Transporter och ekosystem

Ändra språk
Article Publicerad 2016-09-30 Senast ändrad 2016-09-30 17:01
Transportnäten har blivit ett vanligt förekommande inslag i det europeiska landskapet. De knyter samman människor, stimulerar ekonomisk aktivitet och ger tillgång till centrala tjänster. Men de inför också barriärer mellan naturområden, samtidigt som deras användning släpper ut föroreningar och främmande arter förs in i ekosystemen. Strikta politiska åtgärder och ett nätverk av grönområden kan hjälpa till att bevara och skydda Europas naturvärden.

Den europeiska kontinenten knyts ihop av ett vidsträckt transportnät av motorvägar, vägar, järnvägsspår, navigerbara floder, cykelvägar, flygrutter och sjöfartsleder. Förutom att föra varor och tjänster till människorna formar och påverkar transportnäten miljön runt omkring dem.

Mindre plats för naturen?

Transporter är ofta förknippade med ekonomisk utveckling. Att länka samman en stad eller region med större transportnät kan ge en första stimulans åt den lokala ekonomin och skapa nya arbeten. Men när en region väl uppnått en viss grad av anslutningar ger inte ytterligare transportinfrastrukturer några jämförbara fördelar. De kan dock skapa betydande miljöeffekter. Transportnäten kan också förvandla relativt lantliga och glest befolkade delar av Europa till stadsbebyggelse och andra bebyggda områden, med påfrestning på de naturliga livsmiljöerna. Att till exempel knyta ihop avlägsna bergsregioner eller öar med det europeiska transportsystemet kan locka fler turister till området, vilket exempelvis gynnar tjänsterna för logi och mat. Men med ökad ekonomisk aktivitet kommer ofta de negativa effekterna av mänsklig bebyggelse – mer avloppsvatten, mer avfall osv.

På samma sätt kan en ökad efterfrågan på biodrivmedel också leda till ytterligare efterfrågan på mark- och sötvattensresurser i Europa. När detta kombineras med mark som behövs för livsmedelsproduktion, kan det leda till att fler naturområden omvandlas till jordbruksmark.

Luft- och bullerföroreningar i naturen

Transporter leder också till utsläpp av förorenande ämnen som kan sprida sig bortom transportnätens räckvidd. De kan öka bakgrundskoncentrationerna av partiklar, ozon och kvävedioxid, och påverka människor, växter och djur. Vissa områden, bland annat bergsregioner, kustzoner och hav, kan vara särskilt känsliga mot föroreningar från transporter. Transportkorridorer genom alpdalar eller längs med stora floder, såsom Donau, är viktiga för den europeiska ekonomin, men innebär också påfrestningar för de unika ekosystemen. Vissa förorenande ämnen, såsom marknära ozon, är kända för att minska skördar, påverka trädtillväxt och försura sjöar.

På samma sätt kan oljeläckage eller utsläpp av farliga ämnen i havet orsaka betydande skador på livet i havet. Mot bakgrund av dessa risker har åtgärder införts på europeisk och internationell nivå.

Buller från transporter är ett annat problem och dess effekter begränsas inte bara till ekosystemen på land. Stora fartyg skapar en märkbar mängd buller. Deras skrov tenderar att förstärka det mekaniska bullret från motorn och propellrarna. Genom dess låga frekvens fortleds denna typ av buller mycket långt i vattnet och stör livet i havet. Forskningen visar att valar och andra arter som kommunicerar och orienterar sig genom ljud är särskilt påverkade. De potentiella effekter som drabbar små fiskar och marina ryggradslösa populationer har också klarlagts allt mer tack vare pågående forskning.

En del lösningar finns redan och är ganska effektiva när det gäller att minska buller till havs och på land. Som exempel kan fartyg utformas med motorerna placerade längre från skrovet (t.ex. elektriska framdrivningssystem för motorer upphängda utanför skrovet) för att minimera bullerförstärkningen. På samma sätt kan bilmotorer och bildelar (t.ex. däck) utformas på ett annat sätt för att minska bullernivåerna vid källan, eller så kan motorvägarnas bullerbarriärer utökas.

Oönskade fripassagerare ombord

Förutom föroreningar kan transporter även föra med sig främmande arter till nya livsmiljöer, vilket riskerar att väsentligen skada de lokala arterna. Konstruktionen av stora transportprojekt, såsom Suezkanalen, kan förändra ett helt ekosystems centrala egenskaper. Efter att kanalen byggdes har över 500 främmande marina arter förts in i Medelhavet och bidragit till ”en katastrofal mänsklig förändring av ekosystemet i Medelhavet”. Stora fartyg, särskilt fartyg som används för att frakta gods, lastar in vatten för att stabilisera fartyget inför transporterna över havet. Beroende på fraktlasten släpper de ut detta barlastvatten vid ett senare tillfälle, ofta tillsammans med mångahanda bakterier, mikrober, små ryggradslösa djur, ägg och larver från olika arter. Om dessa främmande arter förs in i tillräckliga mängder och i frånvaro av rovdjur kan deras effekter bli förödande.

Händelseförloppet kring amerikansk kammanet,Mnemiopsis leidyi– en art från den amerikanska Atlantkusten – är känt och väldokumenterat.Mnemiopsisfördes in i Svarta havet genom barlastvatten under tidigt 1980-tal, vilket fick förödande effekter för det lokala livet i havet och drabbade både fiskpopulationer och fiskarsamhällen. Efter att Internationella sjöfartsorganisationen insåg den ekologiska risken av barlastvatten har den fastställt flera internationella åtgärder och riktlinjer, däribland barlastvattenkonventionen.

Barlastvatten är bara ett av många sätt att transportera främmande arter. Frön från frukt och bär som kastas från personbilar, bakterier eller insektsägg i den kasserade jorden som finns i importerade blomkrukor, eller exotiska fisk- eller fågelarter som släpps ut i naturen, kan alla påverka de lokala ekosystemen.

Investering i grön infrastruktur

Alla mänskliga infrastrukturnät – vägar, järnvägar och inre vattenkanaler – knyter samman stadsbebyggelse, landsbygd och människor. Men de bygger också barriärer och delar upp det naturliga landskapet i mindre områden. En flerfilig motorväg som skär rakt igenom en skog är ett fysiskt hinder för djur- och växtarterna. Förutom att minska den vilda faunans totala tillgängliga yta blir faunans populationer känsligare genom den bristande förbindelsen mellan deras olika livsmiljöer. Djur behöver förflytta sig för att hitta mat och para sig, och riskerar att skadas eller dödas när de korsar vägar och järnvägsspår. Till och med stängsel runt omkring transportnäten kan isolera en viss artpopulationen så att dess genpool begränsas, vilket gör populationen känsligare för sjukdomar så att den slutligen dör ut.

Bättre förbindelser genom tunnlar eller över broar skulle definitivt minska trycket på Europas biologiska mångfald och ekosystem. Faktum är att dessa initiativ skulle kunna planeras bättre på en mycket bredare skala än ett enda infrastrukturprojekt, med en mängd olika aktörer (planerare, investerare, medborgare, offentliga myndigheter på olika förvaltningsnivåer, osv.).

En ”grön infrastruktur” består av ett strategiskt planerat nätverk av högkvalitativa grönområden. Den kräver att ett bredare synsätt på alla grönområden – i avlägset belägna landsbygdsområden och stadsområden och bortom nationsgränserna – knyter ihop dem och underlättar arternas rörelser. EU antog därför en strategi för grön infrastruktur som avser att ge en vision om ett transeuropeiskt grönt nätverk och underlättar samordningen mellan intressenter, liksom utbytet av idéer och information.

Bättre förbindelser är inte det enda positiva resultatet av grön infrastruktur. Utöver att förbättra folkhälsan ses den alltmer som en kostnadseffektiv metod för att minska nuvarande (eller framtida) väder- och klimatrelaterade naturkatastrofer i naturen. Att istället för att bygga avloppsvattensystem som forslar undan extrema regnvattenmängder kan man till exempel skapa grönområden i städerna som fångar upp överskottsvattnet.

Att planera med tanke på naturen

Transportinfrastrukturprojekt, inräknat de som rör det transeuropeiska transportnätet, har hjälpt till att öka livskvaliteten tvärs över Europa genom att föra tjänster  för allmänheten till avlägsna platser. I flera studier kopplas delvis det transeuropeiska transportnätet (TEN-T) till EU:s misslyckande med att uppfylla målet att hejda förlusten av biologisk mångfald. Andra studier betonar TEN-T-projektens potentiella effekter på skyddade områden.

I EU:s aktuella transportpolitik har hänsynen avsevärt förstärkts till naturen och den biologiska mångfalden. Nu måste dessa hänsyn beaktas redan i planeringsfasen. Dessutom måste medlemsstaterna utföra miljökonsekvensbeskrivningar för sådana projekt. EU:s lagstiftning täcker också de potentiella effekterna av infrastrukturprojekt som utförs utanför skyddade områden, men som ändå kan påverka dessa.

Detta tillvägagångssätt kan överföras till olika åtgärder i praktiken. I fallet järnvägs- och vägnät kan exempelvis den föreslagna dragningen ändras så att större områden lämnas orörda och landskapet inte splittras upp. På samma sätt kan tunnlar eller gröna broar planeras och byggas för att öka förbindelsen mellan skyddade områden och underlätta djurpopulationers förflyttningar. Om projektet inte överensstämmer med dessa regler kan EU-finansieringen dras in.

Striktare miljöskyddsregler har redan gjort att flera projekt har fått ändras. Ett projekt för inlandssjöfart om fördjupning av den tyska floden Weser skulle ge fartygen lättare tillgång till hamnen i Bremerhaven. En miljöorganisation ifrågasatte projektplanerna och menade att fördjupningen av floden skulle ändra salthalten och leda till kraftigare tidvatten. Detta skulle i sin tur utgöra ett hot för djurarter som lever i floden liksom för bosatta människor vid dess flodständer. Europeiska unionens domstol slog fast att projektet skulle försämra vattenkvaliteten i Weser och att det stred mot EU:s ramdirektiv för vatten. Resultatet blev att projektet avbröts.

På liknande sätt som transport- och energinäten leder till ekonomiskt välstånd runt om i Europa kan ett transeuropeiskt nätverk av grön infrastruktur faktiskt hjälpa till att främja en frisk och rik natur.

 

Relaterat innehåll

Geographic coverage

Austria, Belgium, Bulgaria, Croatia, Cyprus, Czech Republic, Denmark, Estonia, Finland, France, Germany, Greece, Hungary, Iceland, Ireland, Italy, Latvia, Liechtenstein, Lithuania, Luxembourg, Malta, Netherlands, Norway, Poland, Portugal, Romania, Slovakia, Slovenia, Spain, Sweden, Switzerland, Turkey, United Kingdom
Europeiska miljöbyrån (EEA)
Kongens Nytorv 6
1050 Köpenhamn K
Danmark
Telefon +45 3336 7100