Gröna val: beslutsfattare, investerare och konsumenter…

Ändra språk
Article Publicerad 2016-09-30 Senast ändrad 2016-09-30 17:05
Från promenader och elbilar till gigantiska lastfartyg och höghastighetståg finns det en lång rad olika transportalternativ. Många faktorer, såsom pris, avstånd, tillgång till infrastruktur och bekvämlighet, kan vara avgörande vid val av transportslag. Bilfärder är den typ av persontransport som de flesta i Europa föredrar framför alla andra. Men också i detta fall är vissa alternativ grönare än andra. Hur kan vi välja grönare alternativ?

 Image © Catarina Rogado (My City / EEA)

Transportsektorn erbjuder en viktig tjänst i dagens samhälle och bidrar på ett avgörande sätt till livskvaliteten. I vissa fall tillgodoser transporterna ett avgörande behov såsom livsmedelsdistribution, pendling till arbetet eller transport till skolan. I andra fall gör de det lättare att ta ledigt. Beroende på det valda transportslaget kan resan ge olika effekter på miljön och människors hälsa. I många fall har vi ett val.

Ta en pendling på 5 kilometer. Det kan finnas flera alternativ tillgängliga: cykeln, ensamkörning i en dieseldriven stadsjeep, samåkning med kolleger eller kollektivtrafik. Vissa alternativ kommer alltid att vara miljövänligare än andra. Samtidigt kommer inte alla människor ha tillgång till samtliga alternativ. En mycket gropig terräng utan cykelvägar under en stormig dag kommer exempelvis bara att locka vältränade och äventyrslystna cyklister. På samma sätt är det troligare att människor samåker i elbil efter att vissa villkor tillgodosetts, såsom tillgång till laddningsstationer och ett samhälle av samåkare.

Transportsektorn täcker ett brett spektrum av berörda, från stadsplanerare och fordonstillverkare till passagerare. För att underlätta övergången till ett grönt och hållbart transportsystem måste alla dessa involveras och inte vara rädda för att ifrågasätta varje aspekt av det nuvarande transportsystemet. Vissa av dessa frågor skulle faktiskt tvinga oss att fundera över våra konsumtionsmönster och livsstilsval – vad vi ser som viktigt och vad som bara är trevligt att ha.

Europa stöder koldioxidfria transporter

För tillfället är transporterna inom Europa fortfarande starkt beroende av olja, med allt fler sålda nya personbilar där merparten drivs av diesel. Europas mål är att frigöra sig från detta beroende av fossila bränslen.

Framtiden för Europas transportsektor formas i ett antal EU-policydokument. Bland dessa finns Europa 2020-strategin, färdplanen för ett konkurrenskraftigt utsläppssnålt samhälle 2050 och "Färdplan för ett gemensamt europeiskt transportområde – ett konkurrenskraftigt och resurseffektivt transportsystem" (kallas för 2011 års vitbok om transporter).

I dessa identifieras transportsektorns utmaningar tydligt: att ta fram ett konkurrenskraftigt transportsystem, minska Europas beroende av importerad olja och minska transporternas koldioxidutsläpp med 60 procent till 2050 (från 1990 års nivåer), och samtidigt stödja tillväxt och sysselsättning.

EU har öronmärkt finansieringen för detta. Mer exakt förväntas närmare 20 procent av fonderna för EU:s sammanhållningspolitik (omkring 70 miljarder euro under perioden 2014-2020) att gå till stöd åt transportinvesteringar. Över hälften av detta belopp kommer att stödja övergången till en energieffektiv transportsektor med minskade koldioxidutsläpp.

Att köra eller inte köra?

Trots att européerna inom samtliga medlemsstater och tvärs över åldersgrupperna föredrar ett brett urval av transportslag, verkar bilar vara det populäraste valet. Enligt en Eurobarometer-undersökning om stadstransporter tar hälften av Europas invånare bilen varje dag, antingen som förare eller passagerare. Bilanvändningen varierar dock avsevärt mellan EU:s länder. Samtidigt som åtta av tio av enkätbesvararna i Cypern tar bilen varje dag, gör mindre än en fjärdedel av de svarande det i Ungern detta.

Den dagliga användningen av kollektivtrafiken är ganska hög i Ungern, Tjeckien, Estland och Lettland. Tre fjärdedelar av enkätbesvararna i Cypern använder aldrig kollektivtrafiken. Nederländerna, Danmark och Finland har en mycket hög andel cyklister, där 43 procent, 30 procent respektive 28 procent av de svarande cyklar varje dag.

Det är inte överraskande att kollektivtrafiken och cyklar används mindre ofta i länder med en hög andel daglig bilanvändning. Det är heller inte överraskande att 15‒24-åriga européer är de som allra troligast använder kollektivtrafiken minst en gång om dagen.

Frågan är hur man ska uppmuntra Europas invånare att välja grönare transportslag.

Personbilarnas framtid: samåkning och eldrift?

Renare bränslen och högre drivmedelseffektivitet kan i viss mån bidra till att minska transporternas effekter på miljön och hälsan. EU och nationella fonder har länge understött forskningen om alternativa drivmedel, vilket har medfört många förbättringar inom drivmedelseffektivitet och motorer. Gemensamma normer och en vidsträckt infrastruktur för tankning behöver dock även tas fram för att uppmuntra en bredare acceptans av renare bränslen. Bilköpare/bilister är mer benägna att välja fordon som går på alternativa bränslen om de känner att de lätt kan ladda eller tanka bilen utan att de riskerar bli stående på vägen utan bränsle.

För att underlätta infrastrukturuppbyggnaden (t.ex. laddningsstationer runt om i Europa) och gemensamma tekniska specifikationer (t.ex. laddningsstationer med gemensam kontaktstandard) har EU fastställt en heltäckande strategi för alternativa bränslen för samtliga transportslag i sitt meddelande ”Miljövänlig energi för transport”.

På grund av de avstånd som ska tillryggaläggas har ett stort fartyg ett helt annat energibehov än en kompakt elbil som har utformats för korta turer i stadskärnan. Mot bakgrund av dessa skillnader behövs det helt tydligt en heltäckande blandning av alternativa drivmedel.

Utvecklingen av marknaden för alternativa drivmedel, inräknat investeringar i infrastrukturen, förväntas också stimulera ekonomin och skapa nya arbetstillfällen. Enligt forskning utförd av European Climate Foundation kan grönare bilar skapa 700 000 extra arbetstillfällen inom EU till 2025. Dessutom kan marknaden för alternativa drivmedel även avsevärt minska EU:s oljeberoende och därigenom de ekonomiska riskerna förknippade med fluktuerande tillgång.

Att förnya den befintliga fordonsparken med effektivare modeller kommer att ta tid. Med tanke på deras längre livslängd kommer det att ta längre tid att ersätta beståndet av flygplan, tåg och skepp än bilar och lastbilar. Vad gäller personbilar kan bildelning och samåkning faktiskt erbjuda ett intressant alternativ till modellen ”en bil i varje hushåll”, särskilt för stadsbor, och även snabba på förnyelsen av fordonsparken. Samåkning kan också innebära besparingar för användaren eftersom kostnaderna för att äga en bil (inköp, underhåll, försäkring, osv.) skulle delas inom gruppen av användare. Systemet kan också minska antalet parkerade bilar i städerna. Vad som brukade vara en symbol för social status – bilägande – bör inte längre uppfattas på det sättet.

Högre skatter för smutsigare transportslag?

Prissättning kan vara en annan knuff för fordonsägare att välja grönare transporter. Högre skatter på mer förorenande transportslag gör dem dyrare och bör därför minska deras efterfrågan. Det motsatta gäller för renare alternativ: att sänka skatterna kan locka fler användare att använda renare transporter. Över hälften av Europas invånare menar att lägre priser och bättre kollektivtrafik är de bästa sätten att förbättra stadstrafiken.

Drivmedlen för vägtransporter är redan hårt beskattade runt om i EU jämfört med andra transportslag. Ändå beskattas olika typer av fordonsbränslen olika högt, vilket påverkar fordonsparkens sammansättning. De lägre skatterna och andra stimulansåtgärder på diesel som finns i många EU-länder har lett till en betydande ökning av antalet sålda dieselfordon. Trots att dieselfordonen kan ha bidragit till sänkta växthusgasutsläpp har det indirekta stöd de har fått och deras växande acceptans bidragit till luftföroreningen i Europa.

Stöd och skatterabatter är vanliga inom transportsektorn. Vissa gynnar grönare alternativ, såsom kollektivtrafik, medan andra, såsom förmånlig beskattning av tjänstebilar eller skattebefrielser på drivmedel för internationella resor med flygplan och fartyg, leder till en ökad användning av bilar eller högre förbrukning av fossila bränslen. Det totala inflytandet kan återigen vara betydande. I exempelvis Tyskland, Europas största marknad för bilar, registrerades under 2014 omkring 64 procent av alla nya bilar i företag.

Den höga acceptansen av elbilar i Nederländerna och Norge har varit nära kopplad till ett antal stimulansåtgärder som erbjudits potentiella köpare. Konsumenter kan dock lätt återgå till bilar med förbränningsmotorer när sådana stimulansåtgärder avbryts. Skattereglerna för laddhybrid- och hybridbilar ändrades i Nederländerna från och med den 1 januari 2016. Denna ändring ledde till ett stort och omedelbart fall i antalet sålda elbilar. Liknande konsumentreaktioner har även setts i andra länder, bland annat Danmark.

Att få användaren att betala för infrastrukturen

Att ta betalt för att använda infrastrukturen är ett annat effektivt verktyg för att påverka priset för transporten och därigenom dess efterfrågan. Det finns olika sätt att ta betalt för vägarna i Europa. Vägtullar består ofta av ett pris som betalas för avverkat avstånd, medan vinjetter låter fordonet använda ett lands vägar under en viss tidsperiod.

Under 2015 hade 27 av EEA:s medlemsländer någon typ av vägavgift för tunga fordon (till exempel lastbilar och bussar). I EU:s Eurovinjettdirektiv föreskrivs avgifter som väganvändaren betalar för dessa fordon. De regionala och nationella myndigheterna kan förbättra betalningen för infrastrukturer genom ytterligare förskjutningar från vinjetter till elektroniska vägtullar. En vidare och mer systematisk användning av rättvisa och effektiva vägtullar bygger på att förorenaren/användaren kommer att röra sig mot hållbarare transportval.

De offentliga myndigheterna spelar också en central roll för att säkerställa att de olika transportsystemen är sammankopplade (t.ex. från järnväg till flyg) och kompatibla (t.ex. inget behov av separata biljetter) och att prissignalerna är konsekventa. Genom deras behörighet att utfärda rättsakter och finansiering bidrar också de offentliga myndigheterna till att forma framtidens system för mobilitet. De kan till exempel säkerställa att engagemanget för minskade koldioxidutsläpp och för klimatanpassning alltid beaktas i samtliga infrastrukturplaner. De offentliga myndigheterna kan också underlätta samarbetet mellan olika aktörer, öka utbytet av praktiskt kunnande och innovativa idéer, samt hjälpa olika operatörer att förbereda sig inför och hantera effekterna av klimatförändringarna.  Ökad driftskompatibilitet mellan de europeiska järnvägstjänsterna kan göra det möjligt att föra över större mängder gods till detta miljövänligare sätt.

Transportsektorn är en sammansatt sektor med många olika offentliga och privata aktörer såsom infrastruktur- och tjänsteföretag tvärs över olika transportslag, fordonsproducenter, tillsynsmyndigheter och, slutligen, användarna. Många aktörer har bara ett partiellt perspektiv på systemet. Dessutom kräver transporterna många dyra och långlivade investeringar i infrastruktur, luftfart, tåg, fartyg och annan transportutrustning. En stor del av dessa investeringar kommer från offentliga fonder.

Minskade koldioxidutsläpp inom transportsektorn kommer att påverka alla invånare i Europa och hela ekonomin. EU:s energisektor kommer att behöva anpassas till en förändrad efterfrågan. En ökad användning av elfordon kommer till exempel att skapa en större efterfrågan på elektricitet. Dessutom förväntas minskade koldioxidutsläpp inom transportsektorn att påverka oljeraffineringssektorn och öppna upp nya möjligheter inom alternativa drivmedel. Detta kan även stärka Europas konkurrenskraft genom att europeiska tillverkare förmås att utveckla och exportera den allra senaste transporttekniken.

Smart och innovativ mobilitet

En del av efterfrågan på mobilitet härrör från människors livsstil och vanor. Med ökande inkomstnivåer reser allt fler européer till olika delar av världen för att arbeta och semestra. Flygresor, som var ett minnesvärt nöje för fåtalet för bara 50 år sedan, har blivit en alldaglig upplevelse. Samma sak gäller bilägandet, även om en personbil inte används under merparten av sin tid. Konsumtionsmönstren har fortgående utvecklats och kommer att fortsätta att ändras. Nya semestermål såsom Arktis kan komma att dyka upp på turistkartan som en följd av klimatförändringarna. Men vi kan besluta oss för att välja grönare alternativ.

Innovativa lösningar kan faktiskt utmana vissa av dessa konsumtionsmönster och samtidigt bemöta förflyttningsbehovet. Innovationer handlar inte bara om hur motorer utformas och om energieffektivitet, utan täcker även nya affärsmodeller och modeller för ägande. I en värld av paketresor kan företag utforska ekoturismalternativ, såsom cykel-campingsemestrar runt om i Europa.

Ett nätverk av cykelvägar övertygar troligare pendlare och nöjesförare att cykla. Vissa EU-länder inför redan cykelvägnät som sträcker sig långt bortom stadskärnorna. Tyskland har nyligen öppnat den första sträckan av vad som ska bli en 100 km lång ”cykelmotorväg” mellan 10 städer och fyra universitet i Ruhrområdet. Cykelmotorvägen ska bli helt bilfri och kommer främst att läggas på ombyggda oanvända järnvägsspår. Enligt vissa bedömningar förväntas cykelmotorvägen minska trafikmängden i området med upp till 50 000 bilar varje dag när den är färdigbyggd.

Innovationer kan också hjälpa till att förbättra godslogistiken och vägtransporter i allmänhet. Många lastbilar går inte fullastade när de körs tillbaka, varför en förbättrad driftslogistik skulle minska antalet ”tomkörningar” och därigenom antalet lastbilar på väg. En fordonskaravan av självkörande lastbilar har just kört 2 000 km genom Europa. Självkörande bilar kan också vara på gång. Genom att reglera hastigheten förväntas de sänka bränsleförbrukningen. De kan också tillgodose vissa sociala gruppers förflyttningsbehov, såsom barn och äldre personer. Smarta transportsystem kan byggas för att förhindra olyckor, sänka bränsleförbrukningen och minska trängseln.

Vid smart mobilitet kan olika transportslag och transportalternativ kombineras (kollektivtrafik, samåkning, hyrbilstjänster, taxibilar och ett cykelsystem) för att tillgodose förflyttningsbehoven med hjälp av informationsteknik, appar och smart fakturering.

Innovationer och forskning kommer utan tvivel att tillhöra de pådrivande krafterna bakom omvandlingen mot en smartare och renare mobilitet. Så, vad ska vi utforska efter detta – soldrivna trehjuliga fordon, segel och solpaneler på fartyg, eller första-hjälpen med drönare?

 

Geographic coverage

Austria, Belgium, Bulgaria, Croatia, Cyprus, Czech Republic, Denmark, Estonia, Finland, France, Germany, Greece, Hungary, Iceland, Ireland, Italy, Latvia, Liechtenstein, Lithuania, Luxembourg, Malta, Netherlands, Norway, Poland, Portugal, Romania, Slovakia, Slovenia, Spain, Sweden, Switzerland, Turkey, United Kingdom
Europeiska miljöbyrån (EEA)
Kongens Nytorv 6
1050 Köpenhamn K
Danmark
Telefon +45 3336 7100