Personliga verktyg

nästa
föregående
poster

Gå till innehållet. | Gå till navigation

Sound and independent information
on the environment

Du är här: Hem / Miljösignaler - Välbefinnande och miljön / Miljösignaler 2012 / Artiklar / En miljövänligare ekonomi

En miljövänligare ekonomi

Ändra språk
De flesta människor minns 2011 som ett år av finansiell oro, den japanska katastrofen med jordbävning, tsunami och kärnkraftsolyckan, räddningar av europeiska länder i kris och massdemonstrationer under den arabiska våren, Ockupera Wall Street-rörelsen och den spanska rörelsen De upprörda (Indignados). Endast några få minns att det också var det år då forskarna upptäckte över 18 000 nya arter på jorden. Ännu färre kan nämna en art som förklarats som utdöd.
Indian farmer

Indian farmer  Image © EEA/John McConnico

Vid första påseendet kan de hotade arternas öde förefalla som en värld långt bort från ekonomin. Vid en närmare granskning börjar vi dock förstå sambanden mellan dem. Att natursystemen är ”friska” är en förutsättning för våra sociala och ekonomiska systems hälsa. Kan man säga att ett samhälle blomstrar när det är utsatt för luft- och vattenföroreningar som leder till hälsoproblem? Och kan ett samhälle sägas fungera om en stor del av befolkningen är arbetslös eller inte får ekonomin att gå ihop?

Även om det finns luckor och osäkerheter i våra kunskaper kan vi se att vår värld håller på att förändras. Efter 10 000 år av relativ stabilitet stiger den globala medeltemperaturen. Trots att EU:s utsläpp av växthusgaser minskar, släpper fossila bränslen ut mer växthusgaser till atmosfären än vad land och hav kan absorbera. Vissa regioner är mer sårbara för klimatförändringarnas potentiella konsekvenser – och dessa länder är oftast minst förberedda på att anpassa sig till nya klimatförhållanden.

Med över sju miljarder människor på vår planet har människan helt klart påverkat den här förändringens karaktär och tempo. Våra nuvarande konsumtions‑ och produktionsnivåer kan vara så skadliga för miljön att vi riskerar att göra vårt hem obeboeligt för många arter – inklusive oss själva. Många människor i utvecklingsländerna strävar efter en livsstil som liknar den i industriländerna, vilket kan medföra ytterligare belastning på våra natursystem.

Vi förlorar global biologisk mångfald i en takt som aldrig förekommit tidigare i historien. Arter dör ut upp till 1 000 gånger snabbare än den historiska bakgrundstakten. Förstörelsen av livsmiljöer är en av huvudorsakerna.

Även om den sammanlagda skogsarealen har ökat i Europa under de senaste årtiondena ser situationen helt annorlunda ut globalt. FN:s livsmedels- och jordbruksorganisation (FAO) uppskattar att omkring 13 miljoner hektar av världens skogar (en yta som motsvarar Greklands storlek) varje år huggs ned och omvandlas till annan markanvändning, t.ex. boskapsuppfödning, gruvdrift, jordbruk eller stadsbebyggelse. Skogar är inte de enda ekosystemen som hotas. Många andra naturliga livsmiljöer hotas av människans aktiviteter.

Vägen framåt: en grön ekonomi för alla

När det främsta dagliga problemet för miljarder människor är att få mat på bordet och skicka sina barn till skolan i hopp om en bättre framtid, kan det vara praktiskt taget omöjligt för många att undvika att gripa efter kortsiktiga lösningar. Om de inte erbjuds andra och bättre möjligheter …

Det är tydligt att våra ekonomiska verksamheter kräver naturresurser. Men det som vi kan uppfatta som ett dilemma – valet mellan att bevara miljön och utveckla ekonomin – är egentligen en missuppfattning. På lång sikt kräver ekonomisk och social utveckling en hållbar förvaltning av naturresurserna.

Var tionde person i EU var arbetslös i slutet av 2011. Bland ungdomar var mer än var femte arbetslös. Arbetslösheten är en tung börda för de enskilda individerna, familjerna och samhället som helhet. Nästan en fjärdedel av EU:s befolkning var i riskzonen för fattigdom och social utestängning 2010. De globala fattigdomsnivåerna är ännu högre.

I våra nuvarande ekonomiska modeller beaktas inte de många fördelar som en sund miljö ger oss. Bruttonationalprodukten (BNP) – den ekonomiska indikator som oftast används för att beskriva ett lands utvecklingsnivå, levnadsstandard och status jämfört med andra länder – bygger på värdet av den ekonomiska produktionen. I den siffran ingår inte det sociala och mänskliga pris vi betalar för sidoeffekterna av den ekonomiska verksamheten, t.ex. luftföroreningar. De hälso- och sjukvårdstjänster som tillhandahålls till dem som drabbats av lungsjukdomar ingår tvärtom som ett positivt bidrag till BNP.

Utmaningen är att komma på hur vi ska förändra våra ekonomiska modeller så att vi kan skapa tillväxt och förbättra livskvaliteten i hela världen utan att skada miljön, samtidigt som vi också värnar om framtida generationers intressen. Lösningen har kallats för den gröna ekonomin.

Det kan låta som en enkel idé men det är mycket svårare att förverkliga den. Det kommer helt klart att kräva tekniska innovationer. Men det krävs också många andra förändringar – av hur vi organiserar våra företag, utformar våra städer, hur vi förflyttar oss själva och olika varor – kort sagt av hela vårt sätt att leva.

Uttryckt i ekonomiska termer behöver vi säkra långsiktig hållbarhet på alla områden där vårt välstånd skapas: naturkapitalet, det mänskliga kapitalet, det sociala kapitalet, realkapitalet och det finansiella kapitalet. Begreppet grön ekonomi kan också förklaras genom dessa skilda men sammanlänkade former av kapital.

När vi utvärderar kostnaderna och fördelarna med våra beslut måste vi titta på vilka konsekvenser de har för samtliga kapitalformer. Investeringar i vägar och fabriker kan öka vårt realkapital men investeringarna kan faktiskt undergräva vårt allmänna välstånd om de medför att skogar (en del av vårt naturkapital) förstörs eller att folkhälsan (ingår i det mänskliga kapitalet) försämras.

Framtida möjligheter

Att förändra hur vi lever, producerar och konsumerar kan faktiskt öppna en ny värld av möjligheter. I Miljösignaler 2012 ger vi dig en överblick över var vi befinner oss i dag, exakt 20 år efter världskonferensen i Rio de Janeiro i Brasilien 1992. Vi granskar sambanden mellan ekonomi och miljö och varför vi behöver göra vår ekonomi ”grönare”. Du får också en glimt av hur många möjligheter det finns.

Det finns ingen enkel lösning som kan hjälpa oss att göra en snabb omställning eller som passar alla. Förutom allmänna övergripande mål som att ta hand om vårt avfall på ett effektivt sätt kan man på Grönland behöva hantera en helt annan situation än man behöver göra i Luxemburg.

Timing spelar en viktig roll. I dag behöver vi lösningar som utnyttjar dagens teknik för att åtgärda de befintliga miljöproblemen, men vi måste också ständigt förbättra och anpassa våra politiska och affärsmässiga beslut för att hålla takten med våra ökande kunskaper om miljön och den tekniska utvecklingen. Det finns redan många lösningar till hands. Och många fler är på gång.

En fråga om val

Copyright: Gülcin KaradenizI grund och botten handlar det om val – politiska val, affärsmässiga val och konsumtionsval. Men hur väljer vi det bästa alternativet?

Har vi den information och de verktyg vi behöver för att utforma lämpliga politiska åtgärder? Tar vi itu med problemen på ”rätt” nivå? Har vi ”rätt” incitament eller marknadssignaler för att investera i förnybar energi? Har vi ”rätt” information eller märkning av de varor som vi köper så att vi kan välja det mest miljövänliga alternativet?

Vad vi vet och tidpunkten då vi skaffar oss denna kunskap kommer att ha en avgörande betydelse för att hjälpa olika samhällen att göra sina ”rätta” val. Kunskapen kommer att ge oss möjlighet att komma på lösningar och skapa nya möjligheter genom att dela med oss av lösningarna till andra.

Professor Jacqueline McGlade, Verkställande direktör

Mer information

Geographical coverage

[+] Show Map

Dokumentåtgärder
Insorterad under

Kommentarer

Prenumerationer
${Anmäl dig} för att få våra rapporter (i tryckt och/eller elektronisk form) och kvartalsvisa e-nyhetsbrev.
Följ oss
 
 
 
 
 
Europeiska miljöbyrån (EEA)
Kongens Nytorv 6
1050 Köpenhamn K
Danmark
Telefon +45 3336 7100