Personliga verktyg

nästa
föregående
poster

Gå till innehållet. | Gå till navigation

Sound and independent information
on the environment

Du är här: Hem / Miljösignaler - Varje andetag vi tar / Miljösignaler 2011 / Artiklar / Föroreningsutmaningen

Föroreningsutmaningen

Ändra språk

 Image © Associated Press

”Trädgårdar och gator täcktes av ett 15 centimeter tjockt lager av rött slam. Folk försökte tvätta sina hem och tillhörigheter rena med tvål och vatten. Andra gav sig helt enkelt av. Jag försökte tvätta bort slammet från mina gummistövlar den kvällen, men det gick inte. Det gick helt enkelt inte att få bort det röda”, berättar Gábor Figeczky, tillförordnad chef för World Wide Fund For Nature i Ungern.

Den 4 oktober 2010 inträffade en av värsta olyckorna med giftutsläpp i Europa på senare år. Detta i staden Ajka i grevskapet Veszprem i Ungern, ungefär 160 kilometer sydväst om Budapest. Efter att en damm för lakrester från ett aluminiumverk brustit översvämmades ett stort område, med bland annat tre byar, av alkaliskt slam. De långsiktiga konsekvenserna av händelsen är ännu inte kända (Europeiska miljöbyrån, 2010).

Detta är bara ett exempel på de problem som möter oss i form av föroreningar från industrier. Oljeutsläppet i Mexikanska golfen, med start i april 2010, är en annan väldokumenterad föroreningshändelse under samma år. Det här är dramatiska exempel, men de flesta av oss kommer i kontakt med någon form av föroreningar i våra dagliga liv.

Street flowerFormar jorden och dess mekanismer

Människans påverkan på miljön har ständigt ökat. Tidigare märktes vår inverkan främst lokalt. Under de senaste årtiondena har vi dock sett att konsekvenserna sprids över hela regioner – till exempel som surt regn. Och nu har klimatförändringarna globala konsekvenser.

Termen ”antropocen” kommer från det grekiska ordet anthropos, som betyder människa, och har använts för att beskriva vår era. En tidsepok från sent 1700-tal till nutid då människans verksamhet globalt har påverkat jordens klimat och ekosystem liksom planetens regleringsfunktioner.

Precis som vi själva är vår miljö känslig för föroreningar. Ofta kan den absorbera oönskade resultat av våra verksamheter – föroreningar och avfall – så att de oskadliggörs med tiden. Just denna förmåga att absorbera och omvandla föroreningar är en av de viktiga tjänster som friska ekosystem utför åt oss. Men ekosystemen har en begränsad kapacitet i detta avseende. Om vi överbelastar ekosystemen riskerar vi att skada dem och de arter som lever där – inbegripet oss själva.

En närmare titt på tre föroreningar

Om vi koncentrerar oss på bara tre slags föroreningar – stoft, kväve och marknära ozon – kan vi bilda oss en uppfattning om de allvarliga konsekvenser föroreningar innebär för vår planet. Dessa tre förtjänar särskild uppmärksamhet på grund av deras komplexa och potentiellt långtgående effekter på ekosystemens funktion, klimatreglering och på människors hälsa. Och de har i stort sett samma orsaker: industrialisering, globalisering och stigande konsumtion.

Utsläppen av många luftföroreningar har minskat betydligt i Europa under de senaste årtiondena och politiken för renare luft är en av EU:s mest framgångsrika miljöinsatser. Framför allt har politiska beslut lett till drastiskt minskade utsläpp av svavel, huvudbeståndsdelen i surt regn.

Vi fortsätter dock att belasta miljön med alltmer komplexa miljöfaktorer, vars potentiella effekter på folkhälsan och miljön är dåligt kända. Uppskattningsvis 70 000 till 100 000 kemiska ämnen finns redan i handeln och antalet ökar snabbt. Nästan 5 000 av dessa ämnen produceras i stora volymer, i över en miljon ton per år.

  • Atmosfäriska partiklar är ett samlingsnamn på ett stort antal mycket små partiklar från källor som bilavgaser och utsläpp från eldstäder, som påverkar lungorna. Långvarig exponering och episoder av hög exponering kan ge upphov till många olika hälsoeffekter, alltifrån lättare irritation i luftvägarna till förtida död.
  • Kväveföroreningar påverkar vattenkvaliteten och leder till övergödning av sötvattens- och havsekosystem. När gödsel och gödselmedel tillförs till jordbruksmarken kan överskottsnäringsämnen spridas till luften eller läcka ut som nitrat i grundvattnet eller rinna av som ytvatten. Denna förorening av sötvattnet hamnar till sist i kustvattnen, där den kan få allvarliga konsekvenser.
  • Trots att ozon (O3) fungerar som ett skyddande skikt högt upp ovanför jorden kan det vara skadligt längre ned. Marknära ozon är ozon i luften nära jordens yta. Ozon släpps inte ut direkt i luften, utan bildas när andra ämnen blandas. Exponering för marknära ozon kan ha allvarliga hälsokonsekvenser för människor och kan minska skördarna. Produktiviteten och artsammansättningen i naturliga livsmiljöer kan förändras och hota den biologiska mångfalden.

Innovation: energiexemplet

”Det är som att ha hittat en nål i en höstack”, så beskriver företaget Ocean Nutrition Kanada sin upptäckt av en mikroorganism dold i alger. Den producerar triacylglycerololja – en bas för generering av biobränsle – i 60 gånger snabbare takt än andra alger som har använts tidigare.

Genom att förvandla koldioxid och solljus till lipider (fettsyror) och oljor kan vissa typer av alger generera upp till 20 gånger mer bränsle per hektar än traditionella grödor.

Projektet är bara ett av många exempel på den forskning om nya bränslealternativ som pågår runt om i världen. Encelliga mikroalger innehåller olja som liknar de vegetabiliska oljor som redan framgångsrikt har använts som biobränsle. Och denna algolja kan mycket väl vara den grönaste lösning som är tillgänglig för att minska det koldioxidfotavtryck vi lämnar varje gång vi kör bil, köper frukt som fraktats långt bortifrån eller gör en flygresa.

Till skillnad från fossila bränslen, som släpper ut koldioxid, förbrukar mikroalger koldioxid i atmosfären medan de växer. Därför skulle algbränslen inte öka nettoutsläppen av koldioxid.

Till skillnad från andra biobränslekällor som majs, kräver mikroalger inte heller någon omläggning av jordbruksmark från livsmedelsproduktion. Enligt National Research Council of Kanada, som är ledande inom forskningen på området, skulle det vara idealiskt att odla mikroalger i kommunalt avloppsvatten. Detta eftersom avloppsvatten normalt är rikt på gödselmedel som ammoniak och fosfater. Koldioxid skulle kunna avledas från industriella avgaskanaler och användas som kolkälla. Inget annat biobränsle kan odlas på detta sätt.

Ocean Nutrition Kanada är ett företag som levererar kosttillskott och letade efter ingredienser när de gjorde sin upptäckt. Denna möjlighet illustrerar både potentialen och de konflikter vi står inför i framtiden. Ska vi använda jordbruksgrödorna till att föda oss själva eller till att skapa bränsle? Kan vi uppfinna oss en väg framåt?

Hålla ett öga på jorden

I den alltmer komplexa föroreningssituationen är information viktig för vetenskapliga ändamål liksom för utformningen av politiken. Europeiska miljöbyrån har dessutom lovat att ge allmänheten tillgång till relevant, aktuell och begriplig miljöinformation. Vi vill helt enkelt inleda samtal med människor och ge dem insikter.

För de flesta läsare kan dock rådata vara mer eller mindre meningslös. Därför är det viktigt att presentera dem i en form som är tillgänglig och relevant. Europeiska miljöbyrån sätter dessa idéer i verket i samarbete med Microsoft. Med hjälp av ny informations- och kommunikationsteknik kan vi nu – på en och samma plats – samla, ordna och komma åt data av olika slag från ett stort antal källor.

Den nya plattformen Eye on Earth ger information om det lokala badvattnet och luftkvaliteten baserat på data från övervakningsstationer och datormodeller, nästan i realtid. Komplicerade vetenskapliga data sammanställs i en form som är relevant och tillgänglig för över 500 miljoner EU‑medborgare på 25 språk.

Water Watch ger till exempel användarna enkel tillgång till information om betygsättningen av vattenkvaliteten från 21 000 övervakningspunkter vid badplatser i 27 europeiska länder. Med hjälp av en särskild teknik kan besökarna zooma in ett utvalt område på europakartan eller skriva namnet på en badplats i sökfältet.

Eye on Earth ger också allmänheten chansen att tycka till om badstranden, vatten‑ och luftkvaliteten och därigenom komplettera och utvärdera (och eventuellt motbevisa) den officiella informationen. Denna tvåvägskommunikation är ett viktigt steg för ökat engagemang och kan bidra till att stödja och stärka samhällen.

Under de kommande åren hoppas vi kunna bygga ut tjänsten med nya typer av uppgifter. Uppgifter som hämtas både från vetenskaplig övervakning och från andra källor, inklusive lokala eller inhemska perspektiv.

Europa uppfinner

Tillgång till naturresurser är viktigt för alla delar av världen. Särskilt när det gäller global efterfrågan på energi. Ökad knapphet på fossila bränslen kan stimulera en övergång till energikällor som är tillgängliga inom det egna landet.

En övergång till nya energikällor kan påverka Europas miljö. Tänkbara konsekvenser är ökad konsumtion av mark för biobränslen, störningar av ekosystemen från nya vattenkraftverk, buller och visuella föroreningar från vindturbiner samt utsläpp av föroreningar och växthusgaser från utvinning av oljeskiffer. Utbyggd kärnkraftskapacitet kommer att utlösa en offentlig debatt om avfallshanteringen och säkerhetsriskerna.

Europa måste fortsätta att uppfinna och hitta marknadsnischer som minskar behovet av mineral, metaller och energi, samtidigt som vi utvecklar nya tekniker och lösningar.

Geographical coverage

[+] Show Map

Dokumentåtgärder

Kommentarer

Registrera dig nu!
Få anmälningar om nya rapporter och produkter. För närvarande har vi 33173 abonnenter. Frekvens: 3-4 e-brev/ månad.
Anmälningar arkiv
Följ oss
 
 
 
 
 
Europeiska miljöbyrån (EEA)
Kongens Nytorv 6
1050 Köpenhamn K
Danmark
Telefon +45 3336 7100