Klimatförändringen och städerna

Ändra språk
Article Publicerad 2015-09-14 Senast ändrad 2016-09-15 10:50
De flesta européer bor nu i städer och därför kommer de val vi gör i fråga om städernas infrastruktur att få stort inflytande på hur väl vi klarar av klimatförändringen. Tätare nederbörd, översvämningar och värmeböljor kommer troligen att höra till de utmaningar som europeiska städer ställs inför grund av klimatförändringen. Vi frågade Holger Robrecht, biträdande regional direktör vid Internationella rådet för lokala miljöinitiativ (ICLEI), vad städerna gör för att anpassa sig till klimatförändringen.

 Image © EEA

Vilka effekter kommer klimatförändringen att ha på städerna?

Klimatförändringen kommer att få en rad olika effekter på städerna. De mest sannolika effekterna i Europa är ökning av extrema väderförhållanden som översvämningar, stormar och värmeböljor. Detta kan få allvarlig effekt på städernas infrastruktur som transportsystem, avloppssystem och till och med systemen för livsmedelsleveranser. Vid kraftig nederbörd och översvämningar finns det risk för att avloppssystemen överbelastas. Vi såg ett exempel under regnovädret 2011 i Köpenhamn, som visade den förstörelse som kan uppstå under kraftig nederbörd. Stormen ledde till att bostäder översvämmades och den skadade även järnvägar, vägar och tunnelbanesystemet. Kraftig nederbörd kan även orsaka jordskred på berg och höjder utanför städerna. Jordskreden kan skära av vägar och göra det svårt att leverera livsmedel och andra varor. Vi har redan sett detta hända i Filippinerna och i Italien, i regionen Ligurien kring Genua.

Klimatförändringen innebär inte bara en belastning på den hårda infrastrukturen i form av vägar, hus och avloppssystem, utan även på den mjuka infrastrukturen, t.ex. på våra hälsooch sjukvårdssystem. Detta märks mycket tydligt vid händelser som värmeböljor, som är ett annat problem i tätbebyggda områden. Städer ger upphov till värmeöar som är mycket varmare än landsbygdsområden. I synnerhet äldre personer löper risk att dö i tätorter. Detta innebär en utmaning av ett nytt slag för våra hälso- och sjukvårdssystem.

Hur anpassar sig städer till utmaningen om ett ändrat klimat?

Många städer i Europa har mycket framtidsinriktade anpassningsplaner, bland annat London, Köpenhamn, Bratislava och Almada i Portugal. Om jag ska framhålla bara tre städer skulle det vara Rotterdam, Gent och Bologna. Rotterdam och Gent har bildat partnerskap med forskningsorganisationer för att bedöma vilka platser i städerna som skulle bli varmast under värmeböljor. De bestämde sig för att placera ut termometrar på en rad ställen och även placera mobila termometrar på spårvagnar. På så sätt kunde de upptäcka på vilka platser i städerna värmeöeffekten skulle bli störst. Det gjorde att de kunde vidta avhjälpande åtgärder, som att plantera träd, för att minska effekterna av dessa värmeöar.

Bologna använde en annan strategi. Det är en medeltida stad som riskeras att översvämmas av floden Po. Staden påverkas också av kraftig nederbörd och värmeböljor och står därför inför tre utmaningar. Stadsledningen i Bologna utvecklade en mobilapp. Via appen kan invånarna upptäcka och rapportera alla slags skador i staden som kan härröra från en händelse som kraftig nederbörd eller en värmebölja. De kan också lämna förslag på hur stadsledningen ska förbereda sig för framtida händelser. Appen ingår i Bolognas ”Blue AP”-anpassningsplan och fick finansieringsmedel från EU.

Finns anpassning till klimatförändringen med på EU:s politiska dagordning?

Ja. På senare år har anpassning till klimatförändringen fått betydligt större vikt. Det beror på att många områden i Europa har drabbats av extrema förhållanden på grund av klimatförändring under det senaste decenniet. Effekterna av dessa extrema väderförhållanden har ofta varit betydligt värre än någon skulle ha förutsett för tio år sedan. Cyklonen Xynthia 2010 ledde till översvämningar i många områden på den franska kusten och gjorde nästan en miljon människor strömlösa. Förra året drabbades Kroatien och Serbien av en kraftig översvämning på grund av regn. I början på juni förra året följdes en utdragen värmebölja av kraftigt regn som drabbade Belgien, Nederländerna och Luxemburg. Stormen drog därefter vidare till Ruhrområdet med skador och översvämningar däremellan i området kring Düsseldorf och Dortmund. Värmeböljor har varit en annan stor utmaning i Europa med särskilt varma somrar 2013 och 2014. Dessa händelser har gjort myndigheter och städer medvetna om att det behövs anpassning till klimatförändring.

Vilka är de största svårigheter som städerna står inför när de hanterar klimatförändringsproblem?

Städerna står inför en rad olika svårigheter när det gäller att anpassa sig till klimatförändring. Brist på kunskap kan vara den största utmaningen. Många kommunledningar vet inte hur deras stad kommer att påverkas av klimatförändringen. De städer som vill vidta åtgärder för att förbereda sig för klimatförändringen vet ofta inte vilka åtgärder de ska vidta eller hur de ska organisera sin insats. Många städer känner inte till att det finns finansiering och råd att få i hela Europa.

Man tar nu itu med dessa svårigheter. En del nationella regeringar har program som hjälper deras städer att skapa anpassningsplaner. Den brittiska regeringen har ett program kallat UKCIP och den tyska regeringen har ett program kallat KomPass. På EU-nivå finns det nu en EU-strategi för anpassning till klimatförändring. EU har inrättat en webbplats, Climate-ADAPT, som drivs av Europeiska miljöbyrån. Climate-ADAPT hjälper städer, regioner och nationella regeringar att lära sig mer om anpassning till klimatförändring. Det finns också en europeisk organisation speciellt för att hjälpa städer: Mayors Adapt.

I ICLEI arrangerar vi konferenser som ”Bonn Resilient Cities” och — tillsammans med Europeiska miljöbyrån — ”Open European Day” för att stödja utbytet mellan de ansvariga i städerna. Vi erbjuder också städerna direkt klimatrelaterade tjänster. Slutligen finns det också medel tillgängliga: EU har avsatt 20 procent av sin budget för att hjälpa städer och länder att förebygga — och anpassa sig till — klimatförändringen. Många städer känner dock inte till denna finansiering.

En av de mer praktiska utmaningarna för städerna är att organisera sina insatser på alla förvaltningsnivåer. Anpassning till klimatförändring innebär att göra kopplingar över förvaltningsgränser. Om man t.ex. tittar på floder som rinner genom olika städer, kanske ansvaret för vattenvården i flodens tätbebyggda del inte ens ligger i den berörda staden. Saker och ting kan kompliceras ytterligare av att floder som Rhen och Donau rinner genom flera länder. Översvämningsskydd i samband med dessa floder innebär därför att städer måste experimentera med nya styrelseformer mellan städer och länder. När det gäller Rhen har Schweiz, Frankrike, Tyskland och Nederländerna gått samman för att planera fördröjningsytor för översvämningsvatten. Städer och länder behöver planera mycket mer på det här sättet för att anpassa sig till klimatförändringen.

Holger Robrecht
Biträdande regional direktör vid ICLEI

Geographic coverage

Austria, Belgium, Bulgaria, Croatia, Cyprus, Czech Republic, Denmark, Estonia, Finland, France, Germany, Greece, Hungary, Iceland, Ireland, Italy, Latvia, Liechtenstein, Lithuania, Luxembourg, Malta, Netherlands, Norway, Poland, Portugal, Romania, Slovakia, Slovenia, Spain, Sweden, Switzerland, Turkey, United Kingdom
Europeiska miljöbyrån (EEA)
Kongens Nytorv 6
1050 Köpenhamn K
Danmark
Telefon +45 3336 7100