Personliga verktyg

nästa
föregående
poster

Gå till innehållet. | Gå till navigation

Sound and independent information
on the environment

Matslöseriet

Ändra språk
Omkring en tredjedel av den mat som produceras i världen går förlorad eller kastas bort. När över en miljard människor i världen går till sängs hungriga är det omöjligt att inte fråga sig vad som kan göras. Men matslöseriet handlar inte bara om en missad möjlighet att mätta de hungriga. Det utgör också ett stort slöseri med andra resurser som mark, vatten, energi – och arbetskraft.
Food waste

Food waste  Image © Istock

Rik eller fattig, ung eller gammal, så behöver vi alla mat. Mat är mycket mer än bara näring och en mängd olika smaker i vår mun. Över 4 miljarder människor är beroende av tre stapelgrödor – ris, majs och vete. Dessa tre stapelvaror ger oss två tredjedelar av vårt energiintag. Eftersom det finns över 50 000 ätliga växtsorter ser vår meny ganska tråkig ut med endast ett par hundra arter som bidrar till vår livsmedelsförsörjning.

Med miljarder människor som är beroende av några få stapelgrödor blev de stigande livsmedelspriserna under perioden 2006–2008 kännbara i världen. Även om industriländerna i allmänhet lyckades mätta sina befolkningar kämpade delar av Afrika med hungersnöd. Det berodde inte bara på att marknaden misslyckats.

Klimatförändringarna bidrar till problemen med livsmedelsförsörjningen och vissa regioner drabbades hårdare än andra. Torka, bränder och översvämningar minskar produktionskapaciteten direkt. Tyvärr påverkar klimatförändringarna ofta de länder som är mest sårbara och troligen har minst resurser att anpassa sig.

Men mat är på sätt och vis bara ännu en vara. Produktionen av livsmedel kräver resurser som mark och vatten. I likhet med andra produkter på marknaden förbrukas eller används mat och den kan även förslösas. En stor mängd mat kastas, särskilt i industriländerna, och det innebär också ett slöseri med de resurser som använts för att producera den maten.

Livsmedelssektorn och matslöseriet hör till de viktiga områden som Europeiska kommissionen i september 2011 tog upp i sin färdplan för ett resurseffektivt Europa.Även om det är allmänt bekant att vi slösar bort en del av den mat vi producerar är det svårt att få fram en rättvisande uppskattning av hur mycket det handlar om. Kommissionen beräknar att ungefär 90 miljoner ton eller 180 kg per person kastas bort varje år enbart i EU. Mycket av den maten är fortfarande lämplig som livsmedel.

Det handlar inte bara om mat

Copyright: Gülcin KaradenizMiljökonsekvenserna av matslöseriet är inte begränsade till mark- och vattenanvändning. Enligt kommissionens färdplan orsakar livsmedels- och dryckesvärdekedjan i EU 17 % av våra direkta växthusgasutsläpp och 28 % av användningen av materialresurser.

Tristram Stuart, författare och en av de ledande organisatörerna bakom ”Feeding the 5k” (ett initiativ för att ge mat åt 5 000 människor på Trafalgar Square i London), räknar med att de flesta rika länder kastar bort mellan en tredjedel och hälften av all sin mat.

”Det är inte bara den rika världens problem. Utvecklingsländerna har matslöserinivåer som ibland är nästan lika höga som i rika länder men av andra orsaker. Avsaknad av lämplig jordbruksinfrastruktur, t.ex. teknik för att ta hand om livsmedel efter skörden, bär den största skulden. Man kan räkna med att minst en tredjedel av världens livsmedelstillgångar slösas bort”, säger Tristram.

Matslöseriet förekommer i alla etapper av produktions- och leveranskedjan och även i konsumtionsetappen. Och det kan ha många orsaker. En del av matslöseriet beror på lagstiftning som har införts för att skydda människors hälsa. En annan del kan vara förknippad med konsumenternas preferenser och vanor. Alla de olika etapperna och orsakerna måste analyseras och angripas för att få bukt med matslöseriet.

I kommissionens färdplan efterlyses ”gemensamma ansträngningar från jordbrukare, livsmedelsbranschen, återförsäljare och konsumenter genom resurseffektiva produktionsmetoder, hållbara livsmedelsval”. EU:s mål är att mängden ätbar mat som kastas bort i EU ska halveras till 2020. En del ledamöter i Europaparlamentet har till och med föreslagit att 2013 ska utses till det europeiska året mot matslöseri.

”Det finns ingen patentlösning. Varje problem behöver sin särskilda lösning”, säger Tristram, och lägger till: ”Den underbara nyheten är att vi kan minska vår miljöpåverkan och det behöver inte vara en uppoffring. Det är inte som att be människor flyga mindre, äta mindre kött eller att köra bil mer sällan, vilket vi kanske också behöver göra. Det är faktiskt en möjlighet. Vi måste helt enkelt sluta slänga bort mat och börja njuta av den i stället.”

Mer information

Geographical coverage

[+] Show Map

Dokumentåtgärder
Insorterad under

Kommentarer

Registrera dig nu!
Få anmälningar om nya rapporter och produkter. För närvarande har vi 33186 abonnenter. Frekvens: 3-4 e-brev/ månad.
Anmälningar arkiv
Följ oss
 
 
 
 
 
Europeiska miljöbyrån (EEA)
Kongens Nytorv 6
1050 Köpenhamn K
Danmark
Telefon +45 3336 7100