nästa
föregående
poster

Press Release

En sund miljö i hela Europa kräver gemensamma satsningar från ministrarna

Ändra språk
Press Release Publicerad 2007-09-28 Senast ändrad 2023-02-27
Miljöpolitiken i hela Europaområdet hämmas av brister i informationsspridning och genomförande, enligt en ny rapport från Europeiska miljöbyrån (EEA) som släpps i dag.

Rapporten ”Miljön i Europa – en fjärde utvärdering” (”Europe's environment – The fourth assessment”) presenterades i Belgrad i Serbien vid öppnandet av den sjätte ministerkonferensen om processen ”Miljö för Europa”. Konferensen anordnas med stöd av FN:s ekonomiska kommission för Europa (UNECE).

Rapporten är den senaste i en rad utvärderingar av miljön i Europa som miljöbyrån publicerat under de senaste 15 åren. Utvärderingarna ger en översikt över framstegen inom miljöområdet i 53 länder – ett område med en sammanlagd befolkning på över 870 miljoner. Regionen innefattar Östeuropa, Kaukasus och Centralasien, Sydösteuropa samt Väst- och Centraleuropa.

Rapporten rekommenderar främst ett effektivare genomförande av befintlig miljöpolitik och formulering av tydliga och realistiska mål. Enligt rapporten finns också ett akut behov av ett gemensamt informationssystem för miljön för att tackla problemet med brist på tillförlitlig, lättåtkomlig och jämförbar miljöinformation för hela regionen.

– Vi måste fortsätta stärka viljan att handla i miljöfrågor i hela den Europeiska regionen. Detta kräver en bättre förståelse av de problem vi står inför – vad problemen egentligen innebär och hur de berör olika samhällen och olika generationer. Analys, utvärdering, kommunikation och utbildning kan bidra till att överbrygga denna ”informationsklyfta” och ge dem som måste skrida till handling bättre förutsättningar, säger professor Jacqueline McGlade, Europeiska miljöbyråns verkställande direktör.

Enligt rapporten har lejonparten av miljötrycket i regionen sin grund i ekonomisk verksamhet som jordbruk, turism, transport och energi. Dessutom ökar de nuvarande konsumtions- och produktionsmönstren efterfrågan på naturtillgångar, vilket innebär ytterligare risker för miljön.

Konsekvenserna är omfattande: vatten-, luft- och jordkvalitet varierar kraftigt över det europeiska området. Över 100 miljoner människor saknar tillgång till tjänligt dricksvatten och renhållning. Enligt rapporten har vattenkvaliteten och renhållningen försämrats under de senaste 15 åren i många länder i Östeuropa, Kaukasus, Centralasien och Sydösteuropa. Värst drabbad är befolkningen på landsbygden.

Trots vissa framgångar när det gäller luftföroreningar bedöms halterna i omgivningsluften –av kvävedioxid, fina partiklar och markozon –förkorta den förväntade livslängden i Väst- och Centraleuropeiska länder med nästan ett år och innebär att en hälsosam uppväxtmiljö för barn äventyras. I Östeuropa, Kaukasus och Centralasien bedöms läget som lika dåligt: här har de mest luftförorenande utsläppen ökat med tio procent sedan 2000 som en följd av den ekonomiska återhämtningen, ökningar av transportvolymerna och en fortsatt ineffektiv tillämpning av luftföroreningsstrategierna.

I rapportens omfattande utvärdering av havsmiljön i hela den Europeiska regionen uttrycks särskild oro för överfiskning, övergödning och det ökande trycket på kustmiljöerna. Antalet omfattande oavsiktliga oljeutsläpp har minskat i de europeiska havsvattnen, men fortfarande sker avsevärda oljeutsläpp under den dagliga verksamheten.

När det gäller den biologiska mångfalden kommer målet att hejda förlusten av biologisk mångfald till 2010 inte att kunna uppnås utan avsevärda extrainsatser. Över 700 europeiska arter är utrotningshotade, bland annat ett antal symbolarter som iberisk lo, som en följd av förstöring, försämring och störning av arternas habitat.

Klimatförändringens inverkan på samhället och på naturtillgångarna är redan påtaglig över hela världen. Enligt prognoserna kommer den att bli ännu tydligare – även om de globala utsläppen av växthusgaser minskas drastiskt. Rapporten betonar att en omedelbar anpassning efter de potentiella riskerna på grund av framtida konsekvenser av klimatförändringen är nödvändig.

– De deltagande ministrarna har definierat Belgradkonferensen som en ”konferens som ska ge utdelning”. Vår rapport visar att framsteg har gjorts. Vissa luftföroreningar har minskat och reningen av avloppsvatten har förbättrats. Men i denna tid av snabba förändringar återstår mycket stora problem, bland annat klimatet, den biologiska mångfalden och miljörelaterade hot mot människors hälsa. För att kunna hantera dessa komplexa miljöfrågor behöver vi såväl ett fortsatt samarbete över hela den europeiska regionen som målinriktat ekonomiskt och tekniskt stöd, säger professor McGlade.

Upplysningar till redaktören:

Hela rapporten finns på http://www.eea.europa.eu/pan-european/fourth-assessment

Miljön i Europa en fjärde utvärdering

Rapporten ”Miljön i Europa – en fjärde utvärdering” (”Europe’s environment – The fourth assessment”) är ett resultat av ett unikt samarbete när det gäller informationsdelning. Syftet med rapporten är att ge aktuella data och tillförlitlig information om växelspelet mellan miljö och samhälle och att belysa hur arbetet med att uppnå miljömål på europeisk nivå fortskrider.

Från Kiev till Belgrad

Processen ”Miljö för Europa” samlar nu 56 länder på tre kontinenter i en gemensam insats för att tackla miljöutmaningarna. Processen är ett unikt partnerskap mellan medlemsländerna i FN:s ekonomiska kommission för Europa (UNECE). Miljö för Europa innefattar också de av FN:s organ som är företrädda i regionen, andra mellanstatliga organisationer, regionala miljöcentra, icke-statliga organisationer och andra viktigare grupper.

Som stöd för processen har EEA tagit fram en serie utvärderingar av miljön i den europeiska regionen som syftar till att ge miljöpolitiskt relevant, aktuell och tillförlitlig information om växelspelet mellan miljö och samhälle.

Den första genomgripande utvärderingen av miljösituationen i Europa presenterades i Sofia 1995. Aktualiserade utvärderingar har sedan presenterats vid ministerkonferenserna i Århus 1998 och i Kiev 2003.

Detta är den fjärde rapporten i serien. Där det har varit möjligt har en utvärdering av framstegen inom olika områden gjorts, främst i förhållande till målen för EU:s sjätte miljöhandlingsprogram och för miljöstrategin för länderna i Östeuropa, Kaukasus och Centralasien.

Rapporten ”Miljön i Europa – en fjärde utvärdering” täcker 53 länder: Albanien, Andorra, Armenien, Österrike, Azerbajdzjan, Vitryssland, Belgien, Bosnien och Hercegovina, Bulgarien, Kroatien, Cypern, Tjeckien, Danmark, Estland, Finland, Frankrike, Georgien, Tyskland, Grekland, Ungern, Island, Irland, Italien, Kazakstan, Kirgizistan, Lettland, Liechtenstein, Litauen, Luxemburg, f.d. jugoslaviska republiken Makedonien, Malta, Moldavien, Monaco, Montenegro, Nederländerna, Norge, Polen, Portugal, Rumänien, Ryssland, San Marino, Serbien, Slovakien, Slovenien, Spanien, Sverige, Schweiz, Tadzjikistan, Turkiet, Turkmenistan, Ukraina, Storbritannien och Uzbekistan.

Om Europeiska miljöbyrån (EEA)

Europeiska miljöbyrån finns i Köpenhamn. Byråns mål är att stödja en hållbar utveckling och hjälpa till med att åstadkomma en avsevärd och mätbar förbättring av miljön i Europa genom att förse beslutsfattare och allmänheten med aktuell, målinriktad, relevant och tillförlitlig information.

Mera information om EEA finns på vår webbplats: http://www.eea.europa.eu

Kontakt:

För medieförfrågningar:

Brendan Killeen
Pressekreterare

Tfn (45) 33 36 72 69
Mobiltfn (45) 23 68 36 71

Marion Hannerup
Chef för kommunikation och interna ärenden

Tfn (45) 33 36 71 60
Mobiltfn (45) 51 33 22 43

Permalinks

Dokumentåtgärder