Mot global hållbarhet

Ändra språk
Article Publicerad 2015-12-17 Senast ändrad 2016-09-15 10:50
I augusti i år enades över 190 länder om FN:s Agenda 2030 för hållbar utveckling. I slutet av september träffades statscheferna i New York, där de antog agendan och de mål för hållbar utveckling som den innehåller. Till skillnad från tidigare gäller de nya målen för hållbar utveckling både utvecklingsländerna och de utvecklade länderna. De har dessutom ett bredare fokus som täcker in fler aspekter av hållbar utveckling. Många av de sjutton målen för hållbar utveckling rör områdena miljö, resursanvändning och klimatförändring.

 Image © Image Copyright Enter the copyright information for this image. Leyla Emektar, Picture2050 /EEA

Det är glädjande att se detta bredare globala engagemang för hållbar utveckling. Hållbar utveckling är en utmaning och en nödvändighet både för utvecklingsländer och utvecklade länder och att erkänna detta är ett viktigt steg i rätt riktning.

I detta hänseende överensstämmer det övergripande målet i EU:s sjunde miljöhandlingsprogram med målen för hållbar utveckling: "År 2050 lever vi gott inom planetens ekologiska gränser". Det har genomförts många åtgärder inom EU för att uppnå detta. Ekonomi och miljö är dock i mångt och mycket globala faktorer, vilket gör det svårt för enskilda länder eller grupper av länder (som EU) att lösa miljöproblemen på egen hand. Oavsett var växthusgaser släpps ut bidrar de till de globala koncentrationerna i atmosfären och ger effekter även långt bort från källan – effekter som kan bli långvariga.

Utan en global ansträngning och övergång till verklig hållbarhet riskerar vi att urholka välbefinnandet och livskvaliteten på vår planet. Vår rapport Europas miljö – tillstånd och utblick 2015 (SOER 2015) visar att de nuvarande konsumtions- och produktionsmönstren leder till ökad livskvalitet – samtidigt som de äventyrar just denna livskvalitet.

Nära gränsen

I rapporten konstateras även att det finns tecken på att vår ekonomi närmar sig gränsen för vad som är möjligt ur miljösynpunkt, och att vi redan nu känner av vissa effekter av fysiska och miljörelaterade resursbegränsningar. Tillgängliga beräkningar tyder på att den totala globala konsumtionen överskrider planetens återhämtningsförmåga med mer än 50 procent. Med andra ord konsumerar vi mer än vad vår planet kan producera under en viss period utan att försvaga sin produktionskapacitet.

Det finns vissa globala megatrender som ger upphov till ytterligare oro. I dagsläget bedöms mindre än två miljarder av världens befolkning på sju miljarder vara konsumenter från medelklassen. År 2050 förväntas antalet människor på jorden uppgå till nio miljarder, och över fem miljarder av dessa beräknas komma att tillhöra medelklassen. Denna ökning kommer sannolikt att leda till en intensifiering av den globala konkurrensen om resurser och ökade påfrestningar på ekosystemen.

Den globala materialåtgången kan komma att fördubblas till år 2030. Den globala efterfrågan på energi och vatten förväntas öka med 30–40 procent under de kommande tjugo åren. Den totala efterfrågan på livsmedel, foder och fiber förväntas också öka med omkring 60 procent från dagens nivåer och fram till år 2050.

Den tilltagande bristen på resurser och den ökade konkurrensen väcker oro i fråga om hur tillgången till centrala resurser ska säkerställas. Den växande oron över livsmedels-, vatten- och energisäkerheten har lett till transnationella markförvärv under de senaste 5–10 åren, framför allt i utvecklingsländer.

Europa och global hållbarhet

EU är en viktig global aktör i egenskap av såväl producent som konsument. De flesta europeiska länders ekologiska fotavtryck överskrider för närvarande deras tillgängliga biologiska produktionsyta eller biokapacitet och som ett resultat av EU:s handel med övriga världen har en stor del av de miljöbelastningar som är förknippade med konsumtionen inom EU fått effekter även utanför EU:s territorium. Vidare har den del av miljöavtrycket som är ett resultat av EU:s efterfrågan och som märks utanför EU:s gränser ökat under det senaste decenniet. Detta gäller allt från mark-, vatten- och materialanvändning till luftutsläpp.

De senaste åren har de globala miljöfrågorna konkretiserats genom brytpunkter, gränser och klyftor. Men samhällen, ekonomier, finansiella system, politiska ideologier och kunskapssystem fungerar fortfarande på ett sätt som inte tar hänsyn till dessa begränsningar för vad vår planet klarar av. Det är emellertid ett faktum att tillgången till viktiga resurser på vår planet, såsom vatten och mark, är begränsad.

I ett globalt ekonomiskt system som präglas av begränsade resurser och där man står inför växande global efterfrågan och miljöförsämring är en resurseffektiv grön ekonomi det enda genomförbara alternativet. En övergång till en grön ekonomi innebär grundläggande förändringar av vårt sätt att producera och konsumera varor och tjänster, bygga städer, transportera människor och varor, odla livsmedel osv.

Politiska åtgärder som genomförs i syfte att miljöanpassa ekonomin bör inte ses som hinder eller som kostsamma projekt. Tvärtom är det så att miljöanpassningen kan innebära nya möjligheter. Inom många branscher i Europa har man kunnat minska materialefterfrågan och utsläppen, eller lyckats stoppa sambandet mellan ekonomisk tillväxt och ökade utsläpp. Ett exempel på detta är att miljöindustrisektorn växte med mer än 50 procent mellan år 2000 och 2011. Den är en av få ekonomiska sektorer i EU som blomstrat sedan finanskrisen började 2008.

På samma sätt kan befolkningsökningen och den ökade konkurrensen om resurser betraktas som krafter som medför nödvändiga systemförändringar. En bra början på detta arbete är att bygga spatialt välplanerade städer runtom i världen och se till att viktiga system såsom energi, rörlighet och transport inte leder till onödiga miljöpåfrestningar utan genererar så lite koldioxidutsläpp och avfall som möjligt.

Hans Bruyninckx
Europeiska miljöbyråns verkställande direktör

Ledare i nummer 2015/3 av Europeiska miljöbyråns nyhetsbrev, september 2015


Geographic coverage

Albania, Armenia, Austria, Azerbaijan, Belarus, Belgium, Bosnia and Herzegovina, Bulgaria, Croatia, Cyprus, Czech Republic, Denmark, Estonia, Finland, France, Georgia, Germany, Greece, Hungary, Iceland, Ireland, Italy, Kazakhstan, Kosovo, Kyrgyzstan, Latvia, Liechtenstein, Lithuania, Luxembourg, Macedonia, Malta, Moldova, Monaco, Montenegro, Netherlands, Norway, Poland, Portugal, Romania, Russia, San Marino, Serbia, Slovakia, Slovenia, Spain, Sweden, Switzerland, Tajikistan, Turkey, Turkmenistan, Ukraine, United Kingdom, Uzbekistan
Europeiska miljöbyrån (EEA)
Kongens Nytorv 6
1050 Köpenhamn K
Danmark
Telefon +45 3336 7100