Klimatförändring och människors hälsa

Ändra språk
Article Publicerad 2015-09-14 Senast ändrad 2016-09-15 10:50
Klimatförändringen i Europa påverkar folkhälsan redan nu och det kommer den att fortsätta att göra. Hur påverkar den européerna i dag? Hur ser framtiden ut? Vi ställde dessa frågor till Bettina Menne från WHO Europa.

 Image © Joseph Galea, Environment & Me/EEA

Påverkar klimatförändringen människors hälsa?

Klimatförändringen påverkar folkhälsan på många olika sätt. Det finns direkta och indirekta effekter, effekter som inträffar omedelbart och sådana som uppkommer under en längre tidsperiod. Vi uppskattar att klimatförändringen orsakade 150 000 dödsfall i hela världen år 2000. Enligt en ny WHO-studie väntas denna siffra öka till 250 000 dödsfall per år i hela världen 2040. Uppskattningen skulle faktiskt vara högre om vi inte hade vägt in den beräknade minskningen av barnadödligheten under kommande år.

Extrema väderförhållanden hör redan till de effekter av klimatförändringen som påverkar folkhälsan mest. Dessutom väntas dödligheten i samband med värmeböljor och översvämningar öka, särskilt i Europa. Förändringar i utbredningen av vektorburna sjukdomar kommer också att påverka människors hälsa.

Hur påverkar extrema väderförhållanden folkhälsan?

Olika typer av extrema väderförhållanden drabbar olika regioner. Värmeböljor är huvudsakligen ett problem i Sydeuropa och Medelhavsområdet, men även i andra regioner. Enligt uppskattningar ledde värmeböljan 2003 till 70 000 extra dödsfall i tolv europeiska länder, främst bland äldre personer. Kroppens värmereglering försämras när vi blir äldre. Därför är äldre personer sårbarare för höga temperaturer.

År 2050 beräknas värmeböljor orsaka 120 000 extra dödsfall per år i EU till en ekonomisk kostnad av 150 miljarder euro om inga ytterligare åtgärder vidtas. Denna högre uppskattning beror inte enbart på att högre temperaturer förekommer oftare utan även på förändringar av Europas demografi. I dag är ungefär 20 procent av EU:s medborgare över 65 år och deras andel av befolkningen väntas stiga till ungefär 30 procent 2050.

Högre temperaturer är också ofta förknippade med luftföroreningar, i synnerhet föroreningar i form av marknära ozon. Luftföroreningar kan orsaka problem med luftvägarna och kardiovaskulära problem, särskilt bland barn och äldre personer, samt leda till förtida dödsfall.

Andra extrema väderförhållanden — så som kraftig nederbörd som kan leda till översvämningar — påverkar också folkhälsan.

Hur påverkar översvämningar vår hälsa?

Ett konkret exempel är de förödande översvämningarna i Bosnien och Hercegovina, Kroatien och Serbien 2014 som vållade 60 dödsfall och drabbade över 2,5 miljoner människor. Förutom de omedelbara hälsoeffekterna påverkades även räddningsinsatserna och den offentliga hälso – och sjukvården. Många sjukhus översvämmades, framför allt de nedre våningsplanen där tung medicinsk utrustning ofta förvaras. Detta reducerade hälso- och sjukvårdens kapacitet att hantera katastrofen och ge befintliga patienter vård.

Efter en sådan katastrof drabbas människor som förlorat sina hem och förflyttats också lättare av andra långsiktiga hälsoproblem, bland annat stress.

Det finns även indirekta hälsorisker, främst på grund av försämrad eller förorenad miljö. Exempelvis kan översvämningar föra med sig föroreningar och kemikalier från industrianläggningar, spillvatten och avloppsvatten. Detta kan leda till förorening av dricksvatten och jordbruksmark. När det inte finns något säkert omhändertagande av exkrementer och kemikalier kan översvämningsvatten eller ökad avrinning föra med sig föroreningar till sjöar och hav och komma in i vår livsmedelskedja.

Vilka andra slags hälsorisker är förknippade med klimatförändring?

Hälsoriskerna härrör från en rad olika källor. Med högre temperaturer får skogsbränder lättare fäste. Omkring 70 000 skogsbränder inträffar varje år på den europeiska kontinenten. Även om den största andelen är orsakade av människor förvärrar höga temperaturer och torka ofta den totala skadan. En del bränder kan leda till förlust av liv och egendom medan alla leder till föroreningar, särskilt i form av partiklar. Detta utlöser i sin tur sjukdom och förtida dödsfall.

Högre temperaturer, mildare vintrar och våtare somrar utökar området där vissa sjukdomsbärande insekter (t.ex. fästingar och myggor) kan överleva och trivas. Insekterna kan sedan bära med sig sjukdomar — t.ex. borreliainfektion, denguefeber och malaria — till nya områden som tidigare inte hade ett gynnsamt klimat för sjukdomen.

Klimatförändring kan också innebära att vissa sjukdomar inte längre grasserar i de områden som tidigare var drabbade. Exempelvis kan framtida uppvärmning innebära att fästingar — och därmed fästingburna sjukdomar — återfinns på högre höjder och längre norrut. Detta är nära förknippat med den förändrade utbredningen av deras värddjur, t.ex. hjortar och rådjur.

Årstidsvariationer — vissa årstider börjar tidigare och varar längre — kan också ha negativa konsekvenser för människors hälsa. Detta kan särskilt påverka människor med allergier. Vi kan också komma att få toppar i antalet astmafall, som utlöses av den kombinerade exponeringen för olika allergiframkallande ämnen samtidigt.

Det finns även andra långsiktiga hälsorisker förknippade med klimatförändring. Förändringar av temperatur och nederbörd väntas påverka kapaciteten att producera livsmedel i hela Europa. I Centralasien väntas minskningarna bli betydande. En ytterligare minskning av produktionskapaciteten i regionen kan inte bara förvärra undernäringen, utan även få omfattande konsekvenser genom att livsmedelspriserna i världen höjs. Klimatförändring är därför en faktor som vi måste beakta när vi tittar på frågor som livsmedelstrygghet och tillgång till livsmedel till rimliga priser. Redan existerande sociala och ekonomiska problem kan förvärras.

Hur kan myndigheter förbereda sig för klimatförändringens hälsoeffekter?

European Jämfört med andra regioner är den europeiska hälso- och sjukvården relativt sett bättre rustad för att hantera klimatförändringens hälsoeffekter. Det är t.ex. inte troligt att malaria på nytt får fäste i EU. Trots detta kan enskilda händelser som översvämningar eller långvariga värmeböljor fortsätta att vara en allt större belastning för hälso- och sjukvården i drabbade områden. Europeiska länder kommer att behöva förstärka och anpassa sin hälso- och sjukvård för att kunna klara de potentiella effekterna av klimatförändringen inom sitt område. Vissa åtgärder kan innebära att sjukhus flyttas och rustas upp som beredskap inför tänkbara översvämningar. Andra åtgärder kan vara bättre verktyg för att kommunicera med sårbara grupper för att förhindra att de utsätts för föroreningar.

WHO Europa har arbetat med hälsoeffekter av klimatförändringen i över 20 år. Vi utvecklar metoder och verktyg, genomför konsekvensbedömningar och lämnar råd till medlemsstater om anpassning till klimatförändringen. I vår senaste rapport rekommenderar vi anpassningsåtgärder men betonar att dessa inte räcker i sig.

Det är ganska uppenbart att länder också behöver vidta åtgärder för att begränsa klimatförändringen för att skydda folkhälsan. En del av dessa åtgärder kan ha betydande fördelar även för hälsan. Främjandet av s.k. aktiva transportsätt (t.ex. att cykla och gå) kan bidra till att minska fetma och ickeöverförbara sjukdomar. Förnybar energi som solenergi kan bidra till att förse hälso- och sjukvården i avlägsna områden med avbrottsfri kraftförsörjning.

Bettina Menne
Programansvarig på WHO Europa.

Geographic coverage

Austria, Belgium, Bulgaria, Croatia, Cyprus, Czech Republic, Denmark, Estonia, Finland, France, Germany, Greece, Hungary, Iceland, Ireland, Italy, Latvia, Liechtenstein, Lithuania, Luxembourg, Malta, Netherlands, Norway, Poland, Portugal, Romania, Slovakia, Slovenia, Spain, Sweden, Switzerland, Turkey, United Kingdom
Europeiska miljöbyrån (EEA)
Kongens Nytorv 6
1050 Köpenhamn K
Danmark
Telefon +45 3336 7100