Personliga verktyg

nästa
föregående
poster

Gå till innehållet. | Gå till navigation

Sound and independent information
on the environment

Du är här: Hem / Artiklar / En väv av liv

En väv av liv

Ändra språk
Biologisk mångfald – vårt livsuppehållande ”ekosystem”

Naturen använder bara de längsta trådarna för att väva sina mönster, så varje liten del av hennes väv avslöjar hur den är uppbyggd i sin helhet.

Richard P. Feynman, fysiker och Nobelpristagare

I början av 1960-talet försvann en mängd fågel-, växt- och insektsarter från vårt landskap, något som kommenterades av författaren Aldous Huxley, som sa att vi ”har förlorat hälften av allt poetiskt stoff”.

Han hade precis läst en omvälvande, ny bok: Tyst vår av den amerikanska biologen Rachel Carson. Den gavs ut första gången 1962 och blev allmänt spridd och flitigt recenserad. Tyst vår bidrog till att uppmärksamma allmänheten på användningen av bekämpningsmedel, föroreningarna och miljön i allmänhet. I stället för att trivialisera det som skedde, fångar Huxleys anspelning på kulturell förlust det grundläggande i begreppet biologisk mångfald, ett begrepp vi ofta har svårt att förklara.

Uttrycket biologisk mångfald omfattar mångfalden hos alla levande organismer inom och över artgränserna. Biologisk mångfald är naturen i alla dess former.

Ett ekosystem är en gemenskap av växter, djur och mikroorganismer och deras samspel med omgivningen. Från det flyktiga mötet mellan ett bi och en blomma på en sommaräng, till det stora och ständiga samspelet mellan luft, vatten och jord – ekosystemen utgör själva grundvalarna för livet på jorden.

När bina samlar in nektar samlar de även pollen från en blomma och lämnar det på andra blommor – pollinerar dem. Nya blommor växer upp och de samspelar med luft och mark och vatten. Ta träd, till exempel. Deras löv renar vår luft och deras rötter renar vårt vatten genom att suga upp näringsämnen. Dessutom håller rötterna fast jorden och ger den näring – till och med efter sin död. Om träden avlägsnas från ett ekosystem kommer kvaliteten på luft, vatten och mark att påverkas snabbt. Plantera fler träd, och de kommer att påverka – till och med i en stad – genom att göra luften svalare och renare.

Vi ingår alla i det här systemet, även om vi ofta glömmer bort det. Ända sedan våra tidigaste förfäder började använda sig av bin, blommande växter och ängar för att framställa livsmedel genom det vi nu kallar jordbruk, har vi format och förändrat den biologiska mångfalden. Odlade arter och växter blev produkter med ett monetärt värde. Från jordbruket gick vi vidare mot industrialiseringen och dit vi går måste naturen följa – oavsett hur motvilligt det sker.

Vi har gått varvet runt: genom att industrialisera våra liv, inklusive jordbruket, har vi industrialiserat naturen. Vi föder upp insekter, djur och växter för försäljning och väljer egenskaper som passar oss och våra behov. Den biologiska mångfalden hotas både i stort och på molekylär nivå.

Naturen uppfattas ofta som en lyx: det kan väl vara önskvärt att bevara arter, det vore väl tragiskt om de försvann, men i slutändan tycks det vara värt priset om det innebär arbetstillfällen och högre inkomster.

Sanningen är förstås en helt annan. Ta det här med bina.

Vilda biarter har redan utrotats i många delar av Europa. De överlevande bipopulationerna är ofta nya raser som har förvildats. Nu dör dessa populationer ut i hela världen. Bina har flera stora problem, från bekämpningsmedel till kvalster till försämrade genetiska egenskaper. En undersökning utförd av den brittiska biodlarföreningen visade att antalet honungsbin minskade med 30 procent under vintern 2007–2008. Det motsvarar en förlust av över 2 miljarder bin till en kostnad av 54 miljoner brittiska pund.

Slutsatsen är – vilket detta och följande exempel visar – att förlusten av biologisk mångfald inte underlättar den ekonomiska utvecklingen, utan tvärtom undergräver den.

2010 – biologisk mångfald i rampljuset

År 2002 åtog sig regeringar över hela världen att minska takten i förlusten av biologisk mångfald fram till 2010. Europeiska unionen gick ett steg längre och åtog sig att hejda förlusten av den biologiska mångfalden helt och hållet fram till 2010. En bedömning av Europeiska miljöbyrån(1) visar dock att EU:s mål inte kommer att uppfyllas, trots framsteg inom vissa områden. Tvärtom försvinner den biologiska mångfalden i en aldrig tidigare skådad takt.

År 2010 har utsetts till FN:s internationella år för den biologiska mångfalden och frågan kommer att granskas och debatteras intensivt under året. Misslyckandet med att uppnå målet har redan gett upphov till ingående diskussioner inom EU om vilka åtgärder som krävs för att rädda den biologiska mångfalden.

Vad händer med vår biologiska mångfald?

Europa har gjort vissa framsteg när det gäller att skydda den biologiska mångfalden. Under de senaste 30 åren har EU byggt upp ett nätverk av nästan 25 000 skyddade(2) områden i alla medlemsstater i ett försök att skydda den biologiska mångfalden. Tillsammans omfattar dessa områden ungefär 880 000 km2, vilket motsvarar 17 procent av EU:s territorium. Detta enorma nät av platser, det så kallade Natura 2000, är det största nätverket av skyddade områden i hela världen.

Lagstiftning för att minska utsläpp till atmosfären (luftföroreningar), bättre sötvattenkvalitet och behandling av avloppsvatten har gett goda resultat och gynnat den biologiska mångfalden. Det sura regnet som ödelade skogar i norra Europa är till exempel inte längre ett stort problem. Jordbruket håller på att bli mer anpassat till det omgivande landskapet, även om det fortfarande återstår mycket att göra. Sötvattenkvaliteten har förbättrats rent generellt.

Men den biologiska mångfalden fortsätter att urholkas på alla nivåer. Sommarhavsisen i Arktis tunnas ut och minskar snabbare än någonsin. Under 2007 var havsisens utbredning hälften så stor som under 1950-talet. Detta påverkar allt som lever där – från det mikroskopiska livet inne i isen till isbjörnar och människor. Även i de europeiska bergskedjorna smälter glaciärerna, vilket får allvarliga följder för tiotals miljoner européer.

Över en miljard människor i hela världen är beroende av fiske som mat och för sin försörjning. Men hälften av alla vilda fiskbestånd har exploaterats fullt ut. Majoriteten av dagens kommersiella fiske kommer sannolikt att ha kollapsat fram till 2050 om nuvarande trender inte bryts. På land ser vi hur regnskogar huggs ner för att ge plats för livsmedelsproduktion (t.ex. soja och uppfödning av nötboskap) och agrobränslen (t.ex. palmolja) – en utveckling som inte tar någon hänsyn till de många värdefulla ekosystemtjänster som skogarna tillhandahåller.

Under de senaste 20 åren har fjärilspopulationerna i Europa minskat med 60 procent(3). Fjärilar är värdefulla miljöindikatorer eftersom de är känsliga för även små förändringar i sin livsmiljö. Att de försvinner är ett tecken på en mycket mer övergripande miljöförändring som vi först nu har börjat förstå.

Visste du det?

  • Biologisk mångfald är naturen i alla dess former.
  • Ett ekosystem är en gemenskap av växter, djur och mikroorganismer och deras samspel med omgivningen.
  • En ”ekosystemtjänst” är en resurs eller process som naturen tillhandahåller. Några exempel på ekosystemtjänster är livsmedel och dricksvatten, pollinering av grödor, eller kulturella aspekter som de möjligheter till rekreation eller andliga upplevelser naturen ger oss.(3)

Varför är den biologiska mångfalden så viktig för oss?

Den biologiska mångfalden ger oss en enorm mängd ”ekosystemtjänster” som vi tar för givna. Tänk på insekterna som pollinerar våra grödor, jordarna, trädens rotsystem och bergsformationerna som renar vårt vatten, organismerna som bryter ned vårt avfall eller träden som renar vår luft. Tänk på naturens värde, dess skönhet och hur vi nyttjar den för vår fritid.

Detta är bara några av de ekosystemtjänster som gör livet på jorden möjligt. Tyvärr har vi tappat kontakten med många av dessa grundläggande, livsuppehållande tjänster och lägger knappt märke till dem. Ännu mindre sätter vi värde på dem som de viktiga tjänster de är. Detta faktum i sig får enorma konsekvenser för naturen på vår jord.

Miljöhoten förändras

Under 1960-, 1970- och 1980-talet uppfattades miljön ibland som en uppsättning separata system. Politiken och opinionsbildningen inriktades ofta på specifika problem: smog i luften, kemikalier som tömdes ut i vattendragen från fabriker, ödeläggelsen av Amazonas, hoten mot tigrarna, klorfluorkarboner (CFC) i sprejburkar. Orsakerna till problemen uppfattades som linjära eller specifika och hanterades var och en för sig.

Idag uppfattar vi påfrestningarna på miljön på ett annat sätt. De är inte enhetliga, eller geografiskt begränsade. Det de har gemensamt är att de i allmänhet orsakas – direkt eller indirekt – av mänsklig verksamhet. Våra produktions-, handels- och konsumtionsmönster är enormt starka drivkrafter som underbygger våra samhällen och avgör vår livsstil, livskvalitet och miljö.

Från punkt till punkt

Tänk dig en pysselbok för barn. Barnet skapar en bild genom att dra streck från punkt till punkt – från nummer ett till det högsta talet någon annanstans på sidan. I början säger bilden just ingenting, men sakta framträder ett sammanhang. Vår förståelse av de nyckelfrågor som samhället står inför har idag utvecklats från isolerade punkter till konturen av en bild. Vi har ännu inte hela bilden, men vi börjar kunna urskilja mönstret.

Den biologiska mångfalden försvinner oroväckande snabbt, främst för att vi har missbrukat naturen i syfte att upprätthålla produktion, konsumtion och handel i vår globaliserade ekonomi. Eftersom vi har misslyckats med att fastställa ett värde på vårt naturliga kapital är priset på våra träd och skogar, vårt vatten, vår jord och vår luft lågt eller obefintligt.

I en ekonomi där det nationella välståndet mäts genom hur mycket ett land producerar och där växande kvartalsvinster är viktigare än årstiderna, är det ofta svårt att ens se naturens betydelse. Vårt naturliga kapital finns oftast inte ens med bland punkterna på sidan.

Förvalta framtiden

Vi befinner oss återigen i en tid av eftertanke och möjligheter. De problem vi ställs inför – oavsett om de handlar om ekonomi eller energi, hälsa eller miljö – går att lösa. Vi är skyldiga de kommande generationerna det. Bästa resultatet får vi om vi erkänner att vi fortfarande vet väldigt lite om vår naturliga miljö, komplexiteten i den och vilka effekter vi har på den. Vi måste återupptäcka vår ödmjukhet och se med förundran på det som finns omkring oss igen.

Mer information hittar du på Europeiska miljöbyråns webbplats om biologisk mångfald: http://www.eea.europa.eu/themes/biodiversity

I fokus: klimatets förändring och biologisk mångfald

Ekosystem har i allmänhet ganska god återhämtningsförmåga. Men om vissa tröskelvärden överskrids, så kallade ”tipping points”, kan hela ekosystem kollapsa och anta helt annorlunda former, vilket kan få stora följder för människor. Klimatförändringen hotar att undergräva livsnödvändiga ekosystemtjänster som rent vatten och bördiga jordar, båda avgörande för både livskvaliteten och ekonomin. Vi vet inte hur klimatförändringen kommer att inverka på den biologiska mångfalden. Men vi vet att förlusten av biologisk mångfald och klimatförändringen måste bekämpas samtidigt om vi ska skydda miljön. Ekosystemtjänster som idag bidrar till att begränsa klimatets förändring, som markens, havens och skogars förmåga att ta upp koldioxid ur atmosfären, är allvarligt hotade.

En rapport från Europeiska miljöbyrån om läget för den biologiska mångfalden i Europa visar att klimatförändringen har en märkbar effekt på den biologiska mångfalden. I rapporten,Progress towards the European 2010 biodiversity target(4) studerades bl.a. 122 vanliga europeiska fågelarter och det konstateras att 92 påverkades negativt, medan 30 påverkades positivt. Resultatet tyder på att vi kan förvänta oss enorma förändringar i den biologiska mångfalden och i ekosystemen i Europa till följd av klimatets förändring.

I rapporten konstateras också att antalet ängsfjärilar minskar kraftigt. Bestånden har minskat med 60 procent sedan 1990 och det finns inga tecken på att tillbakagången saktar av. Man tror att den främsta orsaken till nedgången är förändringar i markanvändningen på landsbygden – främst i form av ett intensivare jordbruk men också minskad hävd och igenväxning. Eftersom flertalet ängsmarker i Europa kräver aktiv förvaltning av människor och deras boskap är fjärilarna också beroende av att dessa verksamheter fortsätter.

1. EEA, SEBI

2.  http://ec.europa.eu/environment/nature/natura2000/db_gis/pdf/area_calc.pdf

3. Convention on Biological Diversity, Article 2

4. EEA, 2009, SEBI.

Geographic coverage

Dokumentåtgärder

Kommentarer

Europeiska miljöbyrån (EEA)
Kongens Nytorv 6
1050 Köpenhamn K
Danmark
Telefon +45 3336 7100