Personliga verktyg

nästa
föregående
poster

Gå till innehållet. | Gå till navigation

Sound and independent information
on the environment

Du är här: Hem / Miljösignaler - Välbefinnande och miljön / Miljösignaler 2013 / Artiklar / Förena forskning, politik och allmänhet

Förena forskning, politik och allmänhet

Ändra språk
Atmosfären, vädermönstren och säsongsvariationerna har sedan länge fascinerat oss och varit föremål för observation. Under 400-talet f. Kr. samlade den stora filosofen Aristoteles sina observationer inte bara av vädermönstren utan om geovetenskap i allmänhet i avhandlingen Meteorologi. Fram till 1600-talet symboliserade luft ”intighet”. Man antog att luft var viktlös tills Galileo Galilei vetenskapligt bevisade att luft hade en vikt.
ImaginAIR: Winds of change

ImaginAIR: Winds of change  Image © Tamas Parkanyi

Sedan den industriella revolutionen har människans verksamhet mer och mer påverkat jordens ekosystem. En av dess konsekvenser är luftföroreningen.

Tamas Parkanyi, Ungern (ImaginAIR)

I dag har vi en mycket mer heltäckande kunskap och förståelse av vår atmosfär. Vi kan installera stationer som övervakar luftkvaliteten och på ett par minuter kan vi se luftens kemiska sammansättning på dessa platser och hur den är relaterad till långsiktiga trender. Vi har också en mycket tydligare överblick över de källor till miljöföroreningar som påverkar Europa. Vi kan uppskatta hur mycket föroreningar som enskilda industrianläggningar släpper ut i luften. Vi kan förutse och övervaka luftens rörelser och ge alla omedelbar och kostnadsfri tillgång till den informationen. Vår förståelse av atmosfären och dess kemiska interaktioner har verkligen utvecklats långt sedan Aristoteles.

Atmosfären är komplex och dynamisk. Luften rör sig omkring i världen och det gör också de föroreningar som luften innehåller. Utsläpp av bilavgaser i städerna, skogsbränder, ammoniak från jordbruket, koleldade kraftverk i hela världen och till och med vulkanutbrott påverkar kvaliteten på den luft som vi andas. I vissa fall finns föroreningskällorna tusentals kilometer från den plats där skadorna uppstår.

Vi vet också att dålig luftkvalitet kan ha drastiska effekter på vår hälsa och vårt välbefinnande och även på miljön. Luftföroreningar kan utlösa och förvärra luftvägssjukdomar, de kan skada skogarna, försura mark och vatten, minska skördarna och få byggnader att vittra sönder. Vi kan också se att många luftföroreningar bidrar till klimatförändring och att klimatförändringen i sig kommer att påverka luftkvaliteten i framtiden.

Corn

(c) Gülçin Karadeniz

Politiska insatser har förbättrat luftkvaliteten, men…

Europas luftkvalitet har förbättrats betydligt under de senaste 60 åren till följd av en allt större mängd vetenskapliga bevis, krav från allmänheten och en rad antagna lagar. Halterna av många luftföroreningar, bland annat svaveldioxid, kolmonoxid och bensen, har minskat betydligt. Blyhalterna har sjunkit kraftigt och ligger under de gränsvärden som fastställts i lagstiftningen. Trots dessa goda resultat har dock Europa ännu inte uppnått den luftkvalitet som föreskrivs i lagstiftningen eller som medborgarna önskar. Partiklar och ozon är de i dag viktigaste föroreningarna i Europa och utsätter människors hälsa och miljön för allvarliga risker. Gällande lagar och luftkvalitetsåtgärder är inriktade på särskilda sektorer, processer, bränslen och föroreningar. En del av lagarna och åtgärderna sätter gränser för hur mycket föroreningar som länderna får släppa ut i atmosfären. Andra åtgärder syftar till att minska befolkningens exponering för ohälsosamma nivåer av föroreningar genom att sätta gränser för höga halter – mängden av en viss förorening i luften på en viss plats vid ett givet ögonblick.

En rad EU-länder har inte lyckats uppnå sina utsläppsmål för en eller flera föroreningar (i synnerhet kväveoxider) som omfattas av lagstiftningen. Halterna utgör också ett problem. I många tätorter kämpar man med nivåer av partiklar, kvävedioxid och marknära ozon som överskrider de gränsvärden som fastställts i lagstiftningen.

Ytterligare förbättringar krävs

Opinionsundersökningar visade nyligen att den europeiska allmänheten är klart oroad över luftkvaliteten. Nästan var femte europé säger sig ha luftvägsproblem, som inte nödvändigtvis i varje enskilt fall är kopplade till dålig luftkvalitet. Fyra av fem anser att EU bör föreslå ytterligare åtgärder för att ta itu med luftkvalitetsproblemen i Europa.

Dessutom anser tre av fem att de inte är informerade om luftkvalitetsfrågor i sitt land. Trots betydande förbättringar under de senaste årtiondena anser mindre än 20 procent att luftkvaliteten i Europa har förbättrats. Över hälften av européerna anser att luftkvaliteten har försämrats under de senaste tio åren.

Det är viktigt att informera om luftkvalitetsfrågor. Det kan inte bara förbättra vår förståelse av läget för Europas luft i dag utan även bidra till att minska konsekvenserna av exponering för höga halter av luftföroreningar. För människor som har anhöriga som lider av luftvägssjukdomar eller hjärt- och kärlsjukdomar kan det vara en daglig och mycket angelägen fråga att känna till luftföroreningshalterna i sin hemstad.

People on the street

(c) Valerie Potapova | Shutterstock

De potentiella fördelarna av att vidta åtgärder är betydande

I år kommer Europeiska unionen att börja utforma sin framtida luftkvalitetspolitik. Det är inte någon lätt uppgift. Å ena sidan behöver man minska luftföroreningarnas konsekvenser för folkhälsan och miljön. De uppskattade kostnaderna för dessa konsekvenser är förbluffande stora.

Å andra sidan finns det ingen enkel och snabb lösning för att förbättra Europas luftkvalitet. Det kräver att man tar itu med många olika föroreningar från olika källor på lång sikt. Det kräver också en mer strukturerad omställning av vår ekonomi mot mer miljövänliga konsumtions- och produktionsmönster.

Forskningen visar att även små förbättringar av luftkvaliteten – särskilt i tätbefolkade områden – leder till både hälsovinster och ekonomiska vinster. Bland dessa fördelar kan nämnas högre livskvalitet för medborgare som lider av föroreningsrelaterade sjukdomar, högre produktivitet tack vare färre sjukdagar och lägre sjukvårdskostnader för samhället.

Forskningen säger också att åtgärder mot luftföroreningar kan ha flera fördelar. Exempelvis är vissa växthusgaser också vanliga luftföroreningar. Om vi ser till att klimat- och luftkvalitetspolitiken ömsesidigt förstärker varandra kan vi lättare bekämpa klimatförändring och förbättra luftkvaliteten samtidigt.

Att förbättra genomförandet av luftlagstiftningen är ännu en möjlighet att förbättra luftkvaliteten. I många fall är det de lokala och regionala myndigheterna som genomför politiken och möter de dagliga utmaningar som är följden av dålig luftkvalitet. De är ofta de offentliga myndigheter som är närmast de människor som drabbas av luftföroreningen. De lokala myndigheterna har en ofantlig mängd information och konkreta lösningar för att ta itu med luftföroreningar i deras område. Det är oerhört viktigt att sammanföra dessa lokala myndigheter för att ta del av deras problem, idéer och lösningar. Det kommer att ge dem nya verktyg för att uppnå de mål som fastställts i lagstiftningen, bättre informerade medborgare och slutligen minskade hälsoeffekter av luftföroreningar.

Vi står nu inför utmaningen att finna ett sätt att fortsätta att omsätta vår allt större kunskap om luften till bättre politik och bättre hälsoresultat. Vilka åtgärder kan vi vidta för att minska luftföroreningarnas konsekvenser för vår hälsa och för miljön? Vilka är de bästa alternativen? Och hur kommer vi dit?

Det är just i ögonblick som dessa som forskarna, beslutsfattarna och medborgarna behöver gå samman för att ta itu med frågorna så att vi kan fortsätta att förbättra luftkvaliteten i Europa.

Prof. Jacqueline McGlade
Verkställande direktör

Geographic coverage

Europe
Insorterad under ,

Kommentarer

Europeiska miljöbyrån (EEA)
Kongens Nytorv 6
1050 Köpenhamn K
Danmark
Telefon +45 3336 7100