Mot en renare och smartare mobilitet

Ändra språk
Article Publicerad 2016-09-30 Senast ändrad 2016-09-30 16:39
Transporter knyter samman människor, kulturer, städer, länder och kontinenter. De är en av hörnstenarna i dagens samhälle och ekonomi och gör det möjligt för tillverkare att sälja sina produkter runt om i världen och resenärer att upptäcka nya platser. Transportnäten ger oss även tillgång till viktiga offentliga tjänster, såsom utbildning och hälsovård, och bidrar till en bättre livskvalitet. Anslutningar till transportnäten hjälper till att stimulera ekonomin i avlägsna trakter och skapar jobb och välstånd.

 Image © Robert Photography

Transporter spelar också en stor roll för hur vi lever: alla våra livsmedel, kläder och hushållssopor behöver transporteras, och detta påverkar vilka produkter vi kan köpa och vad vi konsumerar. Dessutom använder vi transportsystemen för att ta oss till jobbet, skolan och teatern liksom för att åka på semester. Människor kan nu pendla långa sträckor varje dag med höghastighetståg och vara bosatta flera hundra kilometer från arbetet.

Men det finns en baksida av vår nuvarande transportmodell. Transportsektorn orsakar betydande negativa effekter på miljön och människors hälsa och står för en fjärdedel av EU:s utsläpp av växthusgaser. Samtidigt orsakar den luftföroreningar, buller och uppsplittring av arters livsmiljö. Mer konkret är transporter den enda större ekonomiska sektorn i Europa där växthusgasutsläppen har ökat sedan 1990 och är dessutom den största källan till utsläpp av kvävedioxider, som skadar hälsan och miljön. På samma sätt är vägtransporter en av de största källorna till omgivningsbuller i Europa.

Efterfrågan på transporter fortsätter att öka

Efterfrågan på transporter i Europa är idag betydligt högre än den var år 2000 och den förväntas fortsätta att öka. Europeiska kommissionen uppskattar att persontransporterna kommer att öka med över 50 procent till 2050 och godstransporterna med 80 procent jämfört med 2013 års nivåer.

Andra utmaningar väntar längre fram. Europas transporter är starkt oljeberoende. Oljeförbrukningen frisätter inte bara växthusgaser och luftföroreningar i atmosfären och bidrar till klimatförändringarna, utan gör också Europas ekonomi känsligare för fluktuationer i de globala energitillgångarna och energipriserna.

Trots transporternas centrala betydelse för vår ekonomi och livskvalitet ägnas inte tillräcklig uppmärksamhet åt att förbereda Europas transportinfrastruktur inför klimatförändringarnas utmaningar. Kan Europas järnvägs- och väginfrastruktur tåla högre temperaturer? Störda transporttjänster – vulkanisk aska i luften, översvämmade vägar eller förstörda järnvägsspår till följd av extrema väderförhållanden – kan få svåra följder för resenärer, pendlare och affärsverksamheter, långt bortanför det utsatta området.

Transportsystemet behöver även anpassas efter förändringar i Europas befolkning. Hur kan kollektivtrafiken anpassas efter en allt äldre befolknings behov av mobilitet?

Tekniska förbättringar räcker inte

På senare år har de nya person- och transportbilar som sålts i Europa blivit allt mer energieffektiva. För varje avverkad kilometer drar de mindre bränsle och släpper ut färre förorenande ämnen än tidigare modeller. Striktare politiska åtgärder har varit avgörande för dessa vinster. Trots detta fortsätter antalet fordon på vägen och avstånden de tillryggalägger att öka. På samma sätt har flygplansmotorerna visserligen blivit effektivare, men samtidigt flyger och reser flygresenärerna allt längre.

Stegvisa effektivitetsvinster genom tekniska framsteg kommer därför inte att klara av att bryta sektorns beroende av fossila bränslen och motverka dess miljöeffekter. Också efter de senaste effektivitetsförbättringarna av bilmotorerna är det faktiskt bara upp till en fjärdedel av bränslet som används till att förflytta fordonet. Resten förloras som värme, mekanisk ineffektivitet eller används till tillbehör. Dessutom har de senaste förbättringarna inom officiell statistik över bränsleeffektiviteten ifrågasatts. Det finns betydande avvikelser mellan bränsleförbrukningen vid verklig körning och testning under laboratorieförhållanden.

Slutligen handlar det inte bara om bilar, flygplan, vägar, fartyg eller bränslen – transportsystemets olika delar – utan om att människor och varor behöver förflyttas från en plats till en annan på ett lätt, säkert och effektivt sätt. Vi måste bygga ett rent, smart och heltäckande system för ”mobilitet” som tillgodoser behoven av förflyttning genom att erbjuda en tjänst anpassad efter användarnas behov.

Förflyttningsbehovet: en nödvändighet eller ett nöje?

Behovet kan variera beroende på hur vi bor. Människor som bor i kompakta städer där allt kan nås till fots är mindre benägna att förlita sig till sina egna bilar. Bränslepriser, hus- och arbetsmarknader, inkomstnivåer och låga räntor på banklånen kan påverka hur ofta och på vilket sätt vi reser, eller hur de varor vi konsumerar kommer till oss. Till och med terrängförhållandena kan påverka vårt val av transport.

Globaliseringen av marknaderna (t.ex. global handel och resandet) hade inte varit möjlig utan vidsträckta transportnät. Världsekonomin växte i takt med efterfrågan på transporter, där den ena drev på den andra. I dagens globaliserade värld kan konsumenter köpa produkter som inte fanns att köpa för bara några årtionden sedan, och som idag levereras till deras dörr. Vår livsstil och konsumtionsvilja har också förändrats i enlighet med detta. Vi förväntar oss att hitta billiga tomater på snabbköpens hyllor och att kunna åka på överkomliga semesterresor året om. Men vi ska inte vara rädda för att fråga oss om vi egentligen behöver alla dessa transporter.

Förflyttningsbehovet kan bedömas på olika sätt. För det första, är resan en nödvändighet eller bara ett nöje? Kan den undvikas? För det andra, kan resan bytas till ett mer miljövänligt transportslag genom att vi väljer att ta tåget istället för att flyga, eller ta kollektivtrafiken istället för att köra bil? Och till sist, kan transportslaget förbättras?

EU:s transportpolitik bygger på dessa principer att undvika, byta och förbättra, bland många andra. Många av de åtgärder som används för att minska transportsektorns negativa effekter, såsom skatt på bränsle, vägtullar eller andra vägavgifter, bygger på principen att användaren/förorenaren betalar. Dessa åtgärder är oftast inriktade på att minska miljöeffekterna. Högre skatter och vägtullar kan till exempel göra fordonet dyrare att använda, vilket i sin tur kan minska efterfrågan.

Tyvärr återspeglas inte de fulla kostnaderna för miljön och folkhälsan på de priser som användarna idag betalar för transporttjänster. Koldioxidpriserna, de globala oljepriserna och personbilspriserna tenderar att vara för låga för att skicka en tydlig signal till användare och investerare.

Dessutom kan prissignalen förvrängas av transportsubventioner, som fortfarande är en utbredd företeelse i Europa. I vissa fall utformas subventionerna för att främja renare transportslag, t.ex. dem som ges till kollektivtrafiken. I andra fall, som när det gäller skattelättnader för tjänstebilar, skattebefrielser på bränslen till den internationella luftfarten eller sjöfarten och olika skattepålagor på diesel och bensin, kan subventionerna få negativa effekter på miljön och låsa in transportsystemet på en ohållbar väg.

Mobilisering av idéer, politik och finansiering

Den aktuella blandningen av transportslag och bränslen är helt enkelt inte hållbar. Valet är vårt: vi kan välja att bygga ett rent, tillgängligt, sammanhängande och klimattåligt system för mobilitet som kraftigt förbättrar vår livskvalitet och vårt välbefinnande.

Renare och smartare transporter kan faktiskt tillgodose Europas behov av rörlighet och samtidigt ge oss många fördelar för folkhälsan, inräknat renare luft, färre olyckor, mindre trafikstockningar och lägre buller. Där så är möjligt kan uppmuntran att byta till aktiva transportslag, såsom att gå och cykla, också förbättra andra hälsoproblem såsom hjärt-kärlsjukdomar och fetma.

Det är tydligt att det kommer att ta tid att fasa ut de fossila bränslena i Europas transportsektor. Det kräver en kombination av åtgärder, såsom bättre stadsplanering, tekniska förbättringar och en mer allmän användning av alternativa bränslen. Men även starkare prissignaler, innovativ forskning, ett kontinuerligt införande av den senaste tekniken och striktare upprätthållande av befintliga regler. Det kräver också att alla infrastrukturinvesteringar och politiska åtgärder utformas med detta som mål.

Att vända Europas kolberoende transportsektor till ett rent och smart system för mobilitet kan verka vara en enorm uppgift. Men det kan göras och vi vet hur det ska ske. Det är också ett måste, med tanke på det nuvarande transportsystemets effekter på miljön och folkhälsan. Personligen anser jag att det är en spännande möjlighet för oss att bygga en bättre och renare framtid.

 

Hans Bruyninckx

Europeiska miljöbyråns verkställande direktör

Geographic coverage

Austria, Belgium, Bulgaria, Croatia, Cyprus, Czech Republic, Denmark, Estonia, Finland, France, Germany, Greece, Hungary, Iceland, Ireland, Italy, Latvia, Liechtenstein, Lithuania, Luxembourg, Malta, Netherlands, Norway, Poland, Portugal, Romania, Slovakia, Slovenia, Spain, Sweden, Switzerland, Turkey, United Kingdom
Europeiska miljöbyrån (EEA)
Kongens Nytorv 6
1050 Köpenhamn K
Danmark
Telefon +45 3336 7100