Personliga verktyg

nästa
föregående
poster

Gå till innehållet. | Gå till navigation

Sound and independent information
on the environment

Du är här: Hem / Artiklar / Luften vi andas - Luftkvaliteten i Europa

Luften vi andas - Luftkvaliteten i Europa

Ändra språk
Topics: ,
* Personerna i den här berättelsen är påhittade. Däremot är de data som används hämtade från faktiska mätningar. Händelserna utspelar sig den 27 juli 2008, när en luftkvalitetsvarning utfärdades i Bryssel.

Anna är 37 år gammal och bor i centrala Bryssel. Hon och hennes lilla son Johan planerar att göra en utflykt för att komma bort från den stressiga stadsmiljön. Anna lider av astma, och hennes läkare har varnat henne för farorna med luftföroreningar, särskilt varma sommardagar.

Anna har hört om smogen i London på 1950-talet som ledde till att 2 000 människor dog på en vecka. Hon har barndomsminnen av inslag på kvällsnyheterna med bilder av döda fiskar och döende träd när ”surt regn” blev ett begrepp för allmänheten på 1970-talet.

Att bli förälder och ett astmaanfall nyligen har med all rätt fått henne att tänka på luftföroreningar igen. Faktum är att utsläppen av många luftföroreningar har minskat betydligt i hela Europa sedan Anna var barn. Den luft hon och Johan nu andas är mycket bättre än den luft hon själv andades som barn, och politiken för renare luft är en av de verkliga framgångshistorierna i EU:s miljöarbete. EU-politiken har haft särskilt stor betydelse genom att åstadkomma en dramatisk minskning av utsläppen av svavel – huvudkomponenten i surt regn.

Däremot har kväve, som också är en viktig beståndsdel i surt regn, inte fått samma uppmärksamhet och orsakar därför stora problem även i dag. En betydande andel av befolkningen i Europas storstäder lever fortfarande i städer där EU:s gränsvärden för luftkvalitet, som är avsedda att skydda människors hälsa, regelbundet överskrids. Varje år dör många fler människor i Europa i förtid på grund av luftföroreningar än genom trafikolyckor.

Det europeiska målet – att uppnå en luftkvalitet som inte skadar vare sig människors hälsa eller miljön – är ännu inte uppfyllt. Europeiska miljöbyråns analys tyder på att 15 av EU:s 27 medlemsstater kommer att misslyckas med att uppfylla ett eller flera av de rättsligt bindande målen för 2010 i fråga om minskning av skadliga luftföroreningar.

Partiklar och ozon

Två föroreningar, partiklar och markozon, är nu allmänt vedertagna som de viktigaste när det gäller hälsopåverkan. Långtidsexponering och hög toppexponering kan ge ett antal olika hälsoeffekter, från lättare irritation av andningsvägarna till förtida död.

Termen partiklar används som samlingsnamn för många olika typer av små partiklar från källor som bilavgaser och eldstäder i privathushåll. Partiklarna påverkar lungorna. Exponering för partiklar kan skada människor i alla åldrar, men särskilt personer som redan har hjärt- och andningsbesvär är i riskzonen.

Enligt Europeiska miljöbyråns senaste data kan upp till 50 procent av Europas stadsbefolkning sedan 1997 ha exponerats för partikelkoncentrationer som ligger över de gränsvärden som har fastställts för EU för att skydda människors hälsa. Upp till 61 procent av stadsbefolkningen kan ha utsatts för ozonhalter som överstiger EU-målet. Enligt uppskattningar har PM2,5 (fina partiklar) i luften minskat den statistiskt förväntade livslängden i EU med över åtta månader.

Europeiska miljöbyrån har noterat att utsläppen av dessa båda viktiga luftföroreningar har minskat sedan 1997, men att koncentrationerna av dem i den luft vi andas trots det fortfarande är ungefär desamma. Ännu vet vi inte varför koncentrationerna inte har minskat, men det kan bero på en kombination av flera faktorer: förhöjda temperaturer på grund av klimatförändringen skulle kunna påverka luftkvaliteten och vi kan vara mottagare av luftföroreningar från andra kontinenter eller av naturliga utsläpp av ozonbildande ämnen, t.ex. från träd.

En dag på landet

Anna planerar en dag på landet med Johan. Innan de lämnar lägenheten loggar hon in på IRCEL, en statlig webbtjänst som ger mängder av aktuella uppgifter om luftkvaliteten över hela Belgien. Med hjälp av kartor kan Anna se aktuella värden och prognoser för partiklar, ozon, dikväveoxid (lustgas), svaveldioxid och många andra ämnen. Uppgifterna förs över till webbplatsen från övervakningsstationer i hela landet.

Förbättrad övervakning och tillgång till information om luftföroreningar är en annan framgångshistoria från de senaste åren. Nu förs t.ex. lokala data om ozonhalterna över till Europeiska miljöbyråns ozonwebbtjänst (1), som ger en översikt över läget i hela Europa.

Anna tittar på en karta över Belgien och zoomar in på en övervakningsstation i centrala Bryssel, mindre än två kilometer från hennes lägenhet.

Avläsningen från övervakningsstationen är bara några minuter gammal och visar att ozonhalterna i Bryssel är höga. Enligt prognosen på webbplatsen kommer halterna till och med att överstiga EU-målet längre fram på dagen och på nytt under påföljande dag ( figur 1).

Anna lämnar lägenheten och beger sig till närmaste tunnelbanestation, som ligger ungefär tio minuters gångväg bort. På gatan är det lätt att se – och känna lukten av – den fulla effekten av Bryssels trafikproblem.

Avgasutsläppen från bilar i centrala Bryssel, och i alla större städer, irriterar andningsvägar, ögon och lungor. Anna och Johan kommer fram till sin lokala järnvägsstation och tar tåget ut på landet.

Snart är Anna och Johan på väg in i en nationalpark utanför Bryssel. En skylt berättar att de besöker ett Natura 2000-område – en del av det europeiska ekologiska nätverk som har inrättats för att bevara naturliga livsmiljöer och upprätthålla växt- och djurlivets mångfald i Europa.

Fig. 1 / Plats för och halter från ozonmätningar från övervakningsstationerna för luftkvalitet i Bryssel söndagen den 27 juli 2008. När ozonhalten ligger över den säkra nivån visas en röd triangel, och kommunledningen måste underrätta allmänheten och föreslå försiktighetsåtgärder. Källa: EEA, 2008.

Kväve

Men vad är det som luktar? En traktor sprutar vätska på ett fält i närheten. Det är irriterande, tycker Anna, men också en del av det riktiga livet på landet som skildras i ett betydligt mer romantiskt ljus i Johans bilderböcker.

Den fräna doften orsakas av upp till 40 olika kemikalier som avges från gödseln som traktorn sprider. En av dem är ammoniak (NH3), en lättflyktig kväveförening. I mycket höga koncentrationer är NH3 frätande och kan skada andningsvägarna. Men här är halterna inte farliga för människors hälsa. Anna kan dra en lättnadens suck, även om den inte luktar så gott.

Kväve är ett essentiellt näringsämne i naturen. Människokroppen använder reaktiva former av kväve för att bygga upp proteiner. Överskott av kväve kan dock leda till svåra miljö- och hälsoproblem.

”Surt regn” bildas när luften innehåller höga halter av svavel- och kväveoxider. Ett av de mest lyckade utfallen av politiken för renare luft under de senaste årtiondena är den betydande minskningen av svaveldioxidutsläppen. Europeiska miljöbyråns 32 medlemsländer minskade sina svavelutsläpp med 70 procent mellan 1990 och 2006. Däremot har man inte lyckats lika väl med kväveutsläppen.

Eftersom svavelutsläppen minskar är det nu kväve som är den främsta försurande beståndsdelen i luften. Jordbruk och transporter är de största källorna till kväveföroreningarna. Jordbruket är ensamt ansvarig för över 90 procent av ammoniakutsläppen (NH3).

Johan är ute på en vinglig spatsertur. Plötsligt tappar han balansen och ramlar rakt in i ett bestånd av brännässlor. När Anna har tagit upp honom och borstat av honom ser hon att det växer nässlor överallt. Hon har livliga barndomsminnen av nässlorna i grannens trädgård. Då växte de runt en komposthög som också användes som upplagringsplats för hönsgödsel.

Det var ingen slump – brännässlor visar att kvävehalten i jorden är hög.

”Eutrofiering”, eller övergödning, är den troligaste förklaringen till alla brännässlorna runt Johan. Begreppet innebär att det finns tillgång till alltför många kemiska ämnen som fungerar som näringsämnen (t.ex. kväve) i ett ekosystem på land eller i vatten. I vatten leder den alltför ymniga växtligheten och den efterföljande nedbrytningen till en kedjereaktion som bland annat ger syrebrist. När syret har förbrukats kvävs till sist fiskar, andra vattenlevande djur och växter.

De stora nässelbestånden tyder på att denna plats, trots att den ligger i ett Natura 2000-område och är en skyddad livsmiljö, drabbas av nedfall av luftburet kväve. Stängslet som omger området ger inget skydd – det enda som skulle kunna skydda området helt från luftburna ämnen är att bygga ett växthus över det.

 

Insatser för att bromsa klimatets förändring förbättrar luftkvaliteten

I januari 2008 föreslog EU-kommissionen ett klimat- och energipaket för att:

  •  minska utsläppen av växthusgaser med 20 procent till 2020,
  • öka andelen förnybar energi med 20 procent till 2020,
  • förbättra energieffektiviteten med 20 procent till 2020.

De åtgärder som krävs för att uppnå de uppställda målen kommer också att minska luftföroreningarna i Europa. Exempelvis kommer såväl förbättrad energieffektivitet som ökad användning av förnybara energikällor att leda till minskad förbränning av fossila bränslen – en av de viktigaste källorna till luftföroreningar. Dessa positiva sidoeffekter kallas ibland ”sekundära fördelar” till klimatpolitiken.

Enligt beräkningar kommer klimat- och energipaketet att minska kostnaderna för att uppfylla EU-målen för luftföroreningar med 8,5 miljarder euro per år. Besparingarna för den europeiska sjukvården kan bli upp till sex gånger det beloppet.

Framtidsperspektiv

Eftersom luftföroreningar inte tar någon hänsyn till nationsgränser måste problemet tacklas på internationell nivå. FN:s konvention om långväga gränsöverskridande luftföroreningar - Long-range Transboundary Air Pollution (LRTAP) – som antogs 1979, har undertecknats av 51 länder och utgör grunden för det internationella arbetet med att bekämpa luftföroreningar.

Parallellt har EU tagit fram politiska riktlinjer som begränsar varje medlemsstats sammanlagda utsläpp och fastställer rättsligt bindande utsläppsgränser. Direktivet om nationella utsläppstak (NECD) är ett av EU:s viktigaste politiska ställningstaganden. Det sätter ”taket för”, dvs. gränser för, utsläpp av fyra luftföroreningar: svaveldioxid (SO2), kväveoxider (NOX), flyktiga organiska ämnen utom metan (NMVOC) och ammoniak (NH3). Medlemsstaterna måste senast år 2010 komma ner under utsläppstaken.

Europeiska miljöbyrån menar att ytterligare utsläppsminskningar krävs för att ge ett tillräckligt skydd av människors hälsa och miljön. En analys av NECD-data (2) genomförd av Europeiska miljöbyrån tyder på att 15 medlemsstater enligt sina egna prognoser kommer att misslyckas med minst ett av sina fyra utsläppstak; 13 av de utsläppstak som väntas överskridas gäller de båda kväveinnehållande luftföroreningarna NOX and NH3 (3).

2009 planerar EU-kommissionen att publicera ett förslag till översyn av det gällande direktivet om nationella utsläppstak. Förslaget innehåller lägre utsläppstak för 2020. Troligen kommer nationella gränser för första gången att föreslås för fina partiklar (PM2.5).

NECD-målen reflekteras i luftkvalitetsdirektiv som fastställer gränser och mål för viktiga luftföroreningar. Ett nytt direktiv om luftkvalitet och renare luft i Europa, Cafe-direktivet, antogs i april 2008. Det fastställer för första gången rättsligt bindande gränsvärden för PM2.5‑koncentrationer (fina partiklar) som ska uppnås senast 2015. EU‑kommissionen ställer länder till svars för att de inte har lyckats klara tidigare gränsvärden och har i de fall då tillräckliga förbättringsåtgärder inte har planerats, även inlett rättsliga förfaranden p.g.a. överträdelser av reglerna.

Senare samma kväll ser Anna på kvällsnyheterna att regeringen har utfärdat en luftkvalitetsvarning på grund av de höga ozonhalterna, som legat över EU-gränsvärdet. Enligt varningen ska personer med andningsbesvär vara extra försiktiga och t.ex. undvika intensiv fysisk ansträngning medan ozonhalterna är höga.

 

Referenser

Coordination Centre for Effects, Data Centre of the International Cooperative Programme on Modelling and Mapping of Critical Levels and Loads and Air Pollution Effects, Risks and Trends (ICP Modelling and Mapping, ICP M&M).

Europaparlamentets och rådets direktiv 2008/50/EG av den 21 maj 2008 om luftkvalitet och renare luft i Europa.

EEA, 2006. Air quality and ancillary benefits of climate change policies. Teknisk rapport från Europeiska miljöbyrån, nr 4/2006.

EEA, 2008a. The NEC Directive status report. Teknisk rapport från Europeiska miljöbyrån, nr 9/2008.

EEA, 2008b. Annual European Community LRTAP Convention emission inventory report 2008. Teknisk rapport från Europeiska miljöbyrån, nr 7/2008.

EEA, 2009. Assessment of ground-level ozone within the EEA member countries with focus on long-term trends (under utarbetande).

EEA. Core set indicator CSI-04: Exceedance of air quality limit values in urban areas.

Europeiska miljöbyråns ozonwebbplats. Ozonförorening i hela Europa.

Europeiska kommissionen, 2002. Europeiska gemenskapens miljöhandlingsprogram för 2002–2012 (1600/2002/EG).

Europeiska kommissionen, 2005a. Generaldirektoratet för energi och transport.

Europeiska kommissionens tematiska strategi för luftförorening (2005). Meddelande från kommissionen till Rådet och Europaparlamentet. KOM(2005)446 slutlig och pressmeddelande.

Europeiska kommissionen, 2005b. Tematisk strategi för luftförorening (2005). Meddelande från kommissionen till Rådet och Europaparlamentet. KOM(2005)446 slutlig.

IIASA, 2008. 'National Emission Ceilings for 2020 based on the 2008 Climate & Energy Package'. NEC Scenario Analysis Report Nr. 6. International Institute for Applied Systems Analysis, July 2008.

Task Force on Reactive Nitrogen (TFNr), Convention on Long-range Transboundary Air Pollution.

 

(1) Ozonförorening över Europa: http://www.eea.europa.eu/maps/ozone. Motsvarande tjänst med lokal information om partikelhalter över hela Europa är under utveckling.

(2) Statusrapport enligt NEC-direktivet (Teknisk rapport från Europeiska miljöbyrån, nr 9/2008) som dokumenterar de data som rapporterades officiellt av medlemsstaterna i slutet av 2007.

(3) Belgien, Frankrike, Tyskland och Nederländerna tror att nya politiska riktlinjer och åtgärder, som ännu inte tillämpas, kan hjälpa dem komma under sina utsläppstak för 2010. Dessutom tror flera andra medlemsstater att de kommer att kunna minska utsläppen mer än vad som behövs för att klara utsläppstaken.

 

Relaterat innehåll

Publikationer inom samma område

Geographical coverage

[+] Show Map

Dokumentåtgärder

Kommentarer

Europeiska miljöbyrån (EEA)
Kongens Nytorv 6
1050 Köpenhamn K
Danmark
Telefon +45 3336 7100