorenande ämnena från transporter har minskat, har exponeringen för bullernivåer inom Europas stadsmiljöer legat konstant över de accepterade gränsvärdena de senaste åren.

Transporternas påverkan på hälsan

Enligt de senaste siffrorna för Europa kan över 400 000 förtida dödsfall[iii] per år tillskrivas luftföroreningar från samtliga källor, trots betydande utsläppsminskningar det senaste årtiondet.

Enskilda luftförorenande ämnen kan orsaka ett stort antal hälsoeffekter. Såväl kväveoxider, partiklar (PM10 and PM2.5), svaveloxider, kolmonoxid som olika tungmetaller såsom kadmium, bly och kvicksilver släpps ut genom fordonens avgasrör. Dessutom kan prekursorkemikalier i avgaserna reagera i atmosfären och leda till att ozon bildas. Partiklar och tungmetaller frisätts slutligen också i luften genom slitage av däck och bromsar och, efter att de hamnat i vägbeläggningen, kan de virvla upp i luften när bilar kör på vägen.

Exponeringen för dessa förorenande ämnen kan ha mycket specifika hälsoeffekter, men drabbar vanligtvis kroppens organ, nervsystemet och blodet och orsakar eller försvårar sjukdomar såsom lungsjukdom – med andningssvårigheter som följd – hjärtinfarkter, astma, ångest, yrsel och trötthet.

Buller har också betydande hälsoeffekter. Exponering på natten kan leda till sömnstörningar, vilket ger negativa hälsoeffekter. Långvarig exponering under en genomsnittlig dag kan ge förhöjt blodtryck och hjärt-kärlsjukdomar bland många andra sjukdomar. Så många som 80 procent av européerna förväntas bo i stadsmiljöer till 2020, och många av dessa nära intill hårt trafikerade transportinfrastrukturer och nav såsom flygplatser och motorvägar.

Uppskattningsvis 125 miljoner européer (eller en av fyra) påverkas av bullernivåer från vägtrafiken som överskrider en genomsnittlig dags-, kvälls- och nattnivå på 55 decibel (55 dB Lden). Till följd av ofullständig rapportering är dessa siffror troligtvis betydligt högre.

Mätning av upplevd störning av buller
Lden är en indikator för bullernivå som bygger på en energimotsvarande genomsnittlig bullernivå under en hel dag. Den är utformad för att bedöma upplevd störning. I direktivet om omgivningsbuller fastställs Lden till 55 dB för bedömningar av bullerkartläggning och handlingsplaner. För att bedöma sömnstörningar i en utsatt befolkning rekommenderar direktivet att en Lnight indikator tillämpas, med ett tröskelvärde på 50 dB.

Aktuella siffror tyder på att denna exponering leder till att 20 miljoner européer upplever sig störda av buller och till att 8 miljoner lider av sömnstörningar, 43 000 tas in på sjukhus och till minst 10 000 förtida dödsfall. Ett stort antal människor påverkas dessutom av buller på och runt omkring flygplatser från startande eller landande flygplan, inräknat skolbarn – varav minst 8 000 lider av lässvårigheter i Europa efter att de utsatts för höga bullernivåer.

Åtgärder för att minska luftföroreningar och buller

Den aktuella europeiska lagstiftningen om transporter, luftkvalitet och buller reglerar luftföroreningar och omgivningsbuller för att förbättra människors hälsa och miljön. Europas utsläppsnormer (Euronormer) reglerar utsläpp av förorenande ämnen från olika typer av fordon. I den aktuella Euro 6-normen, som gäller nya fordon efter 2014, har till exempel gränsvärden fastställs för utsläppen av partiklar från bensin- och dieselbilar till 5 milligram per kilometer (mg/km). Detta är en femfaldig minskning från 2005 års nivåer. På samma sätt har gränserna för utsläpp av NOx satts till 80 mg/km för dieselbilar och 60 mg/km för bensinbilar, vilket också är en stor minskning sedan 2005 års nivåer.

Euronormerna täcker specificeringar för fordonsprovning, men det finns stora skillnader mellan de officiella fordonsutsläppen (dvs. de som registreras under provningsförhållanden) och de verkliga utsläppen. Just nu vidtas det åtgärder för att ändra detta, bland annat genom nya provningsspecifikationer och lanseringen av ombordsystem för utsläppsmätning (PEMS = Portable emission measurement system), som kan monteras i bilar för att mäta förhållandena på väg.

För att minska skadorna av buller har EU infört olika åtgärder, däribland tekniska normer för att begränsa bullerutsläppen vid källan (till exempel EU:s däckmärkning för att hjälpa konsumenterna att hitta ”tystare” däck). Direktivet om omgivningsbuller kompletterar dessa normer. Detta direktiv syftar till att förbättra de insamlade uppgifternas kvalitet för att bättre reglera förhållandet mellan de boende och trafiken. Direktivet kräver att handlingsplaner formuleras för större transportkällor och de storstäderna för att minska bullrets inverkan på den utsatta befolkningen – och för att minska själva bullret om så behövs – samt skydda de tysta områdena, dvs. de områden som undkommit bullerföroreningar. Dessa handlingsplaner befinner sig nu i en tredje femårscykel, och löper fram till 2018.

Många lokala och regionala initiativ söker efter innovativa lösningar på transportrelaterade luftföroreningar och bullerproblem, parallellt med EU:s insatser. Ljubljanas stegvisa strategi och Sevillas ”allt på en gång”, som löpte mellan 2006 and 2013, är två sådana initiativ som främjar utvecklingen av cykelinfrastrukturer. Båda initiativen har framgångsrikt minskat trafikstockningarna, förbättrat luftkvaliteten och sänkt utsläppen av växthusgaser. När antalet dagliga bilresor in i Sevillas stadskärna gick ner från 25 000 till 10 000 under projektet, uppmättes ett fall på 29 procent av NO2 och ett fall på 19,5 procent av koncentrationen av partiklar. Av den totala trafiken ökade samtidigt andelen cyklister i Ljubljana med 20 procent under projektet. Dessa siffror visar på imponerande resultat. Vad gäller förbättrad hälsa eller bullerminskning finns det inga officiella data, även om bullret enligt obekräftade uppgifter har minskat avsevärt i båda städerna.

Framtidsutsikter

Mot bakgrund av dessa rättsliga ramar och innovativa lösningar förväntas transporternas utsläpp av luftförorenande ämnen fortsätta gå ner i hela Europa, med positiva effekter på människors hälsa. Men fortfarande utsätts 87‒90 procent av stadsborna i EU för luftföroreningsnivåer som WHO anser skadliga. Om dessa nivåer för PM2.5 uppfylls, uppskattas det att omkring 144 000 förtida dödsfall faktiskt kan undvikas. På längre sikt måste Europa i större utsträckning integrera strategiska satsningar och åtgärder för att minska utsläppen av luftföroreningar och skapa förutsättningar för bättre hälsa och välbefinnande bland Europas medborgare. Detta bör leda till att Europa kan undvika effekterna av föroreningshändelser som de i London och Paris. En minskning av transporternas utsläpp av föroreningar skulle definitivt förbättra luftkvaliteten, särskilt i stadsområdena.

Bullersituationen är en ännu svårare uppgift att tackla. Buller är en förorening med stor genomslagskraft i Europa, och fortsatt ekonomisk tillväxt, ökad industriproduktion, ökande urbanisering och tillhörande transportbehov är ett fortsatt hot mot Europas ljudlandskap. Detta kommer att påverka européernas hälsa. Buller från vägtrafiken kommer att fortsätta vara det största hotet, medan flygplatsbuller kommer att fortsätta påverka de närboende. En bättre bullerrapportering är avgörande för att skapa en mer fullständig bild av bullrets hälsoeffekter. Länder uppmuntras att fortsätta utveckla sina handlingsplaner för buller, men fokus bör även ligga på att minska bullret vid källan – ett betydligt effektivare sätt att lösa problemet.

 

Relaterat innehåll

Relaterade indikatorer

Related infographics

Publikationer inom samma område

Geographic coverage

Austria, Belgium, Bulgaria, Croatia, Cyprus, Czech Republic, Denmark, Estonia, Finland, France, Germany, Greece, Hungary, Iceland, Ireland, Italy, Latvia, Liechtenstein, Lithuania, Luxembourg, Malta, Netherlands, Norway, Poland, Portugal, Romania, Slovakia, Slovenia, Spain, Sweden, Switzerland, Turkey, United Kingdom
Europeiska miljöbyrån (EEA)
Kongens Nytorv 6
1050 Köpenhamn K
Danmark
Telefon +45 3336 7100