Personliga verktyg

nästa
föregående
poster

Gå till innehållet. | Gå till navigation

Sound and independent information
on the environment

Varje andetag vi tar

Ändra språk
Vi andas från det ögonblick vi föds till det ögonblick vi dör. Det är ett livsnödvändigt och ständigt behov inte bara för oss utan för allt liv på jorden. Dålig luftkvalitet påverkas oss alla: det skadar vår egen hälsa och miljöns, vilket leder till ekonomiska förluster. Men vad består den luft vi andas av och var kommer föroreningarna från?
ImaginAIR: BADAIR

ImaginAIR: BADAIR  Image © Stella Carbone

Jag kan inte annat än förundras över hur den storslagna miljön förstörs på grund av föroreningar, och särskilt luftföroreningar.

Stephen Mynhardt, Irland (ImaginAIR)

Atmosfären är en gasformig massa som omger vår planet och som brukar delas in i olika skikt efter sin koncentration av olika gaser. Det tunnaste och lägsta skiktet närmast marken kallas troposfären. Det är här som växter och djur lever och våra vädermönster uppstår. Troposfären sträcker sig ungefär 7 kilometer uppåt vid polerna och 17 kilometer vid ekvatorn.

Precis som resten av atmosfären är troposfären dynamisk. Beroende på höjden har luften olika täthet och kemisk sammansättning. Luften cirkulerar ständigt runt jorden och passerar över både hav och vidsträckta landområden. Vindarna kan föra med sig små organismer, till exempel bakterier, frön och invasiva främmande arter till nya platser.

Vad består luften av?

Torr luft består av ungefär 78 procent kväve, 21 procent syre och 1 procent argon. I luften finns också vattenånga, som utgör mellan 0,1 procent och 4 procent av troposfären. Varmare luft brukar innehålla mer vattenånga än kallare luft.

Luften innehåller också mycket små mängder av andra gaser, s.k. restgaser, bland annat koldioxid och metan. Halterna av restgaserna i atmosfären mäts i allmänhet i miljondelar (ppm, parts per million). Ett exempel är koldioxid, som är en av de mest omtalade och vanligast förekommande av restgaserna. Koldioxidhalten i atmosfären uppskattades 2011 vara ungefär 391 ppm eller 0,0391 procent (Europeiska miljöbyråns indikator för halter i atmosfären).

Därutöver finns det tusentals andra gaser och partiklar (inklusive sot och metaller) som släpps ut i atmosfären från både naturliga källor och sådana som vi själva skapat.

Sammansättningen av luften i troposfären förändras hela tiden. Vissa ämnen i luften är ytterst reaktiva. De är med andra ord mer benägna att interagera med andra ämnen och bilda nya. När en del av dessa ämnen reagerar med varandra kan de bilda sekundära föroreningar som är skadliga för vår hälsa och för miljön. Värme – inklusive från solen – är ofta en katalysator som underlättar eller utlöser kemiska reaktioner.

ImaginAIR: Ever closing

(c) Stephen Mynhardt, ImaginAIR/EEA

Vad är luftföroreningar?

Det är inte alla ämnen i luften som betraktas som föroreningar. I allmänhet definieras luftföroreningar som att det finns vissa föroreningar i atmosfären i halter som inverkar negativt på människors hälsa, miljön och vårt kulturarv (byggnader, monument och material). I lagstiftningssammanhang är det bara föroreningar från antropogena källor (orsakade av människan) som beaktas, även om förorening kan definieras bredare i andra sammanhang.

Alla luftföroreningar kommer inte från antropogena källor. Många naturfenomen, som till exempel vulkanutbrott, skogsbränder och sandstormar, släpper ut föroreningar i atmosfären. Stoftpartiklar kan färdas ganska långt beroende på vindar och moln. När dessa ämnen väl har kommit ut i atmosfären kan de delta i kemiska reaktioner och bidra till luftförorening, oavsett om de har antropogent eller naturligt ursprung. Klar himmel och god sikt är inte nödvändigtvis tecken på ren luft.

Trots betydande förbättringar under de senaste årtiondena fortsätter luftföroreningar i Europa att skada vår hälsa och miljön. I synnerhet föroreningar i form av partiklar och ozon medför allvarliga hälsorisker för européerna och påverkar livskvaliteten och minskar den förväntade livslängden. Men olika föroreningar har olika källor och konsekvenser. Det är värt besväret att titta närmare på de viktigaste föroreningarna.

När små partiklar svävar i luften

Partiklar är den luftförorening som orsakar störst skada på människors hälsa i Europa. Det rör sig om partiklar som är så lätta att de kan sväva i luften. En del av partiklarna är så små (från en trettiondel till en femtedel av diametern av en människas hårstrå) att de inte bara tränger djupare ned i våra lungor utan precis som syre kan de även komma in i vårt blodomlopp.

En del partiklar släpps ut direkt i atmosfären. Andra är följden av kemiska reaktioner med gaser som är prekursorer (föregångare) till växthusgaser, nämligen svaveldioxid, kväveoxider, ammoniak och flyktiga organiska ämnen.

Dessa partiklar kan bestå av olika kemiska beståndsdelar och hur de inverkar på vår hälsa och miljön beror på deras sammansättning. En del tungmetaller som arsenik, kadmium, kvicksilver och nickel kan också återfinnas i partiklarna.

En undersökning som Världshälsoorganisationen (WHO) nyligen gjorde visar att fina partiklar som är högst 2,5 mikrometer i diameter (PM2.5) kan vara ett större hot än man tidigare trott. Enligt WHO‑rapporten, ”Review of evidence on health aspects of air pollution”, kan fina partiklar utlösa ateroskleros, försämrat hälsotillstånd vid födseln och luftvägssjukdomar hos barn. Undersökningen tyder också på att det kan finnas en koppling till nervsystemets utveckling, kognitiva funktioner och diabetes, samtidigt som orsakssambandet mellan fina partiklar (PM2.5) och dödsfall i hjärt- och kärlsjukdomar och luftvägssjukdomar förstärks.

Beroende på partiklarnas kemiska sammansättning kan de också påverka det globala klimatet genom att antingen värma eller kyla planeten. Ett exempel är sot som är resultatet av ofullständig förbränning av både fossila bränslen och vedeldning. Sot återfinns främst i fina partiklar (mindre än 2,5 mikrometer i diameter). I tätorter kommer utsläppen av sot främst från vägtransporter, särskilt dieselmotorer. Förutom hälsokonsekvenser bidrar sot i partiklar till klimatförändringen genom att absorbera värmen från solen och värma upp atmosfären.

ImaginAIR: Price of comfort

(c) Andrzej Bochenski, ImaginAIR/EEA

Ozon: När tre syreatomer binds samman

Ozon är en särskild och mycket reaktiv form av syre som består av tre syreatomer. I stratosfären – som är ett av de övre skikten i atmosfären – skyddar ozon oss mot solens farliga ultravioletta strålning. Men i det lägsta skiktet av atmosfären – troposfären – är ozon faktiskt en betydande förorening som påverkar folkhälsan och naturen.

Marknära ozon bildas till följd av komplexa kemiska reaktioner mellan prekursorgaser som kväveoxider och flyktiga organiska ämnen utom metan. Metan och kolmonoxid spelar en viktig roll i ozonbildningen.

Ozon är ett kraftigt verkande och aggressivt ämne. Höga ozonhalter fräter sönder material, byggnader och levande vävnad. Ozon minskar växternas fotosyntesförmåga och hindrar deras upptag av koldioxid. Det skadar också växternas reproduktion och tillväxt, vilket leder till lägre skördar och minskad skogstillväxt. I människokroppen orsakar ozon inflammation i lungor och bronker.

När vår kropp utsätts för ozon försöker den förhindra att det tränger in i våra lungor. Denna reflex minskar den syremängd vi andas in. När vi andas in mindre syre tvingas våra hjärtan att arbeta hårdare. För människor som redan har hjärt- och kärlsjukdomar eller luftvägssjukdomar som astma kan perioder med höga ozonhalter vara funktionsnedsättande och till och med livsfarliga.

Vad finns mer i blandningen?

Ozon och partiklar är inte de enda luftföroreningarna som är bekymmersamma i Europa. Våra bilar, lastbilar, kraftverk och andra industrianläggningar behöver alla energi. Nästan alla fordon och anläggningar använder någon form av bränsle som förbränns för att utvinna energi.

Vid förbränningen av bränsle brukar de flesta ämnen ändra form. Det gäller även för kväve – den mest rikligt förekommande gasen i atmosfären. När kväve reagerar med syre bildas kväveoxider i luften (inklusive kvävedioxid, NO2). När kväve reagerar med väteatomer bildas ammoniak (NH3), som är en annan luftförorening med skadliga effekter på människors hälsa och naturen.

Under förbränning avges i själva verket en mängd olika föroreningar, alltifrån svaveldioxid och bensen till kolmonoxid och tungmetaller. En del av dessa föroreningar har kortvariga effekter på människors hälsa. Andra föroreningar, som till exempel tungmetaller och långlivade organiska föroreningar, ackumuleras i miljön. Det gör att de kommer in i vår livsmedelskedja och till sist hamnar på våra tallrikar.

Andra föroreningar som bensen kan skada cellernas genetiska material och orsaka cancer vid långvarig exponering. Eftersom bensen används som tillsats till bensin, kommer cirka 80 procent av bensenen i atmosfären i Europa från förbränning av bränslen som används i fordon.

En annan känd cancerframkallande förorening är bens(a)pyren, som främst släpps ut från förbränning av ved eller kol i kaminer i bostäder. Bilavgaser, särskilt från dieselfordon, är en annan källa till bens(a)pyren. Förutom att orsaka cancer kan bens(a)pyren irritera ögon, näsa, hals och bronker. Bens(a)pyren återfinns oftast i fina partiklar.

Luftföroreningarnas hälsoeffekter

Att mäta effekterna på människors hälsa

Även om luftföroreningar påverkar alla har de inte lika stora effekter och inte heller effekter av samma slag för alla. Flest människor exponeras för luftföroreningar i tätorterna eftersom befolkningstätheten är högst där. Vissa grupper är mer känsliga, bland annat människor som lider av hjärtoch kärlsjukdomar och luftvägssjukdomar, människor med lättirriterade luftvägar och allergier som påverkar luftvägarna, äldre personer och barn.

”Luftföroreningarna påverkar alla i både industrialiserade länder och utvecklingsländer”, säger Marie-Eve Héroux från Världshälsoorganisationens regionalkontor för Europa. ”Även i Europa finns det fortfarande en stor befolkningsandel som utsätts för nivåer som överskrider våra rekommendationer om luftkvalitetsriktlinjer.”

Det är inte lätt att uppskatta hur stora skador på vår hälsa och miljö som luftföroreningarna orsakar totalt. Det finns dock många studier som bygger på olika sektorer eller föroreningskällor.

Enligt Aphekom, ett projekt som samfinansierats av Europeiska kommissionen, leder luftföroreningarna i Europa till en minskning av den förväntade livslängden med ungefär 8,6 månader per person.

Det finns ekonomiska modeller som kan användas till att uppskatta vad luftföroreningarna kostar. Modellerna brukar inbegripa hälsokostnaderna av luftföroreningar (förlorad produktivitet, extra sjukvårdskostnader m.m.) samt kostnader som uppkommer av lägre skördar och skador på vissa material. I modellerna ingår dock inte alla kostnader av luftföroreningarna för samhället.

Trots sina begränsningar kan sådana kostnadsuppskattningar ändå ge oss en fingervisning om skadornas storlek. Nästan 10 000 industrianläggningar i Europa rapporterar de mängder av olika föroreningar som de släpper ut I atmosfären till europeiskt register över utsläpp och överföringar av föroreningar (E-PRTR). Enligt nyligen publicerade uppgifter har Europeiska miljöbyrån uppskattat att luftföroreningarna från de 10 000 största förorenande anläggningarna i Europa kostade européerna mellan 102 och 169 miljarder euro 2009. Intressant nog fann man att 191 anläggningar svarade för hälften av den totala skadekostnaden.

Det finns också studier där man uppskattat de potentiella vinsterna av att förbättra luftkvaliteten. Exempelvis förutser man i Aphekom-studien att en minskning av de genomsnittliga årsnivåerna av fina partiklar (PM2.5) till nivåer som motsvarar WHO:s riktlinjer skulle leda till konkreta vinster i fråga om förväntad livslängd. Uppnåendet av enbart detta mål förväntas leda till möjliga vinster som sträcker sig från 22 månader i genomsnitt per person i Bukarest och 19 månader i Budapest till 2 månader i Malaga, och mindre än en halv månad i Dublin.

Kvävets inverkan på naturen

Det är inte bara människors hälsa som påverkas av luftföroreningar. Olika luftföroreningar har olika konsekvenser för en rad olika ekosystem. I synnerhet för mycket kväve innebär särskilda risker.

Kväve är ett av de viktigaste näringsämnena i miljön som växterna behöver för att vara friska, växa och överleva. Kväve är vattenlösligt och tas upp av växterna via deras rotsystem. Eftersom växter förbrukar stora mängder kväve och uttömmer den mängd som finns i jorden brukar jordbrukare och trädgårdsmästare tillföra näringsämnen, inklusive kväve, till jorden för att öka produktionen.

Luftburet kväve har liknande effekt. När överskottskväve deponeras i vatten eller jord, kan det vara till nackdel för vissa arter i känsliga ekosystem där det finns begränsade mängder av näringsämnen och som har unik flora och fauna. Om för mycket näringsämnen tillförs till dessa ekosystem kan balansen mellan arterna förändras helt, vilket kan leda till förlust av den biologiska mångfalden i det påverkade området. I sötvattens- och kustekosystem kan det också bidra till algblomning.

Ekosystemens reaktion på för stor kvävedeposition kallas för eutrofiering. Under de två senaste årtiondena har arealen av känsliga ekosystem som drabbats av eutrofiering i EU minskat en aning. I dag uppskattas hälften av hela arealen av känsliga ekosystem vara utsatt för eutrofieringsrisk.

Kväveföreningar kan också bidra till försurning av sötvatten och skogsmarker, vilket påverkar de arter som är beroende av dessa ekosystem. Precis som konsekvenserna av eutrofiering kan de nya livsvillkoren gynna vissa växter på bekostnad av andra.

EU har lyckats minska arealen av känsliga ekosystem som är drabbade av försurning betydligt, främst tack vare kraftiga minskningar av svaveldioxidutsläppen. Det är bara några få ”hotspot”-områden i EU, främst i Nederländerna och Tyskland, som har försurningsproblem.

ImaginAIR: Forests in the Czech Republic still affected by air pollution

(c) Leona Matoušková, ImaginAIR/EEA

"Det skyddade området Jizerske hory-bergen i norra Tjeckien tillhör den region som tidigare var ökänd som den svarta triangeln på grund av de svåra luftföroreningarna."
Leona Matoušková, Tjeckien

Förorening utan gränser

Även om folkhälso- och miljökonsekvenserna är svårare i vissa områden och länder än i andra är luftföroreningar ett globalt problem.

Globala vindar innebär att luftföroreningarna sprids runt om i världen. En del av luftföroreningarna och deras prekursorer i Europa härrör från utsläpp i Asien och Nordamerika. Och en del av de föroreningar som släpps ut i luften i Europa transporteras till andra regioner och kontinenter.

Samma sak gäller också i en mindre skala. Luftkvaliteten i tätortsområden påverkas i allmänhet av luftkvaliteten i omgivande landsbygdsområden och vice versa.

”Vi andas hela tiden och exponeras för luftföroreningar – oavsett om det är inomhus eller utomhus”, säger Erik Lebret från det nationella folkhälso- och miljöinstitutet (RIVM) i Nederländerna. ”Vart vi än går andas vi luft, som är kontaminerad med en mängd olika föroreningar i nivåer som man ibland kan förvänta sig leder till negativa hälsoeffekter. Tyvärr finns det ingen plats där vi kan andas enbart ren luft.”

Mer information

Geographical coverage

[+] Show Map

Dokumentåtgärder

Kommentarer

Europeiska miljöbyrån (EEA)
Kongens Nytorv 6
1050 Köpenhamn K
Danmark
Telefon +45 3336 7100