Artiklar

Martin Fitzpatrick är förste miljöskyddsinspektör vid kommunens enhet för övervakning av luftkvalitet och buller i Dublin på Irland. Han är även Dublins kontaktperson för ett pilotprojekt som Europeiska kommissionens generaldirektorat för miljö och Europeiska miljöbyrån startat för att förbättra genomförandet av luftlagstiftningen. Vi frågade Martin hur Dublin tacklar de hälsoproblem som är kopplade till dålig luftkvalitet.

Läs mer

Atmosfärens kemi är komplex eftersom atmosfären innehåller skikt med olika densitet och olika kemisk sammansättning. Vi frågade professor David Fowler från centrum för ekologi och hydrologi vid Natural Environment Research Council i Storbritannien om luftföroreningar och kemiska processer i atmosfären som påverkar vår hälsa och miljö.

Läs mer

Afrikanskt stoft från Sahara är en av de naturliga källorna till partiklar i luften. Extremt torra och varma betingelser i Sahara skapar turbulens, som kan driva stoft uppåt till höjder på 4–5 km. Partiklar kan stanna kvar på dessa höjder i veckor eller månader och blåser ofta över Europa.

Läs mer

Luftförorening är inte samma sak överallt. Olika föroreningar släpps ut i atmosfären från en rad olika källor. När föroreningarna hamnar i atmosfären kan de omvandlas till nya föroreningar och spridas runtom i världen. Att utforma och genomföra politiska åtgärder för att ta itu med denna komplexa situation är inte en lätt sak. Nedan följer en översikt över EU:s luftlagstiftning.

Läs mer

Vår kunskap och förståelse av luftföroreningar växer år från år. Vi har utökat vårt nätverk av övervakningsstationer som rapporterar data om ett bredare spektrum av luftföroreningar, kompletterat av resultat från luftkvalitetsmodeller. Vi måste nu se till att den vetenskapliga kunskapen och politiken fortsätter att utvecklas hand i hand.

Läs mer

Många av oss tillbringar upp till 90 procent av vår dag inomhus – hemma, på arbetet eller i skolan. Kvaliteten på den luft som vi andas inomhus har en direkt inverkan på vår hälsa. Vad är det som bestämmer luftkvaliteten inomhus? Finns det någon skillnad mellan luftföroreningar utomhus och inomhus? Hur kan vi förbättra luftkvaliteten inomhus?

Läs mer

Vårt klimat håller på att förändras. Många klimatförändrande gaser är också vanliga föroreningar som påverkar vår hälsa och miljön. Ofta men inte alltid kan förbättringar av luftkvaliteten också bidra till insatserna för att begränsa klimatförändringen och tvärtom. Den utmaning vi nu står inför är att se till att klimat- och luftkvalitetspolitiken inriktas på scenarier som är till fördel för båda.

Läs mer

Europa har förbättrat sin luftkvalitet de senaste årtiondena. Utsläppen av många föroreningar har tyglats, men partikel- och ozonföroreningen fortsätter att utgöra allvarliga risker för européernas hälsa.

Läs mer

Vi andas från det ögonblick vi föds till det ögonblick vi dör. Det är ett livsnödvändigt och ständigt behov inte bara för oss utan för allt liv på jorden. Dålig luftkvalitet påverkas oss alla: det skadar vår egen hälsa och miljöns, vilket leder till ekonomiska förluster. Men vad består den luft vi andas av och var kommer föroreningarna från?

Läs mer

Atmosfären, vädermönstren och säsongsvariationerna har sedan länge fascinerat oss och varit föremål för observation. Under 400-talet f. Kr. samlade den stora filosofen Aristoteles sina observationer inte bara av vädermönstren utan om geovetenskap i allmänhet i avhandlingen Meteorologi. Fram till 1600-talet symboliserade luft ”intighet”. Man antog att luft var viktlös tills Galileo Galilei vetenskapligt bevisade att luft hade en vikt.

Läs mer

Med befolkningstillväxt, urbanisering och ekonomisk utveckling ökar efterfrågan på sötvatten i tätbebyggda områden i hela Europa. Samtidigt påverkar klimatförändringar och föroreningar också stadsbornas tillgång på vatten. Hur kan Europas städer fortsätta att ge sina invånare rent sötvatten?

Läs mer

Vi behöver mat och vi behöver rent sötvatten för att producera vår mat. Med en efterfrågan som växer dels på grund av våra egna verksamheter och dels på grund av klimatförändringen kämpar många regioner, särskilt i södra Europa, för att hitta tillräckligt med sötvatten för att tillgodose sina behov. Hur kan vi fortsätta odla och producera livsmedel utan att naturen kommer att törsta efter rent vatten? En mer effektiv användning av vatten i jordbruket skulle definitivt vara till nytta.

Läs mer

Både småföretag och multinationella företag söker efter sätt att behålla eller öka sina marknadsandelar. I tider av hård global konkurrens är strävan efter hållbarhet mycket mer än att bara göra företagets image miljövänligare och att sänka produktionskostnaderna. Det kan handla om helt nya affärsgrenar.

Läs mer

Praktiskt taget allt som vi konsumerar påverkar miljön. När vi gör våra dagliga val om vi ska köpa vissa varor eller tjänster tänker vi ofta inte på vilket avtryck de gör på miljön. Priserna i butiken avspeglar nästan aldrig de verkliga kostnaderna. Men det finns många saker som vi kan göra för att vår konsumtion och produktion ska bli mer miljövänlig.

Läs mer

De flesta människor minns 2011 som ett år av finansiell oro, den japanska katastrofen med jordbävning, tsunami och kärnkraftsolyckan, räddningar av europeiska länder i kris och massdemonstrationer under den arabiska våren, Ockupera Wall Street-rörelsen och den spanska rörelsen De upprörda (Indignados). Endast några få minns att det också var det år då forskarna upptäckte över 18 000 nya arter på jorden. Ännu färre kan nämna en art som förklarats som utdöd.

Läs mer

Många utvecklingsländer koncentrerar sin ekonomi på exploatering av naturresurser för att lyfta befolkningen ur fattigdom, vilket riskerar att skada de natursystem de är beroende av. Kortsiktiga lösningar undergräver ofta befolkningens välbefinnande på lång sikt. Kan regeringar hjälpa marknaden att sätta ”rätt” pris på naturens tjänster och påverka de ekonomiska valen? Här tittar vi närmare på vad vattenförbrukningen i bomullsproduktionen betyder för Burkina Faso.

Läs mer

Genom en rad lagstiftningsåtgärder försöker beslutsfattare inom EU göra Europa mer resurseffektivt. Men hur gör vi i EU en avvägning mellan ekonomi och natur? Vad innebär hållbarhet för EU och utvecklingsländerna inför nästa världskonferens om miljön i Rio de Janeiro (Rio+20)? Här är en åsikt.

Läs mer

Var vi än bor – från tättbefolkade städer till avlägset belägna bosättningar – skapar vi avfall. Matrester, elektroniskt avfall, batterier, papper, plastflaskor, kläder, gamla möbler – allt måste tas om hand. En del återanvänds eller återvinns, annat bränns för att ge energi eller skickas till soptippen. Det finns inte ett sätt att ta hand om avfall som fungerar överallt. Vi måste göra det med hänsyn till de lokala förhållandena. Trots allt startar avfall som ett lokalt problem. Grönland är glest befolkat och delvis väglöst med långa avstånd mellan samhällena, men det här är det sätt på vilket den grönländska regeringen angriper avfallsproblemet.

Läs mer

Omkring en tredjedel av den mat som produceras i världen går förlorad eller kastas bort. När över en miljard människor i världen går till sängs hungriga är det omöjligt att inte fråga sig vad som kan göras. Men matslöseriet handlar inte bara om en missad möjlighet att mätta de hungriga. Det utgör också ett stort slöseri med andra resurser som mark, vatten, energi – och arbetskraft.

Läs mer

När vi står inför en brist eller en ökande belastning på viktiga resurser som vatten och mark kan frågan om vem som bestämmer vara lika viktig som hur naturresurserna förvaltas och används. Global samordning är ofta viktig men utan lokalt godkännande och lokal förankring kan inget göras ute på fältet.

Läs mer