Mark och jord drabbas av mänskliga aktiviteter

Ändra språk
Article Publicerad 2015-12-17 Senast ändrad 2016-09-15 10:50
Topics: , ,
Mark och jord är nödvändiga för natursystem och samhällen, men den mänskliga aktiviteten hotar på ett övergripande plan funktionerna hos våra mark- och jordresurser. Varför händer detta? Vad gör Europa för att förhindra det? Eftersom 2015 har utnämnts till internationella markåret ställde vi dessa frågor till Geertrui Louwagie, projektledare vid Europeiska miljöbyrån med ansvar för bedömning och rapportering av markförhållanden.

 Image © Roger Langohr

Hoten gentemot mark och jord Mark och jord är icke förnybara resurser som skadas och förstörs kontinuerligt, vilket påverkar deras förmåga att fungera och tillhandahålla tjänster. Odling, biomassa och biobränsle, lagring av koldioxid, främjande av biologisk mångfald för mark, filtrering av vatten, återvinning av näringsämnen och tillhandahållande av råmaterial – inom alla dessa områden utsätts marken för ett allt större tryck. Det naturliga och arkeologiska markrelaterade arvet äventyras också.

Ett antal processer bidrar till denna förstörelse, däribland jorderosion, försämring av markens organiska material, markföroreningar och hårdgörning av mark (mark som täcks av ogenomsläppligt material). Dessa uppkommer till följd av mänsklig aktivitet såsom markexploatering, hög markanvändningsintensitet (vilket bland annat återspeglas i mängden näringsämnen som används i jordbruksmark) och nedläggning av mark. Varje process har en inverkan på de huvudsakliga dimensionerna av mark: marktäcke/markanvändning, växtlighet och jord. Dessa är avgörande för markresursernas bestånd och funktion och följaktligen också för de varor och tjänster som vi utvinner ur jorden och marken. Dessutom påverkar de markens reella värde och dess bidrag till mänskligt välbefinnande och välfärd.

Vad görs för att lösa de här problemen?

I FN:s mål för hållbar utveckling ställs mål upp för de globala ansträngningarna när det gäller att bekämpa mark- och jordrelaterade problem. Mot den bakgrunden introducerades initiativet för globala markindikatorer 2012 i syfte att fastställa en rad markindikatorer som kan sammanställas globalt och som är jämförbara på lång sikt. Meningen är även att initiativet, som till en början var inriktat på markrättigheter, ska påverka den globala agendan efter 2015. Miljöaspekten saknades dock i de föreslagna indikatorerna. För att rätta till detta har Europeiska miljöbyrån och Institute for Advanced Sustainability Studies (institutet för avancerade hållbarhetsstudier) föreslagit mark- och jordindikatorer för att mäta uppfyllelsen av målen för hållbar utveckling i fråga om förändringar av marktäcke/markanvändning, markproduktivitet och jordens organiska kol.

På vilket sätt bidrar Europeiska miljöbyrån till arbetet?

Vårt arbete påverkar utvecklingen av EU:s markpolitik. Den senaste europeiska bedömningen av markens förmåga att tillhandahålla ekosystemtjänster är ett exempel. I vårt fleråriga arbetsprogram behandlas även resurseffektivitet för markresurser samt bedömning av ekosystem och kapitalredovisning.

Vid mätning av resurseffektivitet för markresurser studeras balansen mellan markförsörjning och de funktionella kraven på marken. Här erkänns att marken är icke-förnybar. Vidare beaktas hur marktäcket förändras, exempelvis i fråga om infrastruktur och industri, och hur det påverkar de tjänster som marken kan tillhandahålla. Dessutom behandlas markåtervinning som en lösning på markexploatering som främjar återanvändning av mark där bebyggelse har övergivits.

Arbetet med balansen mellan jordens näringsämnen såsom kväve och fosfor samt metaller som koppar, zink, kadmium och bly bidrar till Europeiska miljöbyråns projekt för ekosystembedömning och kapitalredovisning. EU:s budget och de nationella budgetarna bedömdes under 2014 och för närvarande undersöks kritiska belastningsgränser för ammoniakutsläpp med hänsyn till biologisk mångfald, kväve- och fosforläckage till mark och ytvatten samt kadmiumupptag i fråga om livsmedelskvalitet.

Europeiska miljöbyrån vill få tillgång till harmoniserade uppgifter om dessa frågor och jämförbara uppgifter från de olika europeiska länderna. Därför samarbetar man med det gemensamma forskningscentrumet (JRC), som samlar in markdata på uppdrag av det europeiska centrumet för markdata (European Soil Data Centre). Markdata hämtas från satellitobservationer från Corine Land Cover (CLC) och High Resolution Layers (HRLs), däribland uppgifter om ogenomsläpplig mark.

För att synliggöra frågor kring jord och mark mer har Europeiska miljöbyrån även skapat ett temakluster över indikatorer. Detta består för närvarande av markexploatering, ogenomsläppligt material, hantering av förorenade anläggningar och markfragmentering och inkluderar indikatorer som hämtats från arbetet mot klimatförändringar, däribland markens organiska material, jorderosion och markfuktighet.

Mark och jord i politiken

Den EU-politik som berör markfrågor är fragmenterad och befintliga bestämmelser inom miljö- och jordbrukspolitik eller regional politik är vare sig samordnade eller heltäckande. Den temainriktade strategin för markskydd 2006 är ett vägledande dokument, där det förklaras närmare varför ytterligare åtgärder krävs för att säkerställa en hög skyddsnivå för markfunktioner och hållbar användning av mark. Ett förslag till direktiv om rambestämmelser för markskydd, som föreslogs 2006, drogs emellertid tillbaka förra året.

Kommissionen planerar att studera befintlig EU-politik och nationell politik som är relevant för markfrågor, dess effektivitet och enhetlighet samt eventuella brister. Detta är ett resultat av det sjunde miljöhandlingsprogrammet där EU förbinder sig att använda och hantera mark på ett hållbart sätt, skydda mark och hitta vägar att på bästa sätt uppnå detta baserat på proportionalitets- och subsidiaritetsprincipen.

Globalt förväntas FN:s medlemsstater enas om målen för hållbar utveckling i september. I de nuvarande formuleringarna ingår mark och jord i flera mål. För att trenden med förstörda mark- och jordresurser ska kunna vändas globalt måste målen för hållbar utveckling genomföras på nationell nivå såväl som på regional och lokal nivå.

Geertrui Louwagie

Intervju i nummer 2015/2 av Europeiska miljöbyråns nyhetsbrev, juni 2015.

Geographic coverage

Austria, Belgium, Bulgaria, Croatia, Cyprus, Czech Republic, Denmark, Estonia, Finland, France, Germany, Greece, Hungary, Ireland, Italy, Latvia, Lithuania, Luxembourg, Malta, Netherlands, Poland, Portugal, Romania, Slovakia, Slovenia, Spain, Sweden, United Kingdom
Europeiska miljöbyrån (EEA)
Kongens Nytorv 6
1050 Köpenhamn K
Danmark
Telefon +45 3336 7100