Personliga verktyg

nästa
föregående
poster

Gå till innehållet. | Gå till navigation

Sound and independent information
on the environment

Du är här: Hem / Miljösignaler - Varje andetag vi tar / Miljösignaler 2012 / Intervju / En europeisk syn på hållbarhet

En europeisk syn på hållbarhet

Ändra språk
Genom en rad lagstiftningsåtgärder försöker beslutsfattare inom EU göra Europa mer resurseffektivt. Men hur gör vi i EU en avvägning mellan ekonomi och natur? Vad innebär hållbarhet för EU och utvecklingsländerna inför nästa världskonferens om miljön i Rio de Janeiro (Rio+20)? Här är en åsikt.
City bicycles

City bicycles  Image © Istock

Intervju med Gerben-Jan Gerbrandy

Gerben-Jan Gerbrandy har varit Europaparlamentsledamot sedan 2009 och är medlem av parlamentsgruppen Alliansen liberaler och demokrater för Europa. Han tillhör det nederländska liberala partiet Demokrater 66.

Vilken är den största miljöutmaningen? Hur ska vi hantera den?

“Den största utmaningen är överexploateringen av naturresurserna. Vår konsumtion överskrider vår planets naturliga gränser. Vårt sätt att leva, och framför allt vårt sätt att hantera vår ekonomi, är helt enkelt inte hållbart.

Världsbefolkningen kommer att nå upp till nio miljarder om ett par decennier och behöva 70 % mer mat. Därför är det en andra utmaning att hitta sätt att mätta vår växande befolkning när vi redan har brist på många resurser.

För att ta itu med dessa utmaningar behöver vi anpassa grunderna för vår ekonomi. Vår ekonomi kan exempelvis inte sätta ett ekonomiskt värde på ett stort antal fördelar som vi får gratis. Värdet av en skog beaktas först när den förvandlas till timmer, men inte när den lämnas orörd. Naturresursernas värde bör på något sätt avspeglas i ekonomin.”

Kan vi verkligen ändra grunderna för vår ekonomi?

“Vi arbetar för det. Jag anser att vi är mycket nära att hitta sätt att beakta naturresursernas fulla värde i ekonomin.

Ännu viktigare är att tre pådrivande faktorer tvingar industrin att bli mycket mer resurseffektiv. Den första faktorn är bristen på resurser. Vi bevittnar faktiskt något som jag skulle vilja kalla för en grön industriell revolution. Resursbristen tvingar företagen att införa processer för återvinning och återanvändning av resurser eller att söka efter andra sätt att använda resurser effektivt.

Konsumenternas påtryckningar är en annan faktor. Titta på reklamen. Stora biltillverkare talar inte längre om bilarnas hastighet utan om deras miljöegenskaper. Människor är dessutom mycket mer medvetna om vilken image det företag har som de arbetar för.

En tredje pådrivande faktor är lagstiftning. Vi måste ständigt förbättra miljölagstiftningen eftersom allting inte kan åstadkommas genom marknadspåtryckningar, resursbrist och konsumentpåtryckningar.”

Vilken faktor har det största inflytandet över konsumenternas val?

Copyright: Thinkstock“Det är definitivt priset. För stora delar av samhället är det en lyx att kunna välja något av andra skäl än priset. Men det är fortfarande möjligt att välja att konsumera säsongens livsmedel och lokalt producerad mat och ofta är de också billigare. Det finns klara hälsofördelar för både individen och hela samhället.

Möjligheten att välja ett mer miljövänligt alternativ är beroende av infrastruktur och av att människor känner till vilka miljökonsekvenser alternativen har. Om det inte finns någon kollektivtrafik kan vi inte förvänta oss att människor ska sluta köra bil till arbetet.

Och när det gäller lagstiftningen: Om vi inte kan förklara värdet av vissa bestämmelser eller lagar blir det nästan omöjligt att upprätthålla dem. Vi behöver göra människor delaktiga och övertyga dem.

För det krävs ofta att vetenskaplig kunskap översätts till vardagsspråk, vilket inte bara är till nytta för medborgarna utan även för politikerna.”

Vad skulle kunna göra Rio+20 till en framgång?

“Vi behöver konkreta resultat, exempelvis en överenskommelse om nya institutionella ramar eller uttryckliga mål för den gröna ekonomin. Men även utan konkreta resultat kan konferensen ha stort inflytande.

Jag är en stark förespråkare av att inrätta en internationell domstol för miljöbrott och en institutionell ram som kan förhindra den typ av dödlägen som vi har sett i miljöförhandlingarna på senare tid.

Oavsett om det sker framsteg i införandet av sådana institutioner är det faktum att vi diskuterar och försöker hitta gemensamma lösningar i sig ett stort steg framåt. Tills helt nyligen var världen splittrad i två läger i de globala miljöförhandlingarna: industriländerna och utvecklingsländerna.

Jag tror att vi är på väg bort från denna uppdelning. Eftersom många utvecklingsländer är mer ekonomiskt beroende av naturresurser kommer de att vara de första som drabbas av den globala resursbristen. Om Riokonferensen övertygar många av dem att införa mer hållbara metoder skulle jag anse att det är en stor framgång.”

Kan Europa hjälpa utvecklingsländerna i detta sammanhang?

“Den gröna ekonomin som idé är inte bara relevant för industriländerna utan den har faktiskt ett längre perspektiv. För närvarande säljer många utvecklingsländer sina naturresurser till mycket låga priser. Kortsiktiga perspektiv är frestande men de kan också innebära att länderna säljer ut både framtida välfärd och tillväxt.

Men jag tror att det här håller på att förändras. Regeringarna blir allt mer medvetna om de långsiktiga konsekvenserna av resursexport. Industrin i många utvecklingsländer har också börjat investera i hållbarhet. Precis som sina motsvarigheter i industriländerna står de inför resursknapphet. Detta är ett mycket starkt ekonomiskt incitament för företag i hela världen.

För min del anser jag att vi kan bidra genom att öppna våra jordbruksmarknader och göra det möjligt för dessa länder att generera ett större mervärde. För närvarande kommer utländska företag och utvinner resurser och mycket lite av de ekonomiska insatserna kommer från lokalbefolkningen.

På en generell nivå är jordbruket avgörande. Om vi tittar framåt på de utmaningar som den globala livsmedelsproduktionen ska möta, är det helt klart att vi behöver mer mat och detta kräver i sin tur förbättrad produktionseffektivitet i utvecklingsländerna. Ökad jordbruksproduktion i utvecklingsländerna skulle också minska deras livsmedelsimport.”

Vad innebär det att leva hållbart för dig som europé?

“Det innebär en mängd små saker, som att ta på sig en tröja i stället för att skruva upp värmen, att åka kollektivt i stället för att köra bil och att avstå från att flyga om det är möjligt. Det innebär också att göra mina egna barn och andra medvetna om hållbarhet och vilka konsekvenser det begreppet har för våra vardagliga val.

Jag kan inte säga att det alltid är möjligt att undvika att flyga med det uppdrag jag har. Det är därför vi måste göra flygandet mycket mer hållbart precis som alla andra konsumtionsmönster. Det är den verkliga utmaningen för den gröna ekonomin.”

Gerben-Jan GerbrandyGerben-Jan Gerbrandy, Europaparlamentsledamot

Geographical coverage

[+] Show Map

Dokumentåtgärder
Insorterad under

Kommentarer

Registrera dig nu!
Få anmälningar om nya rapporter och produkter. För närvarande har vi 32840 abonnenter. Frekvens: 3-4 e-brev/ månad.
Anmälningar arkiv
Följ oss
 
 
 
 
 
Europeiska miljöbyrån (EEA)
Kongens Nytorv 6
1050 Köpenhamn K
Danmark
Telefon +45 3336 7100