Klimatförändringen och haven

Ändra språk
Article Publicerad 2015-09-14 Senast ändrad 2016-07-11 16:00
Klimaendringene fører til oppvarming av havene, forsuring av havmiljøet og endrede nedbørsmønstre. Denne kombinasjonen av faktorer forverrer ofte konsekvensene av andre menneskelige faktorer som påvirker havene og fører til tap av marint biologisk mangfold. Mange menneskers levebrød avhenger av det biologiske mangfold og økosystemene i havet, så tiltak for å begrense oppvarmingen av havene må treffes raskt.

 Image © Dimitris Poursanidis, Environment & Me/EEA

Förändringar av näringsväven i haven

Haven absorberar värme från atmosfären. Mätningar visar nu att uppvärmningen av haven har påverkat områden långt under havsytan under de senaste decennierna. Uppvärmningen av haven har haft omfattande effekt på det marina livet och den biologiska mångfalden utsätts för allt större risk. Ingenstans märks detta tydligare än i fråga om plankton i det varmare vattnet i nordöstra Atlanten. Vissa kräftdjur av varmvattenarten Calanus helgolandicus (copepod) flyttar norrut i en takt på 200-250 km per decennium. Dessa små kräftdjur befinner sig nästan längst ned i näringskedjan. Fisk och andra djur i nordöstra Atlanten lever av dessa kräftdjur och deras utbredningsmönster i havet kan förändras till följd av kräftdjurens förflyttning norrut.

Djur som lever utanför sitt optimala temperaturintervall förbrukar mer energi på respiration på bekostnad av sina övriga funktioner. Detta försvagar djuren och gör att de lättare drabbas av sjukdomar. Det gör också att andra arter som är bättre lämpade för den nya temperaturordningen kan få ett konkurrensövertag. Dessutom får djurens sporer, ägg eller avkomma kämpa för att utvecklas i mindre optimala temperaturer. När vissa arter blir lidande av de nya förhållandena kan detta få spridningseffekter på andra organismer som är beroende av eller samspelar med dem. Denna händelsekedja påverkar till sist ekosystemets hela funktion, vilket kan leda till förlust av biologisk mångfald. Detta är exakt vad som händer med copepodkräftdjuren: eftersom de är föda för så många andra organismer påverkar deras svårigheter hela näringsväven.

Djur högre upp i näringskedjan kan inte hitta föda och tvingas att flytta för att överleva. I Europa, där havsytans temperatur ökar snabbare än i världshaven, flyttar de huvudsakligen norrut. Detta fenomen kan påverka fiskbestånden, vilket illustreras av att makrill har börjat tillbringa mer tid i nordliga vatten. Detta kan få dominoeffekter på lokala fiskare och samhällen längre bort. En av dominoeffekterna var det trista makrillkriget mellan EU och Färöarna. Makrillkriget uppkom delvis på grund av överfiske av blåvitling och delvis därför att fiskarter, bland annat sill och makrill, flyttade längre norrut som en reaktion på de stigande havstemperaturerna. Den extra tid som fiskbestånden tillbringade i färöiska vatten ledde till en kontrovers om fiskerättigheterna. I färöiskt perspektiv hade de rätt att fiska i sina egna vatten. I EU:s perspektiv var det fråga om ett brott mot avtalen om hållbara fiskekvoter, där konsekvensen kunde bli överfiske med förlorade inkomster och arbetstillfällen i EU. Tvisten löstes i slutet av 2014 när EU upphävde importförbuden för fisk som fiskats i färöiska vatten mot att det fiske som färingarna bedrev upphörde.

Försurning

Förutom att absorbera värme fungerar haven även som en koldioxidsänka. Ju mer koldioxid som släpps ut i atmosfären, desto mer absorberas i haven, där koldioxiden reagerar med vatten och bildar kolsyra, vilket leder till försurning. Haven har absorberat mer än en fjärdedel av den koldioxid som släppts ut i atmosfären sedan 1750 genom människans verksamhet.

Försurningen av haven har historiskt sett varit förknippad med var och en av de fem stora massutrotningar av arter som inträffat på jorden. I dag sker försurningen 100 gånger snabbare än under någon annan period under de senaste 55 miljoner åren och arter kanske inte klarar att anpassa sig tillräckligt fort.

Försurningen påverkar livet i havet på olika sätt. Koraller, musslor, ostron och andra marina organismer som bygger skal av kalciumkarbonat får det t.ex. svårare att bygga sina skal eller sitt skelettmaterial när havets pH sjunker. Därför kan av människan orsakade sänkningar av havsvattnets pH påverka hela havsekosystem.

Döda bottnar

En höjning av havstemperaturen påskyndar även organismernas ämnesomsättning och deras syreupptag, vilket i sin tur minskar vattnets halt av syre. Detta kan till sist leda till att delar av havet blir obeboeligt för havslivet.

Syret i havet kan också uttömmas till följd av att näringsämnen sprids i vattnet. Nederbörd för med sig näringsämnen från jordbrukets gödselmedel till havet. Denna övergödning med ämnen som nitrat och fosfat kan förekomma naturligt men omkring 80 procent av alla näringsämnen i havet kommer från verksamheter på land, inklusive avloppsvatten, industriavfall, hushållsavfall och avrinning från jordbruket. Resten kommer huvudsakligen från nitrösa gaser som släpps ut från trafik, industri, kraftgenerering och uppvärmning vid förbränning av fossila bränslen. I de delar av Europa där klimatförändringen medfört ökad nederbörd och temperatur förvärras effekterna av övergödning.

Övergödning av vatten driver på en process som kallas för eutrofiering och som leder till alltför stark tillväxt av växter. När detta händer i havet uppkommer det som kallas för algblomning. Syre försvinner från vattnet genom vattenväxternas alltför kraftiga respiration, deras slutliga död och nedbrytning. Resultatet blir syrebrist och till sist döda bottnar där aerobiskt liv inte längre kan överleva.

Sådana döda bottnar återfinns i Europas delvis slutna hav, t.ex. i Östersjön och Svarta havet. Vattentemperaturen i Östersjön har ökat med ungefär 2 °C under det senaste decenniet, vilket har bidragit till att de döda bottnarna har fått ökad utbredning. Den globala förekomsten av döda bottnar har blivit dubbelt så vanlig sedan mitten av 1900-talet. Även om utsläppen av närsalter till europeiska hav upphörde i dag, skulle arvet efter tidigare utsläpp tyvärr fortsätta att orsaka döda bottnar under kommande decennier innan haven återgått till sitt tidigare tillstånd.

Osäker framtid

Det finns visserligen en del modeller där man undersöker tänkbara scenarier för klimatförändring men det är svårt att förutsäga hur marina arter kommer att reagera när belastningarna på haven mångfaldigas. Vi vet dock att vi måste vidta åtgärder för att begränsa klimatförändringen nu för att hejda ytterligare uppvärmning och försurning av haven och de effekter som båda har på miljön och på vårt välbefinnande.

Relaterat innehåll

Nyheter och artiklar

Related infographics

Publikationer inom samma område

Geographic coverage

Austria, Belgium, Bulgaria, Croatia, Cyprus, Czech Republic, Denmark, Estonia, Finland, France, Germany, Greece, Hungary, Iceland, Ireland, Italy, Latvia, Liechtenstein, Lithuania, Luxembourg, Malta, Netherlands, Norway, Poland, Portugal, Romania, Slovakia, Slovenia, Spain, Sweden, Switzerland, Turkey, United Kingdom
Europeiska miljöbyrån (EEA)
Kongens Nytorv 6
1050 Köpenhamn K
Danmark
Telefon +45 3336 7100