Tätortsmiljö

Ändra språk

Sida Senast ändrad 2021-05-07

This page was archived on 2017-02-22 with reason: Other (No more updates will be done. Content about the urban environment can now be found under the topic "Sustainability transitions")

EU är en union av städer och tätorter. Ungefär 75 procent av EU:s befolkning har valt att bosätta sig i tätortsområden. Effekterna av urbaniseringen sträcker sig dock bortom stadsgränserna. Européerna har valt en urban livsstil, och de utnyttjar städernas faciliteter, t.ex. kultur , utbildnings- och hälso- och sjukvårdstjänster. Städerna är visserligen motorn i den europeiska ekonomin och skapar välstånd för Europa, men de är starkt beroende av resurser från externa regioner för att tillgodose sin efterfrågan på resurser som energi, vatten och livsmedel och för att ta emot avfall och utsläpp.

Tätortsmiljö

Menu

Urbaniseringen i Europa är ett fortlöpande fenomen, både i fråga om utbredningen av tätbebyggd mark och i fråga om den ökande andelen av befolkningen som bor i tätorter. Tillväxten av tätorter tar sig många uttryck i Europa, och gränsen mellan tätorter och landsbygd håller på att suddas ut. Numera ökar de stadsnära områdena mycket snabbare än de traditionella stadskärnorna. Projektet Plurel (Peri-urban Land Use Relationships) inrättades för att utarbeta nya strategier och planerings- och prognosverktyg som är viktiga för att utveckla ett hållbart förhållande mellan användningen av mark på landsbygden och mark i tätorterna.

Miljöproblem och urbaniseringsmöjligheter är nära förknippade med varandra. Många städer kämpar för att klara de sociala, ekonomiska och miljömässiga problem som är en följd av bland annat överbefolkning eller avbefolkning, sociala orättvisor, föroreningar och trafik. Men närheten till människor, företag och tjänster ger också möjligheter att bygga upp ett mer resurseffektivt Europa. Befolkningstätheten i städerna innebär redan kortare resor till arbete och tjänster, och gör att fler väljer att promenera, cykla eller använda kollektivtrafik. Lägenheter i flerfamiljshus kräver dessutom mindre uppvärmning och markyta per person. Resultatet är att stadsbor i genomsnitt förbrukar mindre energi och mark per person än landsortsbor.

En av de stora utmaningarna för Europas tätortsområden är att hitta en avvägning mellan en tät och kompakt bebyggelse och livskvaliteten i en hälsosam stadsmiljö.

EU:s politik

Städer är viktiga för hela Europa. EU:s politik måste göra det möjligt för städer och tätorter att förvalta sina områden på ett hållbart sätt. Hållbara städer kommer att vara en hörnsten om vi ska kunna uppnå ett resurseffektivt Europa – som är ett viktigt mål för Europa 2020‑strategin.

Den politiska integrationen mellan EU-nivån och den lokala nivån samt nya former av styrning är viktiga faktorer för att få bästa möjliga resultat av urbaniseringen. Initiativ från Europeiska kommissionen som utmärkelsen Europas miljöhuvudstad och borgmästaravtalet, där städer frivilligt samarbetar med EU, markerar den nya inriktningen i politiken. De är initiativ för att genomföra den temainriktade strategin för stadsmiljön och kompletterar EU:s politiska åtgärder som är direkt inriktade på städer, som direktiven om luftkvalitet, omgivningsbuller och avloppsvatten från tätbebyggelse, eller indirekt, som översvämningsdirektivet.

Dessa politiska insatser utgör EU:s program för städer i Europeiska unionen, där även EU:s stadspolitik på andra områden ingår, t.ex. Leipzigstadgan om hållbara städer i Europa, den urbana dimensionen i sammanhållningspolitiken och handlingsplanen för rörlighet i städerna.

Europeiska miljöbyråns verksamheter

Europeiska miljöbyrån gör regelbundna bedömningar av stadsmiljön i EU – trenderna i ianspråktagande av mark, konsumtion och miljökvalitet – som exempelvis den temainriktade bedömningen av stadsmiljön i 2010 års rapport om miljösituationen. Miljöbyrån vill sätta in stadsmiljön i det större sammanhanget av att skapa livskvalitet i EU:s städer, som är förknippat med den socioekonomiska och kulturella dimensionen.

Europeiska miljöbyrån producerar eller förvaltar datasamlingar om den urbana miljön i hela Europa, exempelvis Urban Atlas, AirBase och observations- och informationstjänst om buller för Europa (Noise Observation and Information Service for Europe, Noise). Dessa nämns tillsammans med datasamlingar om städerna från andra europeiska organisationer på webbplattformen IUME (Integrated Urban Monitoring in Europe), där Europeiska miljöbyrån samarbetar med andra europeiska intressenter för att förbättra dataunderlaget om städerna.

Utsikter

I sina bedömningar går Europeiska miljöbyrån för närvarande från att bedöma enskilda urbana komponenter som urban markanvändning eller luftkvalitet mot ett mer omfattande begrepp – stadens metabolism. Begreppet gör det möjligt att beskriva hur stadsområden fungerar och bedöma miljökonsekvenserna av urbana mönster och pågående urbaniseringsprocesser. Sådana bedömningar är av stor betydelse för beslutsfattare som har som mål att i hög grad utnyttja stadsområdenas potential för resurseffektivitet till nytta för Europa.