Personliga verktyg

nästa
föregående
poster

Gå till innehållet. | Gå till navigation

Sound and independent information
on the environment

Du är här: Hem / Miljösignaler - Varje andetag vi tar / Miljösignaler 2013 / Intervju / Dublin tacklar luftföroreningarnas hälsokonsekvenser

Dublin tacklar luftföroreningarnas hälsokonsekvenser

Ändra språk
Martin Fitzpatrick är förste miljöskyddsinspektör vid kommunens enhet för övervakning av luftkvalitet och buller i Dublin på Irland. Han är även Dublins kontaktperson för ett pilotprojekt som Europeiska kommissionens generaldirektorat för miljö och Europeiska miljöbyrån startat för att förbättra genomförandet av luftlagstiftningen. Vi frågade Martin hur Dublin tacklar de hälsoproblem som är kopplade till dålig luftkvalitet.

 Image © The Science Gallery

Vad gör ni för att förbättra luftkvaliteten i Dublin och på Irland?

Vi tycker att vi har lyckats mycket bra med att tackla luftkvalitetsproblemen i de större städerna. Det illustreras bäst med ett exempel: 1990 förbjöds marknadsföring och försäljning av s.k. bituminösa bränslen i Dublin. Kolleger inom medicinsk forskning har undersökt effekterna av förbudet och konstaterat att 360 dödsfall har förhindrats i Dublin varje år sedan 1990.

Medelstora städer har dock fortfarande dålig luftkvalitet och myndigheterna undersöker nu om man genom ny lagstiftning kan utsträcka förbudet mot försäljning av bituminösa bränslen även till sådana städer.

Det officiella organ som har hand om frågor som gäller luftkvalitet och närliggande områden på Irland är miljöoch kommundepartementet (Department of the Environment, Community and Local Government). Den irländska miljöskyddsstyrelsen är departementets operativa gren. Det finns en klart definierad ansvarsfördelning mellan departementet och miljöskyddsstyrelsen om hur riktlinjer för berörda politikområden ska förmedlas till lokal myndighetsnivå.

Vilka problem möter Dublins kommun på hälsoområdet? Hur hanterar ni dem?

Dublin är ett mikrokosmos av andra större städer i EU. Det finns en rad gemensamma frågor som vi behöver ta itu med. Fetma, cancer och hjärtoch kärlsjukdomar är de viktigaste folkhälsofrågorna i EU och även för Irland.

Kommunen har insett att mycket av dess arbete är av betydelse för folkhälsan. Ett exempel som jag anser värt att nämna är ett projekt där vi arbetade med luftkvalitetsfrågor tillsammans med allmänheten. Projektet genomfördes för flera år sedan i samarbete med EU:s gemensamma forskningscentrum. Det kallades People Project och genomfördes i sex europeiska städer där man undersökte den cancerframkallande luftföroreningen bensen. Efter att ha efterlyst frivilliga via ett nationellt radioprogram fick vi en fulltecknad lista. De frivilliga försökspersonerna blev sedan ambulerande övervakare av luftkvaliteten. De bar bensenmätare på sig så att de kunde övervaka sin bensenexponering under en viss dag. Vi tittade sedan på luftkvalitetsnivåerna och hur deras dagliga beteende påverkade deras hälsa.

Alla frivilliga fick feedback om sina resultat. En lustig anekdot från projektet var det nyktra konstaterandet att om man vill minska sin exponering för det cancerframkallande ämnet polycykliska aromatiska kolväten ska man inte steka bacon! En frivillig försöksperson som arbetade i bacongrillen i ett lokalt kafé hade riktigt höga exponeringsnivåer. Den allvarliga poängen med anekdoten är att vi måste titta på hur föroreningar inomhus och utomhus samverkar.

Kan du ge något exempel på ett irländskt initiativ som lyckats förbättra luftkvaliteten inomhus?

Ett exempel sticker tydligt ut – rökförbudet 2004. Irland var det första landet i världen att förbjuda rökning på arbetsplatser. Förbudet gjorde det möjligt för oss att fokusera på problemet med exponering i arbetet samtidigt som vi förbättrar luftkvaliteten.

En intressant och måhända svårförutsebar bieffekt av förbudet var att det drabbade kemtvättbranschen. Den branschen har krympt sedan 2004 enbart på grund av rökförbudet. Så ibland kan det bli oförutsedda konsekvenser.

Hur informerar din organisation medborgarna?

Att informera allmänheten är en viktig del av våra initiativ och ingår i det dagliga arbetet. Dublins kommun utarbetar årsrapporter som ger en översikt över luftkvaliteten föregående år. Alla rapporter läggs ut på internet. Den irländska miljöskyddsstyrelsen har också ett nätverk för luftövervakning där information utbyts med lokala myndigheter och allmänheten.

Ett annat exempel som är unikt för Dublin är ett projekt som startades i år och kallas Dublinked. I det sammanställs information från kommunen och görs tillgänglig för allmänheten. Det kan röra sig om uppgifter som tagits fram av lokala myndigheter, av privata företag som tillhandahåller tjänster till staden och av medborgarna själva. I sitt meddelande från 2009 konstaterar Europeiska kommissionen att värdet av återanvändning av information från den offentliga sektorn beräknas uppgå till 27 miljarder euro. Detta är ett av kommunens initiativ för att få fart på ekonomin igen.

Dublin deltar tillsammans med andra europeiska städer i ett pilotprojekt om luftkvalitet. Hur blev Dublin engagerad i det?

Dublins kommun blev engagerad efter en inbjudan från Europeiska miljöbyrån och Europeiska kommissionen. Vi såg projektet som en möjlighet att ta del av bra praxis och lära oss mer genom att utbyta erfarenheter.

Genom projektet lade vi märke till hur avancerade andra städer var när det gällde att göra föroreningsinventeringar och upprätta en luftkvalitetsmodell för sin stad. Det har därför varit en sporre för Dublins kommun att göra framsteg på dessa områden. Sedan ansåg vi att vi inte fick tillräcklig valuta för pengarna om det bara var kommunen som tittade på utsläppsinventeringen och skapade en luftkvalitetsmodell. Vi satte oss därför ned tillsammans med den irländska miljöskyddsstyrelsen för att se om vi kunde utveckla en nationell modell, som också skulle kunna användas på regional nivå. Därefter satte vi igång att arbeta med det.

Martin FitzpatrickMartin Fitzpatrick, förste miljöskyddsinspektör vid kommunens enhet för övervakning av luftkvalitet och buller i Dublin på Irland.

Pilotprojekt om genomförande av luftlagstiftning

Pilotprojektet om genomförande av luftlagstiftning samlar städer i hela Europa för att få bättre förståelse av städernas starka sidor, utmaningar och behov när det gäller att genomföra EU:s lagstiftning om luftkvalitet och luftkvalitetsfrågor i allmänhet. Pilotprojektet leds gemensamt av Europeiska kommissionens generaldirektorat för miljö och Europeiska miljöbyrån. De städer som deltar i projektet är Antwerpen, Berlin, Dublin, Madrid, Malmö, Milano, Paris, Ploiesti, Plovdiv, Prag och Wien. Resultaten av pilotprojektet kommer att offentliggöras senare under 2013.

Mer information

Geographical coverage

[+] Show Map

Dokumentåtgärder
Europeiska miljöbyrån (EEA)
Kongens Nytorv 6
1050 Köpenhamn K
Danmark
Telefon +45 3336 7100