Personliga verktyg

nästa
föregående
poster

Gå till innehållet. | Gå till navigation

Sound and independent information
on the environment

Du är här: Hem / Miljösignaler - Varje andetag vi tar / Miljösignaler 2012 / Artiklar / Att leva i ett konsumtionssamhälle

Att leva i ett konsumtionssamhälle

Ändra språk
Decennier av relativt stabil tillväxt i Europa har ändrat vårt levnadssätt. Vi producerar och konsumerar mer varor och tjänster. Vi reser mer och lever längre. Men miljökonsekvenserna av våra ekonomiska verksamheter hemma och utomlands har blivit allt större och allt påtagligare. Miljölagstiftningen ger konkreta resultat om den genomförs som den ska. Men kan vi verkligen säga att vi gör vårt bästa när vi tittar på vad som har förändrats under de senaste tjugo åren?
Consumer choices

Consumer choices  Image © Thinkstock

När Carlos Sánchez föddes 1989 fanns det 5 miljoner människor i storstadsområdet Madrid. Carlos familj bodde i en tvårumslägenhet i stadskärnan. De hade ingen bil men en tv.

Carlos familj var inte den enda spanska familjen som inte hade en egen bil på den tiden. År 1992, sex år efter det att landet gått med i EU, hade Spanien 332 personbilar per 1 000 invånare. Nästan två decennier senare, 2009, hade 480 av 1 000 spanjorer bil, vilket är en aning över EU-genomsnittet.

När Carlos var fem år köpte familjen Sánchez lägenheten intill och slog ihop dem. När han var åtta år köpte de sin första bil, men den var begagnad.

Åldrande samhällen

Det är inte bara våra transportsätt som har förändrats. Det har våra samhällen också gjort. Med några få undantag har antalet barn som föds per kvinna inte ändrats påtagligt i EU-länderna att döma av statistiken från de senaste 20 åren. Spanska kvinnor födde i genomsnitt 1,32 barn 1992 och 2010 hade siffran ökat något till 1,39 – långt under den allmänt accepterade ersättningsnivån som är 2,1 barn per kvinna. Födelsetalet i hela EU‑27 var cirka 1,5 barn 2009.

Trots detta växer EU:s befolkning, främst genom invandring. Vi lever också längre och bättre. År 2006 var den förväntade livslängden vid födseln 76 år för män och 82 år för kvinnor. I slutet av oktober 2011 nådde världsbefolkningen 7 miljarder. Trots sjunkande födelsetal under de senaste två decennierna förväntas världsbefolkningen fortsätta att växa tills den stabiliseras vid omkring 10 miljarder 2100.

Det finns också en stigande trend i urbaniseringsnivåerna. Över hälften av världsbefolkningen lever nu i urbaniserade områden. I EU bor ungefär tre fjärdedelar av befolkningen i urbaniserade områden. Effekterna märks också i många europeiska städer, bland annat i Madrid. Befolkningen i det större Madridområdet uppgick till 6,3 miljoner 2011.

Vi odlar vår mat i petrokemiska gödnings- och bekämpningsmedel. Det mesta av våra byggnadsmaterial – cement, plast osv. – tillverkas av fossila bränslen, precis som de flesta av våra läkemedel. Våra kläder är till största delen tillverkade av petrokemiska syntetfibrer. Våra transporter, vår el, värme och belysning är också helt beroende av fossila bränslen. Vi har byggt en hel civilisation på uppgrävda kolavlagringar från karbontiden.
… Framtida generationer som lever om femtiotusen år … kommer förmodligen att kalla oss fossilbränslefolket och den här perioden för kolåldern, precis som vi har kallat gångna perioder bronsåldern och järnåldern.

Jeremy Rifkin, ordförande för Foundation on Economic Trends och EU-rådgivare. Ett utdrag ur hans bok ”The Third Industrial Revolution”.

Tillväxt överallt

Coyright: Stockxpert.comUnder de två senaste decennierna har Spanien precis som många andra europeiska länder haft stabil ekonomisk tillväxt, ökande inkomster och tills alldeles nyligen vad som såg ut att vara en verklig lösning på Spaniens arbetslöshetsproblem. Det ekonomiska uppsvinget drevs på av lättillgängliga offentliga och privata lån, ett överflöd på råvaror och ett inflöde av invandrare från Central- och Sydamerika och Afrika.

När Carlos föddes fanns inte internet (så som vi känner det i dag), förutom några få sammankopplade datornätverk. Mobiltelefoner var sällsynta, klumpiga att bära med sig och för dyra för de flesta människor. Mötesplatser online och sociala nätverk var okända. För många samhällen i världen var teknik detsamma som tillförlitlig elförsörjning. Telefoner var dyra och inte alltid tillgängliga. Utlandssemestrar var bara något för ett privilegierat fåtal.

Trots flera nedgångar under de senaste 20 åren växte EU:s ekonomi med 40 %, med en aning högre genomsnittssiffror i de länder som gick med i EU 2004 och 2007. Byggande för turism var en särskilt viktig ekonomisk drivkraft för Spaniens del. I andra europeiska länder har ekonomisk tillväxt också stimulerats av sektorer som tjänster och tillverkning.

I dag bor Carlos med sina föräldrar på samma adress. De har var sin bil och mobiltelefon. Familjen Sanchez livsstil är inte ovanlig med europeiska mått.

Större globalt fotavtryck

Europas påverkan på miljön har vuxit i takt med den ekonomiska tillväxten både i Europa och i världen. Handeln har haft avgörande betydelse för att främja välståndet i både Europa och utvecklingsländerna och för att sprida miljökonsekvenserna av våra verksamheter.

År 2008 importerade EU sex gånger mer råvaror räknat som vikt än vi exporterade. Skillnaden beror praktiskt taget helt på den stora importen av bränsle och gruvprodukter.

Politik fungerar, om den utformas och genomförs väl

Den växande globala insikten om att det är bråttom att ta itu med miljöproblemen började långt tidigare än Riokonferensen 1992. EU:s första miljölagstiftning kom till i början på 1970-talen och erfarenheterna sedan dess har visat att lagstiftningen ger resultat om den genomförs effektivt.

Ett exempel är EU:s fågeldirektiv (1979) och habitatdirektiv (1992) som ger en rättslig ram för Europas skyddade områden. EU har nu avsatt mer än 17 % av sin landareal och över 160 000 km2 till havs som en del av sitt nätverk av skyddade naturområden: Natura 2000. Även om många europeiska arter och naturliga livsmiljöer fortfarande är hotade är Natura 2000 ett viktigt steg i rätt riktning.

Andra miljöpolitiska åtgärder har också haft en positiv effekt på Europas miljö. Luftkvaliteten har generellt förbättrats under de senaste två årtiondena. Men långväga luftföroreningar och vissa lokala luftföroreningar påverkar fortfarande vår hälsa. Kvaliteten på europeiska vatten har också förbättrats påtagligt tack vare EU-lagstiftningen, men de flesta föroreningar som släpps ut i luft, vatten och mark försvinner inte så lätt. Tvärtom så ackumuleras de.

EU har också börjat bryta kopplingen mellan ekonomisk tillväxt och utsläpp av växthusgaser. Men globalt ökar utsläppen fortfarande och bidrar till koldioxidhalten i atmosfären och haven.

Copyright: ThinkstockDet finns en liknande trend för materialanvändningen. Den europeiska ekonomin producerar mer med mindre resursinsats. Men vi använder fortfarande långt mer resurser än den europeiska landmassan och haven kan förse oss med. EU genererar fortfarande stora mängder avfall men återvinner och återanvänder en växande andel.

När vi försöker lösa ett miljöproblem inser vi att miljöproblemen inte kan angripas isolerat var för sig. De måste integreras i den ekonomiska politiken, stadsplaneringen, fiske- och jordbrukspolitiken osv.

Vattenuttag påverkar kvaliteten och kvantiteten både vid källan och nedströms. När vattenkvaliteten vid källan försämras på grund av högre vattenutvinning, blir de föroreningar som släppts ut i vatten mindre utspädda och får därför större negativ inverkan på de arter som är beroende av den vattenförekomsten. För att kunna utforma och uppnå betydande förbättringar av vattenkvaliteten behöver vi även ta itu med frågan om vattenuttaget över huvud taget.

Förändring i små steg

Trots våra kunskapsluckor kräver de miljötrender som vi ser i dag att politiker, företag och medborgare omedelbart vidtar beslutsamma åtgärder. Om allt får förbli som vanligt kommer den globala avskogningen att fortsätta i riskabel takt och globala temperaturer kan öka med så mycket som 6,4 °C i genomsnitt till sekelskiftet. Den stigande havsnivån kommer att äventyra en av våra värdefullaste resurser – mark – på lågt belägna öar och i kustområden.

Internationella förhandlingar tar ofta många år att slutföra och genomföra. Väl utformad nationell lagstiftning ger resultat om den genomförs fullt ut men har geopolitiskt begränsad räckvidd. Många miljöproblem begränsas inte av nationella gränser. Till sist kommer vi kanske alla att märka konsekvenserna av avskogning, luftföroreningar och marint avfall.

Trender och attityder kan ändras – steg för steg. Vi har bra förståelse av var vi var för 20 år sedan och var vi står i dag. Vi har kanske inte någon mirakelkur som löser alla våra miljöproblem omedelbart men vi har en idé, faktiskt ett helt paket med idéer, verktyg och politiska åtgärder, som kan hjälpa oss att omvandla vår ekonomi till en grön ekonomi. Möjligheten att bygga en hållbar framtid under de närmaste 20 åren finns inom räckhåll.

Copyright: EEA/Ace&Ace

Ta tillfället i akt

Det krävs en gemensam insikt om vi ska lyckas ta tillfället i akt. Vi kan mobilisera tillräcklig rörelsekraft för att omvandla vårt sätt att leva bara om vi förstår vad som står på spel. Medvetenheten ökar men det räcker inte alltid. Ekonomisk osäkerhet, rädsla för arbetslöshet och hälsoproblem tycks dominera våra vardagliga bekymmer. Och det är inte annorlunda för Carlos och hans vänner, särskilt inte med tanke på den ekonomiska turbulensen i Europa.

Carlos bekymrar sig mest över sina biologistudier och karriärutsikter och vet inte hur medveten hans generation är om miljöproblemen i Europa och världen. Som stadsbo inser han dock att hans föräldrageneration hade närmare kontakt med naturen eftersom minst en förälder i de flesta familjer växte upp på landet. Även sedan de flyttat till stan hade de en närmare relation till naturen.

Copyright: Gülcin KaradenizCarlos kommer kanske aldrig att få samma relation till naturen men han är ganska angelägen om att åtminstone göra något – t.ex. cykla till universitetet. Han har till och med övertalat sin pappa att cykla till arbetet.

Men faktum är att den ekonomiska otryggheten, hälsan, livskvaliteten och även våra möjligheter att lösa arbetslösheten är beroende av att vi håller vår planet frisk. Om vi i rask takt förbrukar våra naturresurser och förstör de ekosystem som ger oss så många fördelar kommer det knappast att ge Carlos och hans generation en trygg och hälsosam framtid. En grön ekonomi med låga koldioxidutsläpp fortsätter att vara det bästa och mest livskraftiga alternativet för att trygga ekonomiskt och socialt välstånd på lång sikt.

Mer information

Geographical coverage

[+] Show Map

Dokumentåtgärder
Insorterad under

Kommentarer

Registrera dig nu!
Få anmälningar om nya rapporter och produkter. För närvarande har vi 33077 abonnenter. Frekvens: 3-4 e-brev/ månad.
Anmälningar arkiv
Följ oss
 
 
 
 
 
Europeiska miljöbyrån (EEA)
Kongens Nytorv 6
1050 Köpenhamn K
Danmark
Telefon +45 3336 7100